Lars Hermanson

Att använda teori är en viktig del av historievetenskaperna. Med hjälp av teori kan en analys fördjupas och de empiriska resultaten göras greppbara i ett vidare sammanhang. För den som ska skriva en uppsats kan dock arbetet med teori framstå som abstrakt. Hur kan teorier bidra till historiska undersökningar? Hur arbetar man med teori – i praktiken? Det är temat i denna bok. Bokens kapitel tar avstamp i elva olika materialkategorier som är vanliga i historievetenskapliga arbeten. Med utgångspunkt i dessa material diskuteras källmaterialens förutsättningar och hur de kan användas i vetenskapliga arbeten med fokus på olika teoretiska perspektiv och begrepp. Ett genomgående tema är att teorier ska förstås som verktyg i den historiska forskningsprocessen och att valet av teori hänger tätt samman med källmaterial, metod och problemformulering. Teori i historisk praktik vänder sig till studerande i historievetenskapliga ämnen vid universitet och högskolor. Den är särskilt lämplig för dig som söker redskap för att få din uppsats att lyfta.

In this book, Lars Hermanson discusses how religious beliefs and norms steered attitudes to friendship and love, and how these ways of thinking affected social identity and political behaviour. With examples taken from eleventh- and twelfth-century northern Europe, the author investigates why friendship was praised both by brotherhoods of aristocratic warriors and by brethren within monastery walls. Social and political functions rested on personal connections rather than a strong central state in the High Middle Ages. This meant that friendship was an important pragmatic instrument for establishing social order and achieving success in the game of politics.

Historien om danskt 1100-talet har traditionellt visat ett alltmer centraliserat rike, med statsmakten stadigt placerad i centrum. Ett annat 1100-tal ger en annan bild. Istället för staten fokuserar författarna kulturella mönster som delvis är oberoende av staten, delvis knutna till europeiska nätverk och tankevärldar. Bidragen problematiserar idén om enheten »Danmark« och öppnar för två viktiga frågor: vilken annan enhet är möjlig att välja, och vad kan en orientering mot Europa, en europeisering, innebära för vår bild av 1100-talet? Forskningen om 1100-talet i Danmark växer stadigt, och försiggår till stor del i Sverige. Bokens fjorton författare är därför danskar såväl som svenskar, arkeologer såväl som historiker.