Lena Andersson

Oavsett om du reser första klass eller med liten reskassa, tar guiden dig raka vägen till det bästa som Washington har att erbjuda. Upplev historiens vingslag i Capitolium, besök det ikoniska Vita huset och förundras över Library of Congress, ett av världens största bibliotek. Här finns även en guldgruva att upptäcka för den arkitekturintresserade, med allt från byggnader i pampig nyklassicism till mer eleganta georgianska huslängor. Den amerikanska huvudstaden kan även erbjuda mat från världens alla kök, och här finns gott om både shopping och nöjen. Dussintals topplistor – med allt från historiska hus och hem till museer och de bästa gratisnöjena – ger all den expertkunskap som du som besökare kan behöva. Du hittar snabbt rätt med hjälp av de detaljerade utvikskartorna och de många mindre kartorna inne i boken. Vad du än söker – här är din guide till 10 i topp av allting. Extra utvikskarta ingår!

Den här boken är sprungen ur ett samarbete mellan konstnären Dan Wolgers och författaren Lena Andersson. De sammanfördes utifrån en aning om beröringspunkter i synen på konst, text och verklighet. Andersson och Wolgers hade aldrig setts men kände omedelbart igen varandra. Andersson valde ut 36 av Wolgers verk och skrev om dem. Boken utgavs ursprungligen i samband med en utställning på Spritmuseet i Stockholm 2016.

Hämta bokcirkelfrågor till Sveas son här >> "Jag ville skriva en bok om en människa av det slag som gjorde folkhemmet möjligt, som förkroppsligade det, trodde på det, tog ansvar för det, som försvarade dess rätlinjighet och likriktning för att de lyfte människan ur hennes mörker; någon som var folkhemmets sinnebild utan att vara en del av politiken. I möbelsnickaren Ragnar Johansson, född år noll, det vill säga 1932, tyckte jag att jag fann honom. Ragnar är en händernas man, men också tankens. Människans rationalitet är det som förmått henne att skapa något sådant som staten. Ragnar ser den som människans bättre jag. Han dyrkar staten som idé därför att den saknar människans godtycke. Den kan bestämma sig för att göra det rättfärdiga, sanna och goda, och sedan hålla sig till det. Människan däremot faller hela tiden. Hon tyngs av lidelser, drifter och svagheter. Ragnars mor Svea, född Svensson, kommer från en annan epok, det fattiga bondesamhälle som moderniteten gör allt för att lämna bakom sig. Hon bakar och lagar, syltar och saftar. För Ragnar är hon en kvarleva från en värld som aldrig får komma åter. Men i det tidevarv som väntar efter hans era blir han smärtsamt främmande. Det är Ragnars dotter Elsa som konstaterar att Ragnar är svensken och svensken är han, och Ragnar förstår bara alltför väl att det inte är beröm. Det är dessa spänningar och konfliktlinjer jag velat förstå och tydliggöra med Sveas son en berättelse om folkhemmet." Lena Andersson

"Att vara liberal är att vara kluven", brukar det sägas. Är det alltså för att ingen vet vad som är rätt och sant som vi bör vara fria enligt liberalismen? I så fall lever friheten farligt. I denna skrift argumenterar jag för motsatsen. Friheten kommer av att vi någorlunda väl kan tänka oss fram till vad som är rätt och sant. Frihetens grund är inte tankens velighet, hos den finns inget lojt och sladdrigt. Friheten är tankens påle i köttet. För vem finns människan till, för henne själv eller för något "högre" syfte? Hur mycket vi än flyr in i framtiden undkommer vi aldrig antiken och filosofins grundläggande frågor. Än i dag sliter de i samtiden. Från ena hållet drar en samhällssyn där tillväxt överordnas allt, från det andra identitetspolitiken. Hos bägge är friheten människan till låns och hennes bara så länge den uppfyller "samhällets" mål. De gör också anspråk på "frihet". De är skenliberala. Lena Andersson menar att filosofin och det rationella tänkandet är liberalismens bästa försvar. Hon börjar, kanske något oväntat, med att sluta upp bakom Platon i kampen mot sofisterna. Hon jagar sedan deras efterföljare – in i dagens identitetsvänster, högernationalism och skenliberalismens andra nästen.

«Min tenkning om tilværelsens beskaffenhet og menneskets ideer om denne har de senere årene samlet seg langs noen få linjer. Når jeg skriver om dagsaktuelle emner, er det for å sette dem inn i sin filosofiske sammenheng, som i sin tur belyser vår samtid på en måte som gjør den mer interessant å betrakte og enklere å forstå. Spaltene fra Dagens Nyheter som er samlet her, betrakter jeg som kapitler i en bok om friheten og dens motstykker, om kunnskap og kunnskapsødeleggelse, om platonisme og anti-platonisme. Kort sagt, om Virkeligheten og alt det andre.» Lena AnderssonLena Andersson slo for alvor igjennom med romanene om den intellektuelle og kjærlighetssyke Ester Nilsson, Rettsstridig forføyning og Uten personlig ansvar. Virkeligheten og alt det andre er en samling av hennes fremste kronikker publisert i Dagens Nyheter i årene 2015–2017.

"Jag ville skriva en bok om en människa av det slag som gjorde folkhemmet möjligt, som förkroppsligade det, trodde på det, tog ansvar för det, som försvarade dess rätlinjighet och likriktning för att de lyfte människan ur hennes mörker; någon som var folkhemmets sinnebild utan att vara en del av politiken. I möbelsnickaren Ragnar Johansson, född år noll, det vill säga 1932, tyckte jag att jag fann honom. Ragnar är en händernas man, men också tankens. Människans rationalitet är det som förmått henne att skapa något sådant som staten. Ragnar ser den som människans bättre jag. Han dyrkar staten som idé därför att den saknar människans godtycke. Den kan bestämma sig för att göra det rättfärdiga, sanna och goda, och sedan hålla sig till det. Människan däremot faller hela tiden. Hon tyngs av lidelser, drifter och svagheter. Ragnars mor Svea, född Svensson, kommer från en annan epok, det fattiga bondesamhälle som moderniteten gör allt för att lämna bakom sig. Hon bakar och lagar, syltar och saftar. För Ragnar är hon en kvarleva från en värld som aldrig får komma åter. Men i det tidevarv som väntar efter hans era blir han smärtsamt främmande. Det är Ragnars dotter Elsa som konstaterar att Ragnar är svensken och svensken är han, och Ragnar förstår bara alltför väl att det inte är beröm. Det är dessa spänningar och konfliktlinjer jag velat förstå och tydliggöra med Sveas son en berättelse om folkhemmet." Lena Andersson

The second novel from August-Prize winning Lena Andersson; cutting, often cruel, and with razor-sharp humour, Acts of Infidelity explores the role of the lover in today's culture.

"Jag ville skriva en bok om en människa av det slag som gjorde folkhemmet möjligt, som förkroppsligade det, trodde på det, tog ansvar för det, som försvarade dess rätlinjighet och likriktning för att de lyfte människan ur hennes mörker; någon som var folkhemmets sinnebild utan att vara en del av politiken. I möbelsnickaren Ragnar Johansson, född år noll, det vill säga 1932, tyckte jag att jag fann honom. Ragnar är en händernas man, men också tankens. Människans rationalitet är det som förmått henne att skapa något sådant som staten. Ragnar ser den som människans bättre jag. Han dyrkar staten som idé därför att den saknar människans godtycke. Den kan bestämma sig för att göra det rättfärdiga, sanna och goda, och sedan hålla sig till det. Människan däremot faller hela tiden. Hon tyngs av lidelser, drifter och svagheter. Ragnars mor Svea, född Svensson, kommer från en annan epok, det fattiga bondesamhälle som moderniteten gör allt för att lämna bakom sig. Hon bakar och lagar, syltar och saftar. För Ragnar är hon en kvarleva från en värld som aldrig får komma åter. Men i det tidevarv som väntar efter hans era blir han smärtsamt främmande. Det är Ragnars dotter Elsa som konstaterar att Ragnar är svensken och svensken är han, och Ragnar förstår bara alltför väl att det inte är beröm. Det är dessa spänningar och konfliktlinjer jag velat förstå och tydliggöra med Sveas son en berättelse om folkhemmet." Lena Andersson

"Mitt tänkande om tillvarons beskaffenhet och människans idéer om densamma har på senare år koncentrerats längs ett fåtal linjer. När jag skriver om dagsaktualiteter är det för att sätta in dem i sitt filosofiska sammanhang, vilka i sin tur belyser vår pågående samtid på ett sätt som gör den intressantare att betrakta och enklare att förstå. De kolumner från Dagens Nyheter som här ställts samman ser jag som kapitlen i en bok om friheten och dess motsatser, om kunskap och kunskapsförstörelse, om platonism och antiplatonism. Kort sagt, om Verkligheten och resten." Lena Andersson

Ester Nilsson er tilbage. Og hun har ikke lært noget som helst. Fem år efter at hun har afsluttet sit forhold til Hugo Rask, møder Ester skuespilleren Olof Sten. Hun forelsker sig hovedkulds i ham. Olof lægger ikke skjul på, at han er gift. De indleder et forhold, men ifølge Olof er det ikke et forhold. For han er jo gift og har ingen planer om at forlade sin hustru. Gennem tre et halvt år lever Ester i utålmodig venten og tiltagende desperation, mens hendes forhåbninger skiftevis brænder stærkt og slukkes brat. Spillet om kærligheden er et magtspil: Den, der vil mindst, har mest magt.? Uden personligt ansvar? er historien om, hvordan kærligheden ser ud, når man er tre. Bogen er en selvstændig fortsættelse af ? En roman om kærlighed?, Det skrev pressen om ? En roman om kærlighed?:? Love hurts. Lena Anderssons forfriskende intellektuelle kærlighedsroman vandt den svenske Augustpris i 2013. Det forstår man godt ...? - Weekendavisen? Læs den. Du vil genkende dig selv og alle, du kender.? - Kulturnyt? Lena Andersson har skrevet en lysende, knivskarp roman om kærlighed. Hun er ubarmhjertig i sit klarsyn og viser, hvordan vi lyver for os selv i vor stræben efter at blive elsket.? - Aftonbladet

”Halusin kirjoittaa kirjan sellaisesta ihmisestä, jonka ansiosta kansankoti oli mahdollinen, ihmisestä, joka ruumiillisti kansankodin, uskoi siihen, otti siitä vastuuta ja puolusti sen suoraviivaisuutta ja yhdenmukaisuutta, koska ne nostivat ihmisen pimeydestään - yksilöstä, joka ilmensi kansankotia osallistumatta politiikkaan. Uskon löytäneeni tämän ihmisen huonekalupuuseppä Ragnar Johanssonista, joka syntyi vuonna nolla eli kansankodin syntymävuotena 1932. Ragnar on kädentaitaja mutta myös mietiskelijä. Ihmisen rationaalisuus on mahdollistanut valtion. Ragnarin mielestä valtio on ihmisen parempi minä. Hän palvoo valtion ideaa, koska se ei ole mielivaltainen, toisin kuin ihminen. Valtio voi päättää pyrkiä totuuteen, hyvyyteen ja oikeudenmukaisuuteen ja sitten pysyä päätöksessään. Ihminen sen sijaan lankeaa jatkuvasti. Häntä vaivaavat intohimot, vietit ja heikkoudet. Ragnarin äiti Svea, omaa sukua Svensson, on eri aikakaudelta, köyhästä maatalousyhteiskunnasta, jonka moderni aika yrittää kaikin keinoin jättää taakseen. Svea leipoo ja laittaa, hilloaa ja mehustaa. Ragnarille hän edustaa jäännettä maailmasta, joka ei saa koskaan palata. Seuraava ajanjakso on kuitenkin Ragnarille tuskallisen vieras. Elsa-tyttären mukaan Ragnar on Ruotsi ja Ruotsi on hän, ja Ragnar ymmärtää liiankin hyvin, ettei se ole kehu. Näitä jännitteitä ja konfliktilinjoja olen yrittänyt ymmärtää ja selittää teoksessani Svean poika - kertomus kansankodista.”

Rootsi kirjaniku L. Anderssoni (s 1970) romaan on iseseisev järg romaanile "Omavoli" (eesti keeles 2015), mis pälvis prestiizhika Augustpriseti. Terava pilgu ja rohke huumoriga lahkab Lena Andersson sel korral armukese rolli meie kultuuris, samuti sügavale juurdunud arusaamu, mis armukolmnurka juhivad. Ester Nilsson on tagasi. Ja ta ei ole midagi õppinud. Viis aastat pärast Hugo Raski kohtab Ester Olof Steni. Juba esmakohtumisel reageerib tema keha tuttavalt: ta on ülepeakaela armumas. Olof ei tee saladust, et on abielus Ebba Silfversköldiga, kuid hakkab samal ajal Estriga kohtuma. Nad alustavad suhet, ehkki Olof ei luba seda nii nimetada, sest ta on ju abielus ja tal ei ole vähimatki kavatsust Ebbat maha jätta. Aga mida ta siis Estrist tahab? Ester ostab auto, et saaks Olofit teatrietendustele, kohtingutele ja igale poole mujale sõidutada. Suved muutuvad Estri jaoks väljakannatamatuks, sest suved veedavad abielumehed oma abikaasadega. Ester Nilssonist on saanud armuke. Kuid Olof Sten on vägagi ambivalentne ja lootus, et ta oma naise maha jätab, tundub igati õigustatud.

Lena Andersson har i flera år tillsammans med kolleger som P O Enquist och Horace Engdahl svarat på lyssnarnas frågor om existentiella ämnen – måste man älska sina föräldrar, hur ska man veta vad man ska göra i livet, hur vet en författare när boken är slut och är potatisen en varelse – och Lena Anderssons svar har samlats i två böcker: Allvarligt talat och Mer allvarligt talat. I Allt allvarligt talat samlas alla svaren, inklusive åtta hittills opublicerade frågor och svar från hennes sista medverkan i programmet. Illustrationerna står som vanligt Stina Wirsén för. Lena Andersson fick sitt stora publika genombrott med romanerna Egenmäktigt förfarande (2013) och Utan personligt ansvar (2015). Egenmäktigt förfarande har nu också haft stor framgång som scenföreställning, både på Uppsala Stadsteater och Scalateatern i Stockholm. Hennes senaste bok är Egentligheter tillsammans med Dan Wolgers, om Wolgers konstnärskap.

Lena Andersson är författare och skribent. Grupptillhörighet är inte politik är en av tre essäer som belyser frågan om ett nytt samhällskontrakt. Timbro förlags essäserie presenterar nya och gamla svar på eviga frågor om människan, samhället och politiken. Vi ger ut texter som vi tror bidrar till en bättre samhällsdebatt. Nya svenska originaltexter varvas med översättningar.

De senaste tre åren har Lena Andersson deltagit i Sveriges Radios programserie Allvarligt talat, senast tillsammans med Horace Engdahl, och svarat på lyssnarnas resonemang och undringar i existentiella frågor. Hennes tidigare svar samlades 2015 i "Allvarligt talat", och här kommer den efterlängtade fortsättningen. Det är frågor ställda på största allvar och besvarade med samma allvar. Spännvidden är imponerande: lyssnarna har undrat om varför man blir sårad över att inte bli bjuden på fester man ändå inte vill gå på, hur en bödel kan tänkas förhålla sig till sitt fasansfulla yrke, om empati alltid springer ur goda avsikter och huruvida det är sant att inget fastnar på teflon. Precis som i förra samlingen är det Stina Wirsén som svarar för illustrationerna och omslagsbilden.

»En gång ägde jag en bil. I övrigt har jag inte ägt någonting av värde annat än mig själv och mina tankar och dem säljer jag ibland för pengar.«Lena Andersson är en av de vassaste och mest kompromisslösa skribenterna i Sverige idag. Inte minst när hon skriver om religion, monarki och identitetspolitik. Vilket hon gärna gör. Hennes skärskådande av kyrkans och Guds roll i samhället, liksom vad och vilka som bestämmer vem som är svensk, är obevekligt och väjer inte för de svåraste frågorna kring individens fria val, värden och sanning." Förnuft och högmod 2" består, utöver tre pjäser och hennes berömda sommarprogram om den härsklystne Jesus Kristus, av ett nytt urval av Lena Anderssons krönikor i bland annat Dagens Nyheter, en uppdaterad version av utgåvan från 2011. FÖRORD AV LENA ANDERSSONKan köpas separat eller tillsammans med andra verk av författaren i "Lena Andersson Pocketbox" (isbn 9789127147706). Pocketboxen innehåller: "Var det bra så?" (1999) "Du är alltså svensk?" (2004) "Duck City" (2006) "Slutspelat" (2009) "Förnuft och högmod 2" (2016, en revidering av utgåvan från 2011) "Egenmäktigt förfarande" (2013) och "Utan personligt ansvar" (2014)Omslag: Sara AcedoIllustration: Stina Wirsén

»Nyrekryteringarna pågick utan avbrott. Det behövdes mycket folk och många var de som med glädje anslöt till Vladimir Ibn Nilads rena, klara sak.«Terroristledaren Vladimir Ibn Nilad dyker oväntat upp i Stockholmsförorten Tensta, där han planerar sitt nästa dåd. Hela världen måste förintas så att de rättrogna kan inträda i Paradiset. Paris är ett av målen. Men så ser han en föreställning av Samuel Becketts "Slutspel" på Stockholms stadsteater, en pjäs som förbryllar honom och leder honom till Kristina, prostituerad på nätterna och autodidakt intellektuell på dagarna. Kan kärleken få honom att komma till en annan slutsats än att världen bör gå under? I dialog med Samuel Beckett har Lena Andersson skrivit en både drömlik och mardrömslik berättelse om fundamentalistiska maktanspråk, en satir över det som skrämmer oss mest av allt i dag. FÖRORD AV PERNILLA OUISKan köpas separat eller tillsammans med andra verk av författaren i "Lena Andersson Pocketbox" (isbn 9789127147706). Pocketboxen innehåller: "Var det bra så?" (1999) "Du är alltså svensk?" (2004) "Duck City" (2006) "Slutspelat" (2009) "Förnuft och högmod 2" (2016, en revidering av utgåvan från 2011) "Egenmäktigt förfarande" (2013) och "Utan personligt ansvar" (2014)Omslag: Sara AcedoIllustration: Stina Wirsén