Lars Lindh

Visdiktningen i Sverige är ett försummat kapitel i svensk litteraturvetenskaplig forskning. Den bristande uppmärksamheten, med Carl Michael Bellman som undantag, gäller inte bara stormaktstidens visa, utan visan som sådan. Serien Visdiktare i 1600-talets Sverige, som inleddes med Vislyriker i Stormaktstidens Sverige, är ett försök att råda bot på detta. * ”Jag tror intet ad ænnu nogen kom væl igenom verlden, som altid sagde sanndt”. Lars Wivallius (1605-1669) var en äventyrare och bedragare som tillbringade flera år i fängelse, för att sluta sitt liv som grälsjuk, frilansande advokat. Men framför allt var han poet, och som sådan den mest framstående bland sina samtida, en föregångare till både Lucidor och Bellman. Aldrig tidigare har en så omfattande samling av Wivallius verk publicerats, tillsammans med en biografi över författarens liv, kommentarer och noter. Rikt illustrerad med Wivallius originalmanus och illustrationer. Med förord av Daniel Möller, professor i litteraturvetenskap. * Lars Lindh (1950-2024) var filosofie magister i litteraturvetenskap. Hans forskning var inriktad på svensk tidigmodern visdiktning och visdiktning under perioden 1850–1950. Vislyriker i stormaktstidens Sverige (2024) var den första delen av fyra planerade, i en skriftserie om vislyrik i 1600-talets Sverige.

– Jag har ett förslag, sa Lille-John. Om vi får med oss killarna i Porten och lägger oss i bakhåll bakom Kohall, så skulle vi kunna skicka ut en båt som lockbete. När Fienden ser den tror dom att det är den enda som är kvar. Då kommer dom bergis att anfalla. När dom är på lagom avstånd, så paddlar vi andra fram och hissar seglen och anfaller. – Lille-John, du är inte dum. Och inte Lasse heller. Den här planen är så bra så att någon av er borde bli försvarsminister, sa Kalle. Det stora sjöslaget är en Stockholmsgrabbs berättelse om barndomens sista sommar, på 1950-talet i Träslövsläge, då en badvik fortfarande utgjorde en hel värld. Läsaren bjuds på en tidsresa till en händelserik sommar med bad, bus och prövade lojaliteter. Även om Det stora sjöslaget är en barnbok kan den också väcka många roliga minnen till liv hos alla som växte upp i god tid före datorer och mobiltelefoner.

Visdiktningen i Sverige är ett försummat kapitel i svensk litteraturvetenskaplig forskning. Den bristande uppmärksamheten, med Carl Michael Bellman som undantag, gäller inte bara stormaktstidens visa, som står i fokus i denna bok, utan visan som sådan. Vislyriker i stormaktstidens Sverige ämnar råda bot på bristen av forskning om visan under tidigmodern tid. Här presenterar Lars Lindh sitt forskningsarbete om både de mest kända diktarna – Lars Wivallius, Skogkär Bergbo, Lasse Lucidor, Urban Hiärne, Samuel Columbus, Olof Wexionius, Israel Holmström, Torsten Rudeen, Anders Julin, Johan Gabriel Werving, Johan Runius och Jacob Frese – liksom flera relativt okända lyriker. Vislyriker i stormaktstidens Sverige är en litteraturvetenskaplig undersökning vilken inom ramen för en studie av stormaktstidens världsliga, vislyriska poesi och lätta diktning analyserar den klassiska retorikens krav på ett konstfullt språk med troper och figurer, metaforer och concetto, samt dikternas sociala funktioner i konstellationen mellan diktaren som klient och en mäktig patron, ofta en adelsman. Vislyriker i stormaktstidens Sverige är den första delen i en skriftserie om världslig vislyrik i 1600-talets Sverige. Den andra delen i skriftserien är en utgåva av Lars Wivallius samtliga visor. Denna kommer att följas av en antologi med världsliga visor, omfattande 70 diktare och fler än 750 visor – varav ett stort antal aldrig tidigare har publicerats. Skriftserien Världslig visa under 1600-talet kommer att avslutas med en fördjupad analys, dels av retoriska stilfigurer och troper – de retoriska ornamenten, dels av metaforikens bildkällor, samt visans genrer. PRESENTATIONLars Lindh (f 1950) är filosofie magister i litteraturvetenskap. Hans forskning är inriktad på svensk tidigmodern visdiktning och visdiktning under perioden 1850–1950. Han har publicerat artiklar i de litteraturvetenskapliga publikationerna Samlaren – tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur, 1700-tal: Nordic Journal for Eighteenth-Century Studies och norska Edda – Nordisk tidsskrift for litteraturforskning. Lars Lindh har även publicerat uppsatser i Strindbergssällskapets årsskrift, Strindbergiana, och i Noterat, Svenskt Visarkivs årsskrift. Vislyriker i stormaktstidens Sverige utgör den första delen, av fyra, i en skriftserie om världslig vislyrik i 1600-talets Sverige.