Lars Hertzberg

Bottnisk kontakt är en samnordisk maritimhistorisk konferens som ordnats vartannat år, med start i Örnsköldsvik 1982. Konferensen i Karleby, som hölls lämpligt till stadens 400-årsjubileum, var den tjugonde i ordningen. Denna publikation är en rapport från konferensen år 2020 och innehåller både kortare och längre artiklar som skrivits utgående från alla konferensföredrag så när som på ett av dem. Konferensens huvudtema var Spår från det förflutna. Artikelinläggen bidrar alla på sina sätt med infallsvinklar på hur vi med hjälp av de spår, som antingen avsiktligt eller mer av en tillfällighet har bevarats intill vår samtid, kan ställa frågor till det förflutna - gå in i samtal med tidigare samhällen. Boken innehåller också en kortare gästtext av den brittiska konservatorn John Kearon, som besökte Karleby och den unika engelska skeppsbåten, barkassen som är föremål för hans text, samt konferensen som hölls i Jakobstad år 2016.

En antologi med texter som diskuterar de särskilda svårigheterna och möjligheterna med att undervisa i filosofi.

Erik Stenius bok om Wittgensteins Tractatus är ett pionjärarbete som fick stor uppmärksamhet när det först utkom på engelska 1960, och den räknas alltjämt till de viktigaste tolkningarna av Wittgensteins ungdomsverk. Men boken är inte bara en utomordentlig introduktion till Tractatus utan även ett filosofiskt verk i sin egen rätt. Den ger dessutom en klargörande introduktion till många centrala frågeställningar och begrepp inom modern analytisk filosofi. Boken är i bästa mening en kritisk diskussion. Stenius nöjer sig inte med att tolka och belysa olika uppfattningar i Tractatus – han diskuterar även i vilken utsträckning de är riktiga, och ger konstruktiva förslag till hur de kan utvecklas på olika sätt. Och han försvarar Tractatus mot andra tolkare och kritiker, däribland Wittgenstein själv. Erik Stenius är en av de viktigaste finländska och nordiska filosoferna i modern tid. Boken om Tractatus är hans filosofiska huvudarbete, men trots att hans modersmål var svenska har den aldrig tidigare översatts till detta språk. I ett efterord presenterar Lars Hertzberg, professor emeritus vid Åbo Akademi, Erik Stenius filosofiska gärning.

In the interpretive literature from the 1950's through the 1970's the term 'criterion' was thought to be a central key to the understanding of Wittgenstein's later philosophy. Later on, it was relegated from this place of honour to being one of a variety of expressions used by Wittgenstein in dealing with philosophical questions. This Element tries to account for the shifting fate of this concept. It discusses the various occurrences of the word “criteria” in the Philosophical Investigations, argues that the post-Wittgensteinian debate about criteria was put on the wrong track by a problematic passage in Wittgenstein's early Blue Book, and finally gives an overview of the main contributions to this debate, trying to achieve a reconciliation between the rival conceptions.

This work is guided by the idea that Wittgenstein’s thought opens the door to a more profound break with the philosophical tradition than has been generally recognized. It brings this insight to bear on some basic problems of philosophy. Wittgenstein’s work has been assimilated to the analytic tradition in such a way that its radical character has been made nearly invisible. In fact, Wittgenstein formulates a basic critique of a predominant conception in contemporary analytic philosophy, according to which language can be seen as a formal structure describable in general terms. This conception neglects the profound context-dependence of the way things said are to be understood, thus imposing a schematic view of the connections between words and life. By distancing us from the life we live with language, it makes the problems of philosophy come to appear intractable. In this work, the attempt is made to show how philosophical confusions are to be overcome through attending to the actual use of words in conversation.