Lars Wollin

I reformationen i tidigt 1500-tal blev Bibeln översatt till de svenska och danska folkspråken och utgiven i tryck, tillgänglig för alla, inte bara de latinkunniga. Nya testamentet kom ut i två danska versioner 1524 och 1529 och på svenska 1526. Därefter följde Gustav Vasas bibel 1541 och Christian III:s bibel 1550. I språkhistorien har reformationsbibeln kallats den viktigaste text alla kategorier som någonsin skrivits på svenska. Den blev avgörande för nationens bokliga kultur, i språk och litteratur, dikt och tanke. Temat i denna monografi är det språkliga källflödet i den tidiga nordiska reformationen. I den förra huvuddelen målas i breda pensel­drag bilden av bibelöversättningens förutsättningar i västeuropeisk och nordisk medeltid, i humanism och renässans. Utifrån ett trettiotal valda källor vill författaren sedan "berätta historien" om hur det hela gick till i den hektiska och komplicerade processen bakom tillkomsten av Nya testamentet på svenska under de dramatiska åren 1522-26. I bokens senare huvuddel fördjupas bilden av de bibliska pionjär­tryckens tillkomst och språkform i översättningens perspektiv. Med en kvantitativ metod beskriver författaren relationen mellan källtexternas latin och tyska och måltexternas svenska och danska. Den omfattande äldre forskningens resultat bekräftas delvis, men nyanseras också, om­värderas ibland. Särskilt i det svenska Nya testamentet 1526 tecknar författaren en radikalt ny bild av tillkomstförloppet. Ny är även beskrivningen av "det humanistiska bibelverket" som två nationalspråkliga varianter av ett och samma stora projekt i en då nyligen sönderfallen nordisk union.

Svenskens relation till Det heliga landet är kulturhistoriskt unik. Ända sedan Bibeln började läsas på svenska för snart femhundra år sedan har landets geografi och skriftens legender flätats samman med vår identitet och historiesyn. Hur blev det så? I denna antologi belyser korsfarare, pilgrimer, handelsresande, vetenskapsmän och författare med anknytning till landet hur denna fascinerande relation utvecklats, från vikingatiden till idag. Vi får bland annat läsa om hur svenskens syn på sig själv som kristen har formats genom århundradena, hur det gick till när vi bytte religion och om vilka följdverkningar Heliga Birgittas uppenbarelser i Betlehem hade på svenskarnas religiositet. Likaså om effekterna av Fredrika Bremers och Selma Lagerlöfs böcker om Jerusalem. Är nutida svenskar verkligen så sekulära som vi brukar ta för givet? Essäerna i detta rikt illustrerade praktverk härrör från seminariet Svenskarna i Det heliga landet som hölls vid American Colony Hotel i Jerusalem 2020. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist, Louise Belfrage och Nathan Shachar.