Lars Lönnroth

Lars Lönnroth har ägnat sitt yrkesliv åt diktens giganter – från Egil Skallagrimsson till Sven Delblanc. Denna bok, en samling essäer om litteratur och kulturhistoria, kan ses som ett slags poetiskt bokslut. Den tar sin utgångspunkt i den fornnordiska mytologin och föreställningsvärlden såsom den kommer till uttryck i naturuppfattningen, idéerna om Ragnarök och livet därefter, synen på niddikt som vapen och Rökstenens gåtor. Därefter följer studier av utopiska drömvärldar – från Bellmans bacchanaliska Zion till Taubes Trubadurien och Pusjkinmytologin i Putins Ryssland. Avslutningsvis får vi ta del av personligt skrivna texter om några av den moderna tidens vägvisare – författarskap och diktare som Lars Lönnroth lärt känna under ett liv i litteraturens tjänst.

Parallella liv är en personligt skriven dubbelbiografi om författarna Sven Delblanc och P. O. Enquist. Båda växte upp i traditionsbundna hem på landsbygden,den ene som bondson i Sörmland, den andre som son till en väckelsekristen lärarinna i Västerbotten. På 50-talet tog de studenten som den förste i familjen och reste till Uppsala för att studera litteratur. Där umgicks de i litterära kretsar och fick under 60-talet sina genombrott som romanförfattare, och senare som dramatiker och opinionsbildare. De tog intryck av samma rörelser i tiden men reagerade mycket olika som diktare och kulturdebattörer. Just därför är de intressanta att jämföra. Lars Lönnroth skildrar här två av 1900-talets mest betydande svenska författarskap och samtidigt sina egna minnen av författarna och den tid de levde i.

Det germanska spåret - En västerländsk litteraturtradition från Tacitus till Tolkien. De vilda germanernas muntliga diktning omtalas redan av den romerske historikern Tacitus omkring år 100 e. Kr., men det är först på medeltiden som denna diktning ger upphov till skrivna mästerverk som Beowulf, Nibelungenlied, Eddan och de isländska sagorna. Traditionen går därifrån vidare till Wagners operor och nazismens hjältemyter, men Lars Lönnroth vill i denna översikt visa att den också rymmer mycket annat, häribland moderna fantasyromaner som Ringarnas herre och TV-serier som Game of Thrones. Det germanska spåret i västerländsk litteratur kan liknas vid en snårig, trolsk och ofta svårframkomlig skogsstig där man kan träffa på nästan vad som helst - men åtskilligt av bestående värde. Lars Lönnroth är professor emeritus i litteraturvetenskap och har skrivit flera böcker om fornnordisk litteratur. Han har också översatt Den poetiska Eddan och flera isländska sagor." En stimulerande och lärorik ingång till den germanska litteraturen och dess mångfacetterade historia. Med den spränglärde folkbildarens entusiasmerande kunskapsförmedling dyker han här ned i germanska sagor, legender och diktverk och skiljer vedertagna historiska fakta från nästan lika etablerade och seglivade myter. ... Så är det också när kulturhistorikern Lönnroth ger plats åt litteraturvetaren Lönnroth som åtminstone jag har mest glädje av boken, och där gissningsvis många med mig har all anledning att inte bara förundras över den fornisländska diktningens förbluffande rikedom, utan också över den soliditet med vilken Lönnroth ­förmedlar sin sakkunskap. Hans introduktioner till ”Den poetiska Eddans”, ”Kungasagornas” eller den litterärt ­”modernistiska” ”Islänningasagans” respektive historia, uppbyggnad och stilistiska karaktär torde hur som helst utgöra en given läsning för såväl litteraturstudenter som en allmänintresserad läsekrets. Vad Lönnroth inte vet om kenningar, fornyrdislag och drottkvätt verkar helt enkelt inte värt att veta." Martin Lagerholm, Svenska DagbladetOmslag: Niklas Lindblad.

Vissa har kallat det en religiös kult, med ritualer, följare och avfällingar, andra pratar med stolthet om det speciella arvet. Bland ättlingarna till Erik Gustaf Geijer finns kända politiker, författare och skådespelare, från Agnes von Krusenstjerna till David Lagercrantz. Men arvet från den berömde anfadern har också varit förenat med psykisk ohälsa, som särskilt drabbat släktens intellektuella kvinnor när de försökt anpassa sig till männens värld. Lars Lönnroth, själv Geijerättling, söker här i sin släkthistoria. Vad är detta Geijerarv betungande plikt eller glädjefylld tradition? Och varför tycks den psykiska sjukdomen ha slagit hårdast mot släktens mest kreativa kvinnor?

Under sin tid på Svenska Dagbladet tyckte Mats Svegfors om att ordna seminarieövningar i olika ämnen. De kunde vara utdragna över flera dagar och de kunde vara blixtsnabba korridorsamtal. Han är en sällsynthet i vårt offentliga liv - en självständig intellektuell som inte är rädd för att byta ståndpunkt och äger lusten att bli motsagd. Boken Det ansvarsfulla uppdraget är skriven till och om en lyssnande människa, en som gillar att argumentera för och emot, en människa vars identitet är gränsöverskridande. Han existerar mellan politikens, förvaltningens och mediernas värld, men utan att förlora livets andliga värden. Personer som mött och berörts av Mats Svegfors skriver om honom på ett gripande, roligt och informativt sätt.

Den dubbla scenen kom ut första gången 1978. Då väckte den föga uppmärksamhet eftersom de teorier Lönnroth byggde sitt resonemang på var relativt okända i Sverige. Nu har den dock blivit en ofta åberopad klassiker sedan nya genrer som exempelvis estradpoesi och hip hop har aktualiserat ämnet. I Den dubbla scenen analyserar Lönnroth villkoren för muntligt förmedlad diktning i Norden från Eddan till Abba. Han menar att texter måste förstås mot bakgrund av deras ursprungliga framförande och den miljö där berättaren eller sångaren från början mötte sin publik. Titeln den dubbla scenen syftar till idén om sambandet mellan berättarens scen och berättelsens scen. I denna nya upplaga har den senare utvecklingen på området följts upp i förordet och i en nyskriven efterskrift Boken är en faksimil med ett nytt förord och en ny efterskrift. Lars Lönnroth är professor i litteraturvetenskap, författare, kritiker, debattör, ledamot i olika akademier.