Lars Petterson

Under de nära hundra år som nya generationer av lärarinnor (och efter 1958 även manliga lärare) kom att utbildas vid Falu folkskoleseminarium, omvandlades det svenska samhället i grunden. I denna antologi skildrar tio forskare hur synen på kunskap, undervisning och lärarskap tog form och förändrades i lärarutbildningarna i Falun mellan 1875 och 1970. Här finns berättelsen om underordning och disciplinering, men fram träder även starka gestalter som Valborg Olander och Anna Sörensen – lärarutbildare och rösträttsförespråkare – vilka medvetet försökte rusta en ny generation seminarister till självständiga och bildade lärarinnor. I boken möts didaktiska perspektiv på byggnader, pedagogiska rum och skolträdgårdar. Här riktas även blicken på de blivande lärarinnornas egna texter. Den avslutande delen fokuserar på efterkrigstidens seminarier och frågan om vilka spår av seminariekulturens kunskapssyn som ännu lever kvar i dagens utbildningslandskap. Denna bok bidrar med nya perspektiv på lärarutbildningens historia, och väcker frågor om lärarprofessionens villkor i vår egen tid – och i framtiden.

Sommaren 1990 spelades fotbolls-VM i Italien. Efter det tredje nederlaget i rad för det svenska landslaget, mot Costa Rica i Genua, kunde man på en kvällstidnings löpsedel läsa att händelsen drog "nationell skam" över Sverige. Att sportsidornas nationella retorik innehåller bombasmer och överdrifter är inte ovanligt, men var detta verkligen ett exempel på nationell vanära? Finns det inte andra, historiska exempel på när svenskarna upplevt nationell vanära, som till exempel Poltava 1709 eller Sveaborgs kapitulation 100 år senare? För att kunna tala om känslor av nationell skam måste det dock finnas en stark nationell medvetenhet hos befolkningen - något som inte kan tas för givet genom historien. Det är i huvudsak under de två senaste seklen som konstruktionen av ett specifikt svenskt kulturarv gjorts, liksom arbetet att göra människor delaktiga i detta. Fyra forskare presenterar här sina olika angreppssätt på frågan om nationens födelse. Henrik Höjer skriver om statistikens roll i det svenska nationsbygget. Stefan Johansson behandlar konstruktionen av nationen i historiska romaner kring mitten av 1800-talet. Samuel Edquists tema är vänstern och den svenska nationalismen kring sekelskiftet 1900. Lars Jönses gör oss uppmärksamma på hur territorierna vid samma tid nationaliserades.