Lars Holm

Pædagogisk antropologi kombinerer, som navnet siger, de to videnskabelige discipliner pædagogik og antropologi. Antropologi beskæftiger sig med de sociale og kulturelle sammenhænge, der former og formes af specifikke menneskers liv forskellige steder i verden. Det samme gør den pædagogiske antropologi, men her er interessen især rettet mod pædagogiske forhold i bred forstand, dvs. de forventninger og anvisninger, som påvirker og rammesætter folks handlinger og betydningsdannelse. Pædagogisk antropologi - tilgange og begreber giver en indføring i den store variation af tilgange, perspektiver og genstandsfelter, som karakteriserer pædagogisk antropologi som forsknings- og fagområde i dag. Bogens forfattere trækker på en lang række teoretiske inspirationer og traditioner, og de vægter forskellige tematikker og begreber i deres analyser. Det er imidlertid kendetegnende for dem alle, at de er optaget af at belyse menneskers handlinger, opfattelser og relationer i pædagogiske sammenhænge. Bogen afrundes med et perspektiverende efterord af Steen Nepper Larsen. Bogen giver en indføring i de mange aspekter af pædagogisk antropologi, som spiller en stadig større rolle i undersøgelser og studier af pædagogik. Den henvender sig til studerende på universitetsniveau og på de pædagogiske professionsuddannelser. Pædagogisk antropologi – tilgange og begreber er redigeret af Eva Gulløv, Ida Wentzel Winther og Gritt B. Nielsen, der alle forsker og underviser på DPU, Aarhus Universitet.

Aldrig før er så mange børns sproglige udvikling blevet evalueret så ofte, som det for øjeblikket er tilfældet. De sproglige evalueringer og deres måleresultater er blevet en væsentlig del af den institutionelle praksis i skoler og daginstitutioner med stor betydning for mange menneskers hverdagsliv. Forfatteren går i denne bog bag om de ofte bekymringsskabende sproglige evalueringsresultater og analyserer grundlaget for den sproglige evalueringsbølge og dens betydning for pædagogisk praksis. Med udgangspunkt i empiriske studier og international forskning diskuteres den sproglige evaluering i et kritisk perspektiv, og der peges på alternative veje i arbejdet med sproglig evaluering i pædagogiske institutioner. Bogen henvender sig til alle, der beskæftiger sig med eller har interesse i den sproglige evalueringspraksis i skoler og daginstitutione

Detta är en utgåva av ett urval av de brev som utväxlades mellan Jacob Jonas Björnståhl och medlemmar av familjen Rudbeck under åren 1768–1778, då Björnståhl var lärare och mentor åt Adolf Rudbecks och Sigrid Eva Strombergs två söner Adolf Fredrik och Carl (Fredrik) på deras europeiska grand tour. Björnståhls egen beskrivning av resan gavs ut snart efter hans död (Resa Til Frankrike, Italien, Sweitz, Tyskland, Holland, Ängland, Turkiet och Grekeland, 1–5, Stockholm 1780–1783; verket går vanligen under namnet Björnståhls Resa). I denna bok får vi genom 35 brev, skrivna av de resande eller de hemmavarande, nya perspektiv på den långa resan. Här kommer föräldrarna till de två unga baronerna till tals, liksom de unga männen själva och naturligtvis också reseledaren och läraren Björnståhl. Adolf Fredrik var 13 år när resan började, men resandet passade honom inte, så han återvände till Sverige efter knappa två år för att inleda sin militära utbildning. Carl var 12 år när han lämnade föräldrarna, och han kom att resa tillsammans med Björnståhl i drygt åtta år. Här kan vi följa hans utveckling från de tidiga breven, skrivna på svenska med rund och barnslig handstil, till de senare faktaspäckade och livfulla resebreven, avfattade på franska med eleganta slängar på d-na. Här finns också de gripande avskedsbreven mellan läraren och eleven efter det att Carl påbörjat hemresan till Sverige. Björnståhl reste ensam vidare till Konstantinopel och Grekland – där han dog i dysenteri sommaren 1779. Lars Holm, f. 1934 i Malmö, är doktor i nordiska språk vid Uppsala universitet. Han disputerade (1986) på en avhandling om Jesper Swedbergs Swensk ordabok och har också redigerat och gett ut själva ordboken, som är den första samlade förteckningen över svenskans ordförråd (Skara 2009). Utöver sin lexikografiska forskning har han publicerat en rad kortare studier kring Jacob Jonas Björnståhl och hans resa. Många av hans egna resor har under åren gått i Björnståhls fotspår.

Hiob Ludolf (1624-1704) var en vittberömd tysk språkforskare, diplomat och privatlärd. Som ung student och informator hos den svenske ämbetsmannen Schering Rosenhane ställde han samman en ordbok för eget bruk (nu i Uppsala universitetsbibliotek). Handskriften nämns i svensk lexikografihistorisk litteratur men har inte tidigare undersökts. Dictionarium innehåller drygt 2 000 svenska uppslagsord som översätts till tyska och ofta även till latin, holländska eller franska, ibland till något av ytterligare ett dussin språk. Ordartiklarnas längd varierar: vissa består bara av ett lemma utan ekvivalent, andra sväller ut till essäer om ämnen som fiske eller folktro. Ord som är snarlika sina tyska motsvarigheter saknas ofta i ordboken. Inledande avsnitt ägnas tidsläget, huvudpersonernas biografier, själva handskriften och den redigeringsprincip utgivarna följt: trohet mot originalet förenad med begriplighet för läsaren, något som innebär viss typografisk normalisering. Det centrala och dominerande avsnittet är själva ordbokstexten, där varje lemma identifieras med hjälp av Svenska Akademiens ordbok (plus kompletterande ordböcker). I två tematiska kommentarer används uppslagsorden i Dictionarium för att skapa överskådliga bilder, dels av dagligt liv, andligt och materiellt, i drottning Kristinas Sverige, dels av tidens väl utvecklade repertoar i den två- och flerspråkiga lexikografin. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner. Redaktör för skriftserierna är docent Maj Reinhammar, [email protected].

Denna antologi handlar om utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Boken är uppdelad i tre delar:Den första delen behandlar utvärdering och bedömning i relation till den statliga styrningen av förskolan. Här beskrivs hur den statliga synen på och styrningen av utvärderingsverksamheten i svensk förskola har sett ut från 1980-talet fram till i dag och hur de statliga kraven på dokumentation får konsekvenser för bedömningen. Den andra delen diskuterar olika frågor kring utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan till exempel utvärderingens syfte, upplägg och funktioner. Författarna ger här exempel på olika typer av bedömningspraktik. Den tredje delen innehåller en skandinavisk utblick på utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Det första kapitlet är en analys av språklig bedömningspraktik på förskolor i Danmark. I det andra kapitlet analyseras och diskuteras kvalitetsindikatorer i norsk förskola i relation till barns lärande. Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma förskollärare. Om författarenGunnar Åsén (red.) är professor emeritus i didaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Han har i över 25 år arbetat med utvärderingsfrågor och författat ett flertal skrifter om utvärdering. Sagt om boken"En omfattande antologi med totalt 14 skribenter från flera svenska universitet och högskolor och med bidrag från Danmark och Norge. Boken har tre byggstenar där forskarna först ger en bild av hur arbetet med utvärdering och bedömning utvecklats i förhållande till den statliga styrningen av förskolan under de senaste 30 åren. Vidare ger man exempel på olika bedömningspraktiker med nedslag bl.a. i förståelsen av utvärdering och bedömning samt hur arbetet med detta kan användas som utvecklingsverktyg. Det sista kapitlet ger oss bilder från Danmark och Norge. Det är en bred och djupgående antologi där såväl den blivande förskolläraren som den redan aktive får en rik verktygslåda till sitt arbete med dokumentationen av den verksamhet man är satt att arbeta i. Texterna stimulerar till reflektion över utvärderingsarbetet och hjälper till att skapa struktur i den pedagogiska bedömningen." BTJ häftet nr 10, 2015 Lektör Ulf Mårtensson

Haquin Spegel, 1645-1714 är en av de många biskoparna i det tusenåriga Skara stift. I likhet med sin efterträdare Jesper Swedberg var han en god språkman, därtill var han var han kungavän med inflytande vid hovet, och hymnolog som skrev psalmer som sjungs ännu idag. Denna bok är ett projekt gemensamt för fyra stiftshistoriska sällskap verksamma i de stift där Spegel var stiftschef: han var superintendent på Gotland, biskop i Skara och Linköping och slutligen ärkebiskop i Uppsala.

Jesper Swedbergs Swensk Ordabok är den första någorlunda fullständiga förteckningen över svenskan ordförråd, uppställt alfabetiskt och efter tidens sed förklarat på latin. Författaren fick aldrig se sitt käraste verk i tryck. Men nu ges ordboken ut, med inledning och olika bruksanvisningar, efter nästan 300 år. Den kortvariga stormakten Sverige behövde olika rikslikare att rätta sig efter. Kungarna Carl XI och Carl XII insåg det, och män villiga att skriva samman dem trädde fram. En av dem, Jesper Swedberg (1653-1735) trodde sig om att ensam kunna stå för det mesta av arbetet. Han fick dock finna sig i att hjälpligt samsas med medarbetare vid tillkomsten av 1695 års psalmbok och Carl XII:s bibel (1703). Därmed hade riket fått de böcker som kunde skapa kyrklig enhet. Man ville bringa reda även i svenska språket. Haqvin Spegel skrev Glossarium-Sveo-Gothicum Eller Swensk-Ordabook och fick se den tryckt 1712. Jesper Swedberg började med en svensk grammatik, Schibboleth, tryckt 1716. Sedan ville han överträffa kollegan med sin egen Swensk Ordabok, som han arbetade på till sin död. Han redovisade här hela den svenska ordskatten, högt och lågt, fackspråk och alldagsspråk, så fullständigt han förmådde. Den som vill möta den karolinska tiden, Sverige sådant det var för 300 år sedan, kan göra det här - inte i en oklar spegel utan ansikte mot ansikte.

I de senere år er børns sprog blevet genstand for stadig større opmærksomhed. Pædagoger, lærere og andre, der møder børn i deres professionelle virke, forventes at have særlig viden om børns sprogbrug og sprogudvikling. Denne antologis forfattere anlægger et syn på sprog som social praksis. Det betyder, at opmærksomheden er rettet mod sprog som alment socialt fænomen, mod den måde sproget bruges til at skabe betydning på, og den måde hvorpå sprog tillægges betydning i en given social sammenhæng - nærmere bestemt i daginstitutioner. Antologien indholder mange illustrerede eksempler på sprogbrug og er et centralt bidrag til en bredere forståelse af samspillet mellem børns sprog og institutionel praksis. Undervisere og studerende inden for det pædagogiske felt samt alle med faglig interesse i daginstitutioners praksis vil have udbytte af denne bog.

Skarabiskopen Jesper Swedberg (1653-1735) är utan tvekan en av Svenska kyrkasn främsta, märkligaste och namnkunnigaste biskopar genom tiderna. Hans psalmer sjungs än i dag. Swedbergs författarskap var omfattande och yvigt, allt från redogörelser kring en märklig uppenbarelse i Skara domkyrka till en beskrivning över den svenska kolonin i Nya Sverige. Som biskop i Skara var han även biskop för denna koloni och hade ansvar för utlandsförsamlingarna i både Lissabon och London. Som språkforskare är han i en klass för sig. Hans stora arbete Swensk Ordabok, som var ett försök att samla och förklara hela det svenska språket, kom aldrig att ges ut under hans levnad. Ingen hade tidigare försökt sig på ett sådant mastodontarbete. Som språkman kämpade han för en stavning av det svenska språket efter egna principer. Många av hans idéer har senare blivit allmängods. Denna antologi vill bidra med nya aspekter på denne märklige biskops liv. Hans Levnadsbeskrivning liksom hans Ordabok lyfts fram. Likaså behandlas hans teologi och psalmdiktning. Det ges även en beskrivning av den omfattande tryckeriverksamhet som Swedberg initierade i Skara från år 1707 liksom en presentation av hans i Skara tryckta skrifter.

Lär dig spela dragspel med en av landets mest framstående dragspelspedagoger, Lars Holm, som i den här boken bjuder på många av dragspelandets finesser. Här finns både de grundläggande övningarna för dig som är nyberöjare och det där lilla extra för dig som spelat en tid. Spela Dragspel är skriven för knappspel, men har bearbetats för pianodragspel av Anita Agnas. Här finns många välkända melodier, flera av dem i arrangemang för dragspelsensemble med upp till fem stämmor. Lars Holm, som är utbildad i Trossingen, Västtyskland, undivisar på kommunala musikskolan och musikhögskolan i Malmö och på musikkonservatoriet i Köpenhamn, med accordeon som huvudinstrument.