Lena Kättström Höök

Kläder kan användas både för att dölja och för att visa fram den kropp som finns därunder. Man kan maskera kroppsformer och kroppsdelar som man anser vara av privat natur, mindre tilltalande eller inte överensstämmande med den egna identiteten. Men man kan också markera kroppsliga egenskaper genom glipor, slitsar och halvt genomskinliga klädesplagg. Det nästan dolda kan locka till sig fler intres

The New Year brings an opportunity to start again, to try to ensure that conditions will be better for the next year. This book tells about the history of New Year celebrations in Sweden but also about local and regional variations and global themes. It is only according to the Western Gregorian calendar that the new year begins on 1 January. Parallel to this there are other New Year festivals at different times in the year. Some are linked to religion, others to specific countries and regions, and others to different seasons. Some are based on lunar or solar calendars and can have movable dates in the calendar, while others are fixed. In Sweden, partly as a consequence of migration, there are New Year celebrations all year round, and the book also examines these. Lena Kättström Höök is an ethnologist and curator at the Nordic Museum in Stockholm, specializing in the study of traditions and festivals.

Luciafirandet den 13 december är en ljusglimt i vintermörkret. När dagarna bara knappt gryr på norra halvklotet kommer lucia med hopp om ljusare tider. Det högtidliga luciatåget med vitklädd lucia och åtföljande tärnor, stjärngossar och ibland tomtar blev vanligt på 1950-talet. Men historiskt sett är lucia en mycket äldre högtid än så och också en av de mest mångskiftande traditionerna i Sverige. Firandet härstammar från flera epoker, platser och religioner, och har genom åren varit både enkelt och överdådigt, skämtsamt och allvarligt, oskuldsfullt och oanständigt, heligt och profant, folkligt och aristokratiskt, privat och offentligt. Luciafirandet väcker debatt när många gör anspråk på att veta hur det bör genomföras, vilka som ska delta och i vilka roller. Den här boken sprider nytt ljus över en välkänd tradition och bjuder in till fördjupad diskussion. Lena Kättström Höök är etnolog och intendent, med ansvar för traditioner och högtider, vid Nordiska museet.

Lucia celebrations on 13 December bring a gleam of light in the winter darkness. When there is hardly any daylight at all in the northern hemisphere, Lucia comes with hope of brighter times. The stately procession with a white-clad Lucia accompanied by her maids, star boys, and sometimes elves became common in the 1950s. But the feast of Lucia goes back much further in history, and it is one of the most varied traditions in Sweden. The celebrations can be traced back to several periods, places, and religions, and over the years it has been both simple and sumptuous, humorous and serious, innocent and indecent, sacred and profane, popular and aristocratic, private and public. Lucia provokes debate when many people claim to know how it should be celebrated, who should take part, and in what roles. This book spreads new light on a familiar tradition and invites further discussion. LENA KÄTTSTRÖM HÖÖK is an ethnologist and curator at the Nordic Museum, with responsibility for traditions and special occasions.

Julfirandet visar hur vi tycker att livet borde vara - ett idealtillstånd att sträva efter. Julen innebär gränsöverskridanden, det vill säga ett närmande mellan fiende och vän, fattig och rik, levande och döda och mellan generationer. Julens historia är ett outgrudnligt mönster där nytt blandats med gammalt och symboler och ting flyttats från ett sammanhang till ett annat. Det finns inget entydigt svar på när, var eller hur julsederna uppkommit. Precis som nu firades julen också förut på olika sätt, beroende på var i landet, under vilken tid, i vilken miljö man befann sig.