Lena Lennerhed

I tre decennier har professor Jens Rydström varit med och format historieforskningen om marginaliserade grupper. Han har varit central i etablerandet av homo- och queerhistoria som forskningsfält i Sverige. Han har aldrig tvekat för de mest tabubelagda ämnen, och har varit med och lagt grunden för forskningsfältet sexualitet och funktionshinder i Skandinavien. Jens har även bidragit med banbrytande forskning om sexarbetares historia i Skandinavien. Denna bok presenterar en brokig samling bidrag av forskare som alla har inspirerats av Jens Rydströms vetenskapliga gärning.

När aidsepidemin bröt ut fick ideella föreningar för homosexuella, missbrukare och blödarsjuka ta hand om döende och förtvivlade medlemmar och deras anhöriga. Hur förhandlade de med myndigheterna och hur interagerade de med varandra? I aidskrisen uppstod även nya kamratstödföreningar för heterosexuella kvinnor och invandrare från Afrika. Hur organiserade de sig? Tidigare historisk forskning i Sverige har fokuserat på myndigheternas agerande när samhället ställdes inför den omstörtande epidemin. Här undersöks frivilligorganisationerna, ofta sprungna ur redan marginaliserade grupper, och deras stora utmaningar i krisen. Jens Rydström är docent i historia vid Stockholms universitet och professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, och Lena Lennerhed är professor i idéhistoria vid Södertörns Högskola. Deras forskning kretsar främst kring historiska och samtida föreställningar om sexualitet, kön och funktion.

Macchiarini-affären har kallats värsta skandalen i svensk medicinhistoria. Men vad avgör att vissa händelser och företeelser inom vetenskap, medicin och vård ifrågasätts och betraktas som kontroversiella eller skandaler? Enligt vilka medicinska, vetenskapliga, etiska eller rättsliga normer? I antologin behandlar forskare inom medicin- och vetenskapshistoria olika händelser och företeelser ur medicinsk teori och praktik i Sverige under 1900-talet, som hyllats eller kritiserats eller har passerat obemärkt fram till nu. Kapitlen är fallstudier i olika medicinska moraler och vad som i vissa fall även betraktats som skandaler. Författarna beskriver hur händelserna hanterades då respektive idag, och diskuterar varför den etablerade historieskrivningen ser ut som den gör. Föreliggande antologi är ett utmärkt exempel på de slags analyser som ger en fördjupad förståelse av utvecklingen i den moderna medicinens värderings- och föreställningsvärld. Den sätter på ett unikt sätt ljus på de svenska medicinska och medicinetiska kontroverserna. Då medicinen idag är en angelägenhet för alla i samhället så har boken ett värde för en bred läsekrets. För medicinen och den medicinska etiken bidrar den till att leva upp till den klassiska devisen: känn dig själv. Ur förordet av Niklas Juth, Gert Helgesson & Niels Lynöe, Karolinska Institutet Motzi Eklöf, docent i tema hälsa och samhälle, är bokens initiativtagare och redaktör. Hon är verksam som vård- och medicinhistoriker och har tidigare skrivit om bl.a. läkarens ethos, kurortskulturer, kontroverserna kring homeopatin och statens bakteriologiska laboratorier i Läkare och läkekonster (2010) och Kurkulturer: Bircher-Benner, patienterna och naturläkekonsten 1900-1945 (2008).

Karin hade fyra barn och kände sig trött och sliten. Gravid igen ville hon göra en abort. Hon vände sig till Mentalvårdsbyrån i Stockholm, och efter gynekologisk undersökning, samtal med kurator och möte med psykiatriker, beslutade Medicinalstyrelsen att Karin skulle få sin abort. Även Elsa ung, ogift och med diagnosen sinnesslö beviljades abort men av eugeniska skäl. Maud som blivit med barn med en annan man än den hon var gift med fick däremot avslag på sin abortansökan. Avslag fick också Fanny som var sjutton år, bodde hemma hos sina föräldrar och arbetade i bageri. Mellan 1938 och 1974 kunde en kvinna få abort om hon till exempel var sjuk eller om hon blivit gravid efter en våldtäkt. Hur var det för en kvinna att ansöka om abort? Hur gick utredningen till och hur uppfattades hon och hennes skäl av läkaren? I Kvinnotrubbel analyseras abort i Sverige åren innan den blev fri, i relation till kvinnosyn, medicinsk debatt och till välfärdsstatens reformpolitik. Lena Lennerhed är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola.

En antologi om tretton texter av tretton skribenter med idéhistoriska perspektiv på 1980- och 1990-talen. Från nyliberalism till new age, nationalism till abortdebatt, genomgående ges vi en rik och komplex bild av dessa båda decennier och dessutom intressanta perspektiv på olika problem och frågeställningar vi ännu idag har att brottas med och ta ställning till. Så knyts historien till vår tid, dåtid till samtid. Medverkande i boken: HENRIK BOHLIN är docent i filosofi och högskolelektor i idéhistoria med inriktning mot vetenskapsteori vid Södertörns högskola. Han har skrivit artiklar i svenska och internationella tidskrifter om bland annat kritiskt tänkande, inlevelse och David Humes filosofi. ANDERS BURMAN är idéhistoriker vid Södertörns högskola. Efter avhandlingen Politik i sak. C. J. L. Almqvists samhällstänkande 1839-1851 (Eslöv 2005) har han skrivit en lång rad artiklar om bland annat bildningstraditioner, kulturteori och politisk filosofi. Han har också varit redaktör eller medredaktör för flera antologier, däribland Teori och praxis i högre utbildning. Tolv ämnesdidaktiska studier (Huddinge 2010) och Bildning. Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman (Göteborg 2010). CARL-MICHAEL EDENBORG är idéhistoriker, kulturskribent och bokförläggare. Han disputerade 2002 med avhandlingen Alkemins skam. Den alkemiska traditionens utstötning ur offentligheten. ULLA EKSTRÖM VON ESSEN är fil.dr i idéhistoria vid Södertörns högskola. Hon har forskat om politiska idéer och praktik på lokal nivå till exempel i avhandlingen Folkhemmets kommun. Socialdemokratiska idéer om lokalsamhället 1939-1952 (2003). Rasism, och politiserad främlingsfientlighet i kommunerna behandlas i Sverigedemokraterna i de svenska kommunerna - en studie av politisk aktivitet, strategi och mobilisering (2006). Hon arbetar för närvarande i ett forskningsprojekt om organtransplantation och -donation. ELIN GARDESTRÖM är doktorand i idéhistoria vid Södertörns högskola och verksam vid den nationella forskarskolan i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Hennes avhandling behandlar journalistutbildningens framväxt i Sverige. HELENA HILL är fil.dr i idéhistoria och vikarierande lektor i genusvetenskap, Södertörns högskola. Hon disputerade 2007 i idéhistoria i samarbete med Genusforskarskolan, Umeå universitet på avhandlingen Befria mannen! Idéer om förtryck, frihet och förändring hos en svensk mansrörelse under 1970- och tidigt 1980-tal (Umeå 2007) och forskar för närvarande om kön, klass och känslor inom 68-vänstern. Medverkande: STEFAN JONSSON är kulturskribent, litteraturvetare och estetiker verksam vid Södertörns högskola. Bland hans böcker märks särskilt trilogin De andra (Stockholm 1993), Andra platser (Stockholm 1995) och Världens centrum (Stockholm 2001), samlade i Världen i vitögat. Tre essäer om västerländsk kultur (Stockholm 2005), samt Tre revolutioner. En kort historia om folket. 1789, 1889, 1989 (Stockholm 2005). NICLAS JÄRVKLO är doktorand i idéhistoria vid Stockholms universitet och undervisar i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Han skriver en avhandling om statlig maskulinitetspolitik och har publicerat texter om genus, män och jämställdhet i Arena, Bang och Lambda Nordica. LENA LENNERHED är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Hon har skrivit flera böcker om sexualitetens historia varav den senaste heter Historier om ett brott. Illegala aborter i Sverige på 1900-talet (Stockholm 2008). MY KLOCKAR LINDER är doktorand i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och undervisar vid Södertörns högskola. Hennes avhandlingsprojekt handlar om kulturpolitikens formering i Sverige under 1900-talet. INGA SANNER är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon har publicerat flera böcker av vilka den senaste är Det omedvetna. Historien om ett utopiskt rum (Nora 2009). BERNT SKOVDAHL är lektor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Hans senaste arbeten, Den digitala framtiden (Stockholm 2008) och Förlorad kontroll. Den ifrågasatta framstegstanken (Stockholm 2010), diskuterar bakgrunden till olika förskjutningar i synen på framtiden under perioden efter det andra världskriget. PER SUNDGREN disputerade 2007 på avhandlingen Kulturen och arbetarrörelsen. Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander (Stockholm 2007) och har även varit medredaktör för Bildning. Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman (Göteborg 2010