Lars Hultkrantz

De senaste femton åren har delvis varit turbulenta för svensk ekonomi. Den ekonomiska politiken har bland annat konfronterats med en global finanskris, historiskt sett mycket omfattande invandring och en virus­pandemi. Till detta kan läggas Rysslands invasion av Ukraina 2022 och dess följdverkningar, vilka ur ett ekonomiskt perspektiv bland annat har bidragit till den högsta inflationen i såväl Sverige som många andra länder på ungefär tre decennier. För att förstå hur den svenska ekonomin fungerar och analysera frågeställningar kring den är det nödvändigt att sätta sig in i förhållanden som inte behandlas i internationella läroböcker. Hur bedrivs svensk finans- och penningpolitik? Hur styrs den offentliga sektorn? Hur fungerar arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och finansmarknaderna? Hur bedrivs konkurrens- och miljöpolitik? Vad blir effekterna av det svenska skattesystemet? Marknad och politik förändras med sin omvärld. Samtliga kapitel i denna trettonde upplaga är antingen nyskrivna eller omarbetade. Boken ger en fullödig bild av den svenska ekonomin och den ekonomiska politiken i inledningen av 2000-talets tredje decennium – detta utan att tappa de historiska kopplingarna. Marknad och politik är en modern lärobok om den svenska ekonomin avsedd för grundutbildningen i nationalekonomi vid universitet och högskolor. Boken är en naturlig byggsten i en utbildning för framtidens svenska ekonomer. Den lämpar sig också väl för andra som vill sätta sig in i hur den svenska ekonomin fungerar då den inte kräver några djupare förkunskaper i nationalekonomi.

Denna bok ger en introduktion till principerna för nyttokostnadsanalys och angränsande aspekter, som effektutvärdering, sammanställning av evidens, värdering av icke-marknadsprissatta nyttigheter, värdering av risk, planering för det oväntade och andra aspekter som krävs för att utarbeta bra beslutsunderlag. För första gången finns här en lärobok som är anpassad till svenska förhållanden och som ger en samlad introduktion till dessa områden. Nyttokostnadsanalys används som underlag för beslut på lokal, regional, nationell och internationell nivå. På områden där man tidigare på sin höjd gjort kostnadsberäkningar ökar nu kraven på att även den samhällsekonomiska nyttan ska beräknas. Denna bok ger vägledning till såväl utredaren som tar fram underlag som beslutsfattaren som ska använda dem. Samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys kan användas som kurslitteratur för studenter oavsett förkunskaper i nationalekonomi. Men egentligen vänder den sig till alla medborgare som behöver ta ställning till frågor där politiska beslut ska fattas och där det finns – eller saknas – konsekvensanalyser.

Coronapandemin har vållat lidande över hela världen. Den har tagit liv, slagit ut företag och gjort miljontals människor arbetslösa. Efter krisen måste det svenska samhället och ekonomin byggas upp igen. Tillfälliga krisåtgärder behöver växlas över till långsiktiga insatser till en ekonomisk och politisk nystart som gör det möjligt för Sverige att komma starkare ur krisen. Mitt under pandemin tillsattes Omstartskommissionen, en grupp bestående av landets ledande experter inom sina respektive fält. Uppdraget var att fristående analysera svåra utmaningar och lämna konkreta rekommendationer till reformer. Syftet är att rusta vårt land genom att främja teknikutvecklingen, jämna ut människors livschanser, ta ledartröjan i den gröna omställningen, vässa svenska företags konkurrenskraft och stärka Sveriges roll i EU och världen. I den här boken presenteras kommissionens idéer för ett starkare Sverige. I boken medverkar:Klas Eklund (red), Senior Economist, Mannheimer Swartling. Oskar Nordström Skans, föreståndare för Uppsala Universitets centrum för arbetslivsforskning. Tor Borg, analytiker Boverket. Pontus Braunerhjelm, professor vid Institutet för industriell ekonomi och organisation, KTH. Cecilia Malmström, gästprofessor. Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi, StockholmsUniversitet. Maria Wetterstrand, vd Miltton Purpose och Miltton Europé. Lars Hultkrantz, professor emeritus, Handelshögskolan vid Örebro universitet. Amy Loutfi, vicerektor och professor i informationsteknologi, Örebro Universitet. Åsa Hansson, docent, Institutet för Näringslivsforskning, Lunds universitet. Susanne Ackum, ordförande för Forum för omställning.

Allt fler kommuner satsar på att med tidiga insatser förebygga kostsamma problem som till exempel utanförskap och arbetslöshet kan föra med sig. I internationell forskning har man funnit att det ofta är samhällsekonomiskt lönsamt att tidigt stödja barns och ungas utveckling. Men gäller detta även för svenska förhållanden? Och exakt vilka insatser är lönsamma? För att besvara dessa frågor behöver vi bättre kunna analysera effekterna av olika typer av insatser. I denna rapport betonas vikten av att utveckla analysmetoder för att bedöma lönsamheten av sociala investeringar. Sådana metoder används redan internationellt, men behöver anpassas till svenska förhållanden för att kunna tillämpas här. Författaren tar även upp kommunernas behov av nationellt stöd och diskuterar var ett sådant ansvar bör ligga. Författare är Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.

Tidiga insatser kan ge samhällsekonomiska vinster på sikt. Det kan till exempel handla om ökade satsningar för att se till att barn och unga klarar skolan för att på så sätt lättare ta sig ut i arbetslivet. Ett sätt att göra dessa insatser är genom så kallade sociala investeringsfonder. Drygt 60 kommuner har infört någon form av social investeringsfond och lika många funderar på att göra det. Med utgångspunkt i de kommuner som har infört fonderna, med pionjärkommunen Norrköping som ett exempel, beskriver författaren hur fonderna fungerar i dag. Rapporten utmynnar i råd om hur fonderna bör utformas och utvecklas. Författare är Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.

Krisberedskap är avgörande för samhällets förmåga att hantera störningar, kriser och krig. Området präglas av stor osäkerhet, komplex ansvarsfördelning och svåra avvägningar mellan kostnader i dag och nytta i framtiden. Det väcker frågor om hur beredskapsåtgärder bör prioriteras och vilka styrformer som bäst främjar en effektiv användning av samhällets resurser. I denna rapport analyseras krisberedskap ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Författarna beskriver hur beredskap kan förstås som en kollektiv nyttighet, med kostnader och nyttor spridda över många aktörer, och varför osäkerhet och samordningsproblem gör prioriteringar särskilt utmanande. Rapporten behandlar också hur konsekvensanalys kan användas som beslutsstöd, samt hur styrning, ansvarsfördelning och samverkan – inte minst med näringsliv och civilsamhälle – påverkar förutsättningarna för en effektiv beredskap. Rapporten avslutas med ett antal policyrekommendationer och pekar ut centrala utvecklingsområden för en mer samhällsekonomiskt effektiv krisberedskap. Lars Hultkrantz är professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Örebro universitet. Henrik Andersson är professor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Elina Bryngemark är forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Lena Nerhagen är universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna.