Lars Pettersson

Den orädde debattören är en vänbok till Bo Södersten på 80-årsdagen. Han är mest känd som nationalekonom, framför allt som författare till standardboken International Economics. Han var i tur och ordning professor i nationalekonomi i Göteborg, i internationell ekonomi i Lund och i nationalekonomi med särskild inriktning mot internationell ekonomi i Jönköping från början av 1970-talet till början av 2000-talet. Under skoltiden blev Bo Södersten politiskt intresserad. Han var riksdagsman för Socialdemokraterna 1979-1988 och satt bland annat i finansutskottet. När han kom tillbaka till universitetslivet kom han alltmer att engagera sig i fackliga akademiska frågor. Bo Södersten var under en period på 1990-talet ordförande i SULF (Sveriges universitetslärarförbund). Uppsatserna i Den orädde debattören spänner över de flesta av Bo Söderstens intresseområden. Den innehåller en handfull personliga porträtt av honom, speglar hans intresse för idéhistoria, svensk och internationell ekonomi, utvecklingsfrågor, rättighetsproblem och, sist men inte minst, hans debattvilja. Bo Södersten har aldrig varit riktigt politiskt opportun. Han kunde ta steget från Den hierarkiska välfärden till Kapitalismen byggde landet. Bo Södersten har drivit sina egna frågor, eldad av sin övertygelse, i bland annat Tiden, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet. I boken medverkar Mats Bergstrand, Jagdish Bhagwati, Yves Bourdet, Fredrik Braconier, Henrik Braconier, Karolina Ekholm, Gunnar Eriksson, Ronald Findlay, Gunnar Fredriksson, Birgit Friggebo, Stig Gustafsson, Göte Hansson, Erik Jonasson, Ronald W Jones, Dale W Jorgenson, Peter Kindlund, Mats Lundahl, Nils Lundgren, Johan Lönnroth, Anders Milton, Svante Nycander, Inga Persson, Lennart Petersson, Gunnar Petri, Lars Pettersson, Nils-Eric Sandberg, Bo Sandelin, Fredrik Sjöholm, Birgitta Strömbom och Hans Tson Söderström. Den orädde debattören har redigerats av Mats Lundahl.

Anna Magnusson, tidigare jurist men sedan många år renägare i Kautokeino, får ett samtal: en hittills okänd släkting, den udda enslingen Are Israelsson, har gripits för ett mord han nekar till att ha begått. Nu vill han ha henne som försvarare. Are står anklagad för att ha mördat en nybliven änkling i hans hus i Umeå. Men hur skulle den kortväxte Are alls ha kunnat skära halsen av den storväxte Stig Göran Lindwall? Och vad har de brev Lindwall fann till sin hustru från en viss Ditlev med mordet att göra? Tillsammans med kriminalinspektör Melker Grundström gräver sig Anna allt djupare ner i mysteriet, och en historia med rötter i 1920-talet rullas upp. Det var en tid då familjer splittrades till följd av rasism, tvångsförflyttning och en oförstående överhet. Fiendskap uppstod mellan de bofasta renägande samerna och de tvångsinflyttade, och Ares föräldralöse far, långt senare en erkänd konstnär, blev ett offer i myndigheternas spel. En gripande deckare om hur tillfälligheter kan riva upp såriga minnen. Och om hur ensam aldrig är stark. "Genom återblickar långt tillbaka i tiden tecknar Pettersson en bakgrund till dagens situation, med konflikter, miljöförstörelse, och en samisk tradition i upplösning. Här briljerar författaren med sin stora kunskap, sina intressanta människoöden och pregnanta miljöskildringar. Stilen är effektiv och ledig i en till synes okonstlad språkdräkt. (...) ett mycket engagerande verk från Lars Petterssons penna." BTJ, Kenneth Carlsson ""Urminnes hävd" är en spännande deckare, en fasaväckande berättelse om samisk utsatthet, men den är också en lågmäld protest mot samtidens farliga tempo." Dagens Nyheter, Lotta Olsson

Eto izdanie posvjascheno naslediju vydajuschegosja finskogo istorika arkhitektury Larsa Petterssona (1918-1996), osuschestvivshemu v gody Vtoroj mirovoj vojny inventarizatsiju vsekh 133 derevjannykh tserkvej i chasoven Zaonezhskogo poluostrova, iz kotorykh k nashemu vremeni sokhranilos vsego 32 obekta. Zdes opublikovano svyshe 150 avtorskikh fotografij, do 200 chertezhej, risunkov i drugikh materialov iz fonda Petterssona v Natsionalnom arkhive Finljandii, a takzhe akvareli ego pomoschnika, khudozhnika O. Kheleniusa. Vtoraja chast izdanija predstavljaet soboj perevod zavershajuschego truda uchenogo po materialam ego polevykh rabot v Zaonezhe, vyshedshego v Khelsinki v 1950 g. i javljajuschegosja osnovnym istochnikom po istorii derevjannogo zodchestva Zaonezhja. V prilagaemoj state V. P. Orfinskogo i I. E. Grishinoj dana kharakteristika mnogourovnevoj tipologii derevjannogo tserkovnogo zodchestva Russkogo Severa. Perevodchik: Grinin N. A., Konnka A. P., Kulikova G. P., Pukish VladimirRedaktor: Milchik Mikhail Isaevich, Grishina IrinaSODERZHANIEMikhail Milchik. Lare Pettersson - pervootkryvatel tserkovnogo derevjannogo zodchestva ZaonezhjaSjuzanna Pettersson. Lare Pettersson: iskusstvovedenie kak obraz zhizniMaterialy polevykh rabot. 1942-1944ZaonezhePrionezheL. Pettersson. Arkhitektura derevjannykh tserkvej i chasoven ZaonezhjaPredislovieVnimaniju chitatelja VvedenieZaonezhe i etapy ego istoriiBlagotvoriteli i stroiteliMaterialy i instrumentyRaspolozhenie tserkvej i chasoven na mestnosti i v zastrojkeRazmery stroenijTipy stroenijTserkviChasovniZamechanija po planirovke razlichnykh pomeschenijKolokolniObschie zamechanija po tipam tserkvej i chasovenDetalnaja kharakteristika stroenijFundamentStenyKryshiPotolkiPol i ego vysotnyj urovenDveri, okna i drugie proemy v stenakhLestnitsy i kryltsaStolbiki, perila i ikh dekorirovanieVnutrennee ubranstvoPokraska stroenijObschie zamechanija po detaljam stroenijSpisok pamjatnikovPrilozhenijaV. P. Orfinskij, I. E. Grishina. Uroki PetterssonaBibliografija i arkhivnye materialyUkazatel mest raspolozhenija pamjatnikovSlovar terminov

När Caitlin O Conners nås av dödsbudet om sin far, f.d. pilot i engelska flygvapnet, måste hon resa till Kigali för att identifiera den döde. En färd som leder rakt in i ett iskallt skandinaviskt midnattsmörker och till en sanning som hon inte anade och som varken politiker eller militär vill kännas vid. Arctic Express är en spänningsroman som bygger på en verklig militär mörkläggning av omständigheterna kring det passagerarplan som kraschade i norska Barents hav på 80-talet och dödade alla ombord. Det är den fjärde fristående boken i serien om Anna Magnusson. Lars Pettersson är författare och filmare. Hans debutroman Kautokeino, en blodig kniv belönades med Svenska Deckarakademins debutantpris 2012. "Författaren känner sin miljö, och äger onekligen en penna som förmår sätta liv i denna." BTJ, Kenneth Carlsson

Främjar den högre utbildningen i Sveriges den ekonomiska utvecklingen? Sverige har aldrig haft så många högutbildade i arbetskraften som idag, men arbetsmarknaden fungerar allt sämre. Frågan är vilka ekonomiska utfall högskoleexpansionen har bidragit till. Slutsatser är att högre utbildning i Sverige inte främjar ekonomisk utveckling och välfärd. Det som bestämmer studenternas val och lärosätenas utformning av utbildningar anpassas inte efter behoven på arbetsmarknaden. Utbildning är kostnadsfri för studerande och finansieras via skatteuttag, samtidigt som utbildningspremien och den privatekonomiska avkastningen, tillhör världens lägsta. Detta bidrar inte till att lösa matchningsproblem på arbetsmarknaden. Istället finns en risk att utbildning ses som konsumtion snarare än investering i kunskap. Resultatet riskerar bli en högskola som går i otakt med det omgivande samhället och framförallt näringslivet. Lars Pettersson, ek. dr är Associate Dean of Faculty vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Johan Eklund är professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, samt vd för Entreprenörskapsforum.

Bilen kränger på den isiga vägen och träffar renen med våldsam kraft. Anna Magnusson stannar, drar på sig yllemössan och hämtar kniven från bagageluckan. Det är mer än 30 grader kallt och klockan är halv två en februarinatt någonstans mellan Luleå och Pajala. Anna är uppvuxen i Stockholm och har aldrig funderat över sitt ursprung. Hennes samiska mamma berättade aldrig varför hon valde att flytta ifrån den avlägsna fjällbyn uppe i Nordnorge och lämna sin plats i den familjebaserade rendriften. Nu är Anna, som arbetar som biträdande åklagare, på väg upp till Kautokeino efter flera års frånvaro. Hennes mormor har ringt och bett henne komma och rentvå kusinen Nils Mattis, som är anklagad för våldtäkt. Hon är orolig, familjen kan inte klara sig utan Nils Mattis arbetsinsats på fjället. Men när Anna läser polisutredningen blir hon betänksam. Hur ska hon ställa sig i konflikterna? Hon har svårt att avläsa den främmande omgivningen. Vem ligger bakom de dödsfall som inträffar medan hon är där och vilka är det som vill röja henne själv ur vägen? Kautokeino, en blodig kniv är en spännande thriller om motsättningarna mellan tradition och modernitet och om moral i ett minoritetssamhälle. Vilka rättsbegrepp ska råda på Finnmarksvidda med omnejd?

I oktober 2013 hittas en man i en bil på en avlägsen fjällväg utanför Kautokeino i Nordnorge, skjuten med ett prickskyttegevär. Det är Torben Nyhlén, statssekreterare i svenska näringsdepartementet. Omständigheterna gör att det klassas som terrordåd och säkerhetspolisen i både Oslo och Stockholm kopplas in. Samtidigt har kampen hårdnat om rätten till marken i Sápmi, samernas traditionella renbetesland. Till följd av ökad internationell efterfrågan har utvinning av dyrbara metaller blivit allt mer lönsamt. Det svenska Polar Gold AB vill öppna en nerlagd gruva väster om Kautokeino. Men kommunstyrelsen röstar emot. Alla är dock inte motståndare till ny industri i trakten: fler arbetstillfällen och lönsamma bidrag lockar och Sametinget tonar ner risken för förgiftat vatten och förstörd natur. Åklagare Anna Magnusson är numera aktiv renägare på deltid. Hennes familj dras snart in i konflikten eftersom det är på deras traditionella parnings- och kalvningsområde som gruvan ligger. När så ännu ett mord inträffar blir stämningen än mer spänd i det lilla slutna samhället långt norr om polcirkeln.

"Det är en visuell läsning, inte konstigt med Lars Petterssons bakgrund som filmare. Jag undrar bara när hans romaner blir till spelfilm. Så starka och bra är hans berättelser." Norrbottens-kuriren DET ÄR MÖRKERTID. Den månad då solen inte når upp över horisonten. Man kan ana att den finns där eftersom molnen i öster färgas röda. Dagsljuset blir bara till några få blå timmar. I ett skyddsrum på Esranges raketskjutfält gör Nils Mattis ett obehagligt fynd: en människas kropp, bestialiskt styckad. Det faktum att han själv just tjuvskjutit en älg i området håller honom från att kontakta polisen vilket väcker misstankar när polisen ändå upptäcker att han varit där. Återigen får åklagare Anna Magnusson rycka in och försvara familjen. På polishuset nere i Kiruna försöker Melker Grundström, vikarierande kommissarie från Storuman, ta ställning till det problem med renstölder som den lokala polisen år efter år slingrat sig undan. Nu ska han dessutom ta hand om utredningen av den döde i skyddsrummet. Melker använder de korta dagarna till att försöka reda ut vem den döde egentligen är och varför han blivit mördad på ett så brutalt sätt. När han äntligen tror att han lyckats identifiera mannen, kompliceras situationen betydligt av att man hittar den döde från skyddsrummet en gång till. Den här gången ligger han på golvet i sin egen lägenhet, skjuten i huvudet med ett grovkalibrigt vapen Mörkertid är en isande thriller om konflikter och motsättningar i ett litet samhälle norr om polcirkeln dit vintersolen aldrig når. »Sensationellt.« SYDSVENSKAN OM KAUTOKEINO

Vi nu har levt fyra år med riksdagens beslutade “En politik för det civila samhället”. Det har varit en tid med stort fokus på dialog och samverkan men inte en period med nya förslag till behövliga reformer för civila samhället. Vi tror att det är dags att ändra på det. Det behövs konkreta reformförslag för att göra den politiska debatten om civila samhället tydlig. I denna brevsamling finns nio förslag till framtida reformer för civila samhället. Politiska förändringar som kan ge bättre förutsättningar för ideella organisationer att verka i Sverige. Breven är skrivna till Maria Arnholm, minister med ansvar för politiken för det civila samhället, av ledande företrädare för ideella organisationer. De riktar sig självklart också till dig som vill förbättra och påverka förutsättningarna för civila samhället i Sverige i dag.

Ruotsin dekkariakatemian esikoiskirjapalkinnon voittajan toinen rikosromaani on edeltäjänsä tavoin ladattu Pohjois-Norjan karulla eksotiikalla ja ihon alle hiipivällä jännityksellä. Pohjois-Norjassa, Koutokeinon liepeillä löytyy syrjäiseltä tieltä autoonsa ammuttu mies. Uhri on ruotsin elinkeinoministeriön valtiosihteeri Torben Nyhlén. Valtion virkamiehen murha luokitellaan terroriteoksi, ja tapausta ryhtyy tutkimaan sekä Ruotsin että Norjan suojelupoliisi. Samaan aikaan kamppailu maaoikeuksista saamelaisten perinteisillä poronhoitoalueilla koventuu koventumistaan. Kasvavan kansainvälisen kysynnän vuoksi on kalliiden metallien louhinta käynyt yhä kannattavammaksi. Ruotsalainen Polar Gold AB haluaa käynnistää uudelleen toiminnan suljetussa kaivoksessa Koutokeinon länsipuolella, mutta kunnanhallitus äänestää hanketta vastaan. Kaikki eivät kuitenkaan vastusta uuden teollisuuden tuloa alueelle. Uudet työpaikat ja ansaintamahdollisuudet houkuttelevat ja saamelaiskäräjät vähättelee kaivostoiminnan aiheuttamia ympäristöriskejä. Tukholmalaisesta apulaissyyttäjästä Anna Magnussonista on tullut sukusiteidensä vuoksi aktiivinen poronomistaja. Hänen perheensä joutuu konfliktin keskipisteeseen, sillä kaivos sijaitsee heidän porojensa pariutumis- ja vasomisalueella. Kun sitten tapahtuu toinenkin murha, kiristyy tunnelma pienessä suljetussa yhteisössä äärimmilleen. Verijäljet lumessa on itsenäinen jatko-osa Petterssonin menestysdekkarille Koutokeino, kylmä kosto.

I oktober 2013 hittas en man i en bil på en avlägsen fjällväg utanför Kautokeino i Nordnorge, skjuten med ett prickskyttegevär. Det är Torben Nyhlén, statssekreterare i svenska näringsdepartementet. Omständigheterna gör att det klassas som terrordåd och säkerhetspolisen i både Oslo och Stockholm kopplas in. Samtidigt har kampen hårdnat om rätten till marken i Sápmi, samernas traditionella renbetesland. Till följd av ökad internationell efterfrågan har utvinning av dyrbara metaller blivit allt mer lönsamt. Det svenska Polar Gold AB vill öppna en nerlagd gruva väster om Kautokeino. Men kommunstyrelsen röstar emot. Alla är dock inte motståndare till ny industri i trakten: fler arbetstillfällen och lönsamma bidrag lockar och Sametinget tonar ner risken för förgiftat vatten och förstörd natur. Åklagare Anna Magnusson är numera aktiv renägare på deltid. Hennes familj dras snart in i konflikten eftersom det är på deras traditionella parnings- och kalvningsområde som gruvan ligger. När så ännu ett mord inträffar blir stämningen än mer spänd i det lilla slutna samhället långt norr om polcirkeln.

I oktober 2013 hittas en man i en bil på en avlägsen fjällväg utanför Kautokeino i Nordnorge, skjuten med ett prickskyttegevär. Det är Torben Nyhlén, statssekreterare i svenska näringsdepartementet. Omständigheterna gör att det klassas som terrordåd och säkerhetspolisen i både Oslo och Stockholm kopplas in. Samtidigt har kampen hårdnat om rätten till marken i Sápmi, samernas traditionella renbetesland. Till följd av ökad internationell efterfrågan har utvinning av dyrbara metaller blivit allt mer lönsamt. Det svenska Polar Gold AB vill öppna en nerlagd gruva väster om Kautokeino. Men kommunstyrelsen röstar emot. Alla är dock inte motståndare till ny industri i trakten: fler arbetstillfällen och lönsamma bidrag lockar och Sametinget tonar ner risken för förgiftat vatten och förstörd natur. Åklagare Anna Magnusson är numera aktiv renägare på deltid. Hennes familj dras snart in i konflikten eftersom det är på deras traditionella parnings- och kalvningsområde som gruvan ligger. När så ännu ett mord inträffar blir stämningen än mer spänd i det lilla slutna samhället långt norr om polcirkeln. Lars Pettersson bor halvårsvis i Kautokeino och debuterade 2012 med deckaren Kautokeino, en blodig kniv som belönades med Deckarakademins pris för bästa debut. Nu fortsätter han skildra åklagare Anna Magnusson och livet i Kautokeino i den fristående fortsättningen Slaktmånad.

Det var egentligen ett ganska enkelt jobb. Varuhuset hade för mycket svinn. Det hade hållit på en längre tid. Styrelsen föreslog att man skulle kalla in en varuhusdetektiv för att utreda vad som var orsaken till det läckande varulagret. Det var där jag kom in i bilden. Säkerhetschefen ringde till mig. Jag kände stan, hade faktiskt vuxit upp där. Vi kom överens om att jag skulle få ett par månader på mig för att undersöka varuhusets problem. Men det viktigaste var att det var ett hemligt uppdrag. Ingen skulle få veta varför jag var där. Inkonito, sa säkerhetschefen, men jag utgick från att han menade inkognito, så jag sa ja till jobbet. Varuhusets hemliga agent. Syrran sa att jag skulle få låna hennes lägenhet, om jag lovade att vattna blommorna. Så jag packade in mina prylar i bilen, lämnade Stockholm bakom mig, och förberedde mig på mitt uppdrag så gott jag kunde. Ingenting blev som jag hade tänkt där i bilen på väg ut över Essingebron. Ska man uttrycka sig enkelt, så kan man väl säga att allt gick åt helvete. Om jag hade anat vad jag skulle bli indragen i, borde jag ha vänt ute i Älvsjö och kört tillbaka hem till min lilla ostädade lägenhet igen. Men kanske var det inte så illa ändå. Jag fick mitt liv ordentligt omruskat. När jag dagen före julafton satte mig i bilen för att åka tillbaka till Stockholm, var jag på många sätt en annan människa. Till och med bilen var annorlunda. Säkerhetschefen hade viskat i telefon: Ingen, förstår du, ingen, får veta vad du har för uppdrag här på varuhuset.

Bilen kränger på den isiga vägen och träffar renen med våldsam kraft. Anna Magnusson stannar, drar på sig yllemössan och hämtar kniven från bagageluckan. Det är mer än 30 grader kallt och klockan är halv två en februarinatt någonstans mellan Luleå och Pajala. Anna är uppvuxen i Stockholm och har aldrig funderat över sitt ursprung. Hennes samiska mamma berättade aldrig varför hon valde att flytta ifrån den avlägsna fjällbyn uppe i Nordnorge och lämna sin plats i den familjebaserade rendriften. Nu är Anna, som arbetar som biträdande åklagare, på väg upp till Kautokeino. Hennes mormor har ringt och bett henne komma och rentvå kusinen Nils Mattis, som är anklagad för våldtäkt. Men när Anna läser polisutredningen blir hon betänksam. Hur ska hon ställa sig i konflikterna? Hon har svårt att avläsa den främmande omgivningen. Vem ligger bakom de dödsfall som inträffar medan hon är där och vilka är det som vill röja henne själv ur vägen? Kautokeino, en blodig kniv är en spännande thriller om motsättningarna mellan tradition och modernitet i ett minoritetssamhälle. Vilka rättsbegrepp ska råda på Finnmarksvidda med omnejd? En mycket läsvärd roman om en bygd, ett folk och en kultur som är sorgligt eftersatt i den svenska litteraturen. Borås Tidning Det finns hopp om livet även för en så svårt massmördad genre som den svenska kriminalromanen. Jag tror det beror på att Lars Pettersson är mer intresserad av det samhälle han skildrar än av sina egna tänkbara försäljningssiffror. Sensationellt. Sydsvenskan Till skillnad från många andra thrillers är det en berättelse jag inte lär glömma i första taget. Norrländska Socialdemokraten

Utsedd till bästa debut 2012 av Svenska Deckarakademin. Bilen kränger på den isiga vägen och träffar renen med våldsam kraft. Anna Magnusson stannar, drar på sig yllemössan och hämtar kniven från bagageluckan. Det är mer än 30 grader kallt och klockan är halv två en februarinatt någonstans mellan Luleå och Pajala. Anna är uppvuxen i Stockholm och har aldrig funderat över sitt ursprung. Hennes samiska mamma berättade aldrig varför hon valde att flytta ifrån den avlägsna fjällbyn uppe i Nordnorge och lämna sin plats i den familjebaserade rendriften. Nu är Anna, som arbetar som biträdande åklagare, på väg upp till Kautokeino efter flera års frånvaro. Hennes mormor har ringt och bett henne komma och rentvå kusinen Nils Mattis, som är anklagad för våldtäkt. Hon är desperat, familjen kan inte klara sig utan Nils Mattis arbetsinsats på fjället. Men när Anna läser polisutredningen blir hon betänksam. Hur ska hon ställa sig i konflikterna? Hon har svårt att avläsa den främmande omgivningen. Vem ligger bakom de dödsfall som inträffar medan hon är där och vilka är det som vill röja henne själv ur vägen? Kautokeino, en blodig kniv är en spännande thriller om motsättningarna mellan tradition och modernitet och om moral i ett minoritetssamhälle. Vilka rättsbegrepp ska råda på Finnmarksvidda med omnejd? "Lars Pettersson skottar sig djupt, djupt ned i den nordnorska samiska kulturen och gräver fram en större berättelse i sin debutroman." Lotta Olsson, Dagens Nyheter "Det finns hopp om livet även för en så svårt massmördad genre som den svenska kriminalromanen. Jag tror det beror på att Lars Pettersson är mer intresserad av det samhälle han skildrar än av sina egna tänkbara försäljningssiffror. Sensationellt." Per Svensson, Sydsvenskan