Larz Johansson

GRUNDSKOLAN klubbades 1962 i Sveriges Riksdag efter år av diskussioner och ett helt decennium av försöksverksamhet. 50 år senare är grundskolan självklar. Allas rätt till nio års grundutbildning har medfört en allmän kunskapshöjning och att grundläggande utbildningsklyftor jämnats ut under ett halvt sekel. Trots skavanker, utredande och ständiga förändringar har grundskolan naturligtvis lyft Sverige. Men parallellt med grundskolan har världen förändrats. Kunde borde lyftet för Sverige och svenskarna ha varit så mycket större? Håller dagens grundskola måttet? Vilka orosmoln finns inför framtiden? Hur kommer det sig att Sverige halkar efter jämfört med andra länder? Kan vi fortfarande hävda oss med kunskaper? Ska vi konkurrera internationellt med kunskap? Är vår grundskola likvärdig? Kan skolan ge alla lika bra utbildning och har den plats för alla? Vilka behov måste framtidens grundskola klara? Hur ser framtidens grundskola ut? Det är några frågor som diskuteras i denna framåtsyftande antologi. De flesta av bokens skribenter fokuserar på ena eller andra sättet på det ökande behovet av kunskap och elevernas nya förutsättningar och möjligheter. Denna tydliga fokusering kan uppfattas som ett trendbrott i debatten, men naturligtvis också som ett definierat behov. Lärarnas Riksförbund (LR) har tagit initiativ till antologin i syfte att uppmärksamma att vår gemensamma grundskola faktiskt fyller 50 år, men framför allt för att förbundet anser att grundskolan behöver diskuteras och utvecklas. Bokens redaktör är författaren Christer Isaksson, som på nära håll länge följt utvecklingen inom svensk skola. Författare är: Birgitta Andersson, Mikael Damberg, Trevor Dolan, Lotta Edholm, Metta Fjelkner, Gustav Fridolin, Lennart Grossin, Lena Hjelm-Wallén, Christer Isaksson, Larz Johansson, Dag Jonsson, Tobias Krantz, Hans Albin Larsson, Johan Ohlsson, Margareta Pålsson, Bo Sundblad, Karl-Petter Thorwaldsson, Per Thullberg och Gunnar Wetterberg.

Trots att det byggts bostäder i tiotusentals år och kunskapen finns saknas det idag 250 000 bostäder i Sverige. Bostadsmarknaden har frusit fast och tiotusentals äldre människor kan inte lämna sina hus samtidigt som barnfamiljer är utelåsta ur bostadsmarknaden på landet. Vi menar att det finns ett recept för att få i gång en positiv flyttkedja. Boken Bygg smart på landsbygden är avsedd att vara den vägledning som gör att bostadsbyggandet på landsbygden kommer i gång igen – efter fyrtio år. Våra små orter behöver ett tillskott av yngre människor, gärna barnfamiljer, för att kunna bibehålla underlaget för den service som finns och den som vi vill utveckla vidare. Om marknaden tillförs små, moderna, lägenheter skapas en önskvärd flyttkedja. Äldre personer som inte längre orkar med ett stort hus med trädgård och underhåll av byggnaden kan flytta till en lägenhet, samtidigt som en prisvärd fastighet kommer ut på marknaden och kan förvärvas av den unga familjen. Det är detta vi avser med en “önskvärd flyttkedja”. Boken är en handledning i processen att bygga hyreslägenheter på landsbygden och tar upp de praktiska och finansiella utmaningar du kommer att möta. Här finns fördjupade avsnitt av institutionella barriärer, inte minst finansiella. Men vi vill även illustrera hela frågan om byggandet på landsbygden genom att inkludera ett antal debattartiklar för att ge en bredare belysning av områden som kräver en politisk viljeinriktning. Boken vänder sig i första hand till personer och grupper som vill starta lokala initiativ till landsbygdsutveckling med fokus på bostadsbyggande. Men våra erfarenheter gör att texten i lika hög grad vänder sig till det politiska ledarskapet på kommunal nivå och personer som arbetar med regelverk och förordningar på statlig nivå.