Lars M. Andersson

Trots att Sverige är ett av världens minst antisemitiska länder ökar antalet antisemitiska hatbrott kraftigt varje gång Israel-Palestinakonflikten tilltar i intensitet. Även om öppna och tydliga antisemitiska utsagor är svåraccepterade i Sverige har det visat sig att urgamla fördomar om judar kan aktiveras snabbt. Hur ska vi förstå detta fenomen och hur hanterar vi det inom skola och undervisning? Antisemitism handlar inte om judar. Antisemitism handlar om antisemiters fantasier om judar och dessa fantasier får negativa, ibland förödande, konsekvenser för judar och samhället i stort. Fördomar finns bevarade i tankestrukturer, språkliga uttryck, symboler och andra kulturella markörer utan att den enskilde individen nödvändigtvis är medveten om det. Implicita antisemitiska föreställningar, vad som här benämns som strukturell antisemitism, kan aktiveras både snabbt och omedvetet. Boken ger kunskaper om antisemitismens historiska rötter och bidrar med socialpsykologiska och pedagogiska perspektiv på antisemitism. Den är avsedd för grundläggande högskole- och universitetsutbildning inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen och med sitt tydliga fokus på skola och undervisning är den särskilt relevant för lärarutbildningen.

Som namnet antyder är Från Afrikakompaniet till Tokyo en bok som tar oss med på en resa genom tid och rum. Den innehåller artiklar som rör sig från 1600-talet till nutid, runt om i världen till så skilda platser som Saint Barthélemy, Zambia och Grönland. Bokens texter tar upp en rad olika teman, som minnes-kulturen kring slaveriet under svensk flagg, synen på pirater, svensk sjöfart i Sydeuropa, sökandet efter försvunna polarforskare, jordbruk under och efter kolonial-tiden i Afrika, disciplinen vid kadettutbildningen på Karlberg, det militära indelningsverket och antirasisters syn på antisemitism. Från Afrikakompaniet till Tokyo är en vänbok till György Nováky, med artiklar skrivna av historiker från Sverige och Finland.

I Sverige är vi hyfsat överens om att tillgången till välfärd ska avgöras efter behov, inte efter köpkraft. Men med en befolkningsutveckling där färre arbetande ska försörja fler unga och äldre krävs nya lösningar för hur välfärdspolitiken ska kunna räddas för framtida generationer. I den här boken formuleras 99 förslag på hur den kommunala välfärdsproduktionen kan utvecklas. Det rör sig om åtgärder inom flera områden. Utmaningarna är många och därför behöver förändringsarbetet bedrivas på alla fronter.

Sveriges utveckling kommer att präglas av hur landets kommuner och landsting förhåller sig till kommande utmaningar. Välfärdssamhällets lokala förankring, som har gett goda förutsättningar för att individer och företag har kunnat blomstra, möter nu framtidens nya problem. Sverige upplever en demografisk förskjutning. En allt äldre befolkning ställer nya krav, inte minst på vård och äldreomsorg. En fortgående urbanisering kräver stora investeringar samtidigt som glesbygdskommunerna får svårigheter att uppfylla sina välfärdsuppgifter. Medborgarna förväntar sig också en offentlig verksamhet med allt högre kvalitet. De svenska kommunernas vägval och de utmaningar som väntar är ämnet för denna bok. Välfärdens framtida finansiering är den centrala fråga som måste få ett svar. Den kommunala indelningen är också ett tema som kommer att bli allt viktigare. Hur ska kommunal verksamhet styras och hur kan samarbeten främjas? Hur kan en framtida kommunallag utformas? Privata utförares påverkan på den kommunala verksamheten är en annan faktor som kräver en mer långtgående reflektion. Författarna av Kommunala vägval har lång erfarenhet av att analysera kommunal verksamhet. Sören Häggroth har ett förflutet som statssekretare med ansvar för kommunala frågor. Lars M. Andersson var initiativtagare och under femton år verkställande direktör för den svenska kommunbanken Kommuninvest.

Var Shakespeare antisemit? Eller är hans judiska Shylock snarare ett tecken på det diskursiva klimatet som rådde i England under 1500-talet? Rymmer Köpmannen i Venedig antisemitisk propaganda och är den därför rentav farlig, oavsett tidsandan och den sceniska framställningen? Til syvende og sidst är det bara åskådarna som kan ge besked. I sin uppsättning på Dramaten 2004, med Malin Ek i rollen som Shylock, sökte Mats Ek åstadkomma ett motgift. Teaterforskare verksamma vid Teater- och dansvetenskap, Stockholms universitet, genomförde en publikundersökning som visade att tvärtemot sitt syfte hade Dramatenföreställningen lockat fram antisemitiska tendenser hos åskådarna. Under ett tre dagars symposium diskuterades detta alarmerande resultat i ett tvärvetenskapligt sammanhang. Shakespeares Shylock och antisemitismen innehåller de bidrag som nio forskare presenterade i samband med symposiet: Harvardprofessorn och Shakespearespecialisten Stephen Greenblatt (i Hans Kellermans översättning), teologen Jesper Svartvik, historikerna Lars M. Andersson och Håkan Blomqvist, psykoanalytikern David Titelman, journalisten och författaren Anna Lena Lodenius, receptionsforskaren Anat Gesser-Edelsburg och teatervetarna Yael Feiler och Willmar Sauter vilka även redigerat och sammanställt boken. Denna andra utgåva av Shakespares Shylock och antisemitismen innehåller ett tillägg till förordet och en ny artikel av Yael Feiler som följer upp de olika forskningsresultat som projektet genererat de senaste åren.

Tyska soldater på väg genom Sverige till det ockuperade Norge och till ryska krigsskådeplatser. Export av järnmalm och kullager till Nazityskland. En restriktiv flyktingpolitik och en fåordig press. Få händelser i svensk historia har i efterhand väckt sådan kritik som agerandet under andra världskriget. Men det har inte alltid varit så. Under många år var bilden av en förnuftig neutralitetspolitik förhärskande. "Vi har gjort vårt. Vi har fört kampen på vårt sätt", som statsminister Per Albin Hansson uttryckte saken 1945. Varför har bedömningarna skiftat? På vilka grunder kan man påstå att Sverige agerade "rätt" eller "fel"? Och vilket "Sverige" talar vi egentligen om, med tanke på att undfallenheten ifrågasattes redan i dåtiden? I Sverige och Nazityskland samlas trådarna ihop från de debatter som tidigare förts om Sveriges hållning då den nazistiska terrorregimen dominerade Europa. Här medverkar ett stort antal historiker - men också andra forskare och författare som intresserat sig för svenskt 1930- och 1940-tal. De granskar samlingsregeringens politik och tidningarnas linje liksom närlingslivets moraliska dilemman. De diskuterar akademikers och fackföreningars ställningstaganden och svenskt agerande gentemot flyktingar, krigsförbrytare och Förintelsens offer. Neutralitetspolitiken tecknas i både ljusa och mörka färger. Författarna har olika uppfattning om Sveriges eventuella skuld. Men gemensamt för dem är att de tydligt argumenterar för sina ståndpunkter. På så sätt ges en möjlighet för läsaren att själv ta ställning. Sverige och Nazityskland är också en bok om moral och historieskrivning. Bör vi sätta oss till doms över historiens aktörer? Och går det över huvud taget att lära av historien? Redaktörerna Lars M Andersson och Mattias Tydén är båda historiker och har tidigare publicerat böcker om antisemitism, rasism och Förintelsen.