Lena O. Magnusson

Enligt vissa filosofer har västerländsk samhällskultur under det senaste halvseklet genomgått en omvandling som gjort oss ?postmoderna?. Ett fenomen som associerats med denna postmodernitet är att visuell kultur uppfyller alltmer av vår tid och uppmärksamhet. Vardagen invaderas av displayer och kameror; platser, händelser och personer blir visuellt exponerade och dokumenterade som aldrig förr. Det intensiva umgänget med visuell kultur antas göra något nytt med oss. I en tid då allt som en gång varit fast börjat flyta ? där historia och biografi påstås ha förlorat sin betydelse ? har samtidigt platsen utvecklats till en central aspekt inom i stort sett all kulturanalys. Man talar om en spatial turn. De tio författarna i denna antologi ? kulturvetare, bildpedagoger och drama­pedagoger ? har tagit sig friheten att slå följe med de teoretiker och platsfilosofer som känts mest relevanta, vilket resulterat i en volym med många olika perspektiv. Genom etnografiska undersökningar av förskoleateljéer, förskolebarns institutionella platser och frirum, skolans bild- och dramasalar, amatörodlares trädgårdar, platser ?i våra hjärtan? samt ?irländska? pubar i Dublin och Dubai ger bokens texter nya insikter om vad plats och visuell kultur betyder för stora och små människor i en förmodat postmodern tid.

Att barn idag erövrar en visuell läskunnighet är lika angeläget som att de får en muntlig och skriftspråklig kompetens. Barns bildvärldar varierar vad det gäller tillgång till material, medier, bilderböcker och konsthallsbesök. Här har pedagogisk verksamhet en viktig roll att spela när det gäller likvärdigheten i barns utbildning. I den här boken erbjuds kulturella redskap och pedagogiska pers­pektiv för att kunna arbeta med bild, konst och medier i förskolan, på fritidshem och i skolans tidiga år. Denna andra upplaga uppmärksammar och utforskar barns förändrade användning av och tillgång till olika medier under de senaste tio åren. Också senare års fokus på estetiska lärprocesser, visualitet och visuell kultur diskuteras i relation till yngre barn. Med exempel från olika projekt och aktiviteter visar boken hur arbetet med bild, medier, konst och bildanalys kan vara både lekfullt, meningsskapande, lärande och generera barnens lust att utveckla sin förmåga till att skapa och förstå bilder av olika slag. Bild, konst och medier för yngre barn vänder sig till blivande och verksamma förskollärare och lärare i grundskolans tidiga skolår.

Visuell kultur är i dag en central del av skolämnet bild och kan användas för att beskriva både de visuella uttryck som omger oss och metoder för att skapa och visualisera ny kunskap. I den här boken lyfter författarna fram visuell kultur både som ett kunskapsobjekt och som en undersökningsmetod. Boken erbjuder ingångar till olika sätt att arbeta med bild i grund­skolan. Alla kapitel innehåller konkreta förslag på uppgifter eller övningar som kan anpassas och utvecklas vidare. Boken riktar sig till lärarstudenter och verksamma lärare i F-6 och på fritidshem. Den kan användas både i bildundervisning och i ämnes­övergripande eller tematiska projekt. Redaktörerna forskar inom området visuell kultur och har alla tre erfarenhet av att undervisa blivande lärare i bild mot yngre åldrar och fritidshem.

Utforska skalbaggar, göra egen film eller simma i ett projicerat hav. Undervisning med digitala verktyg i förskolan handlar inte om tekniken i sig - datorer, lärplattor och olika appar - utan om hur de kan bidra till lärande och meningsskapande. För barnen innebär det en möjlighet att skapa förståelse för omvärlden och att uttrycka sina tankar på många olika sätt. För pedagogen gäller det att ställa de didaktiska frågorna som vad, hur och varför. I den här antologin delar förskollärare, pedagogistor, ateljeristor och forskare med sig av sina erfarenheter kring digitalt meningsskapande i förskolan. Medverkande: Elza Dunkels, Emma Lewis, Sara Hvit Lindstrand, Lena O Magnusson, Linda Mjölner, Mia Mylesand, Maria Pelle-Bäck, Erika Kyrk Seger, Ingela Åström. Redaktör Erika Kyrk Seger är förskollärare, utbildningskonsult och föreläsare med fokus på förskolans digitalisering. RECENSIONER"Det är en bok som bjuder på en spännande och inspirerande mix av vad adekvat digital kompetens kan vara i både tanke och praktik. Erika Kyrk Seger & Co reclaimar professionens röst i digitaliseringsdebatten. Här finns argumenten i rätt kontext och det är en fröjd att få en samlad högkompetent överblick över vad digitalisering i förskolan innebär för olika forskare, tänkare och praktiker."- Katinka Vikingsen, Förskola 21"För att kunna titta så där noga, och kunna se och förstå hur man kan arbeta med digitala verktyg i förskolan, inte minst kollaborativt tillsammans med både kollegor och barnen, men också deras familjer och samhället i stort för att få till ett meningsskapande, så behöver man få se hur andra gör. Digitalt meningsskapande i förskolan bjuder på det, och då inte bara för noviser eller för dem med lite erfarenhet utan också för mer erfarna pedagoger, och chefer."- Maria Herngren, Modern Barndom (Reggio Emilia Institutets tidning)"Har ni några funderingar på hur ni ska uppfylla läroplanens mål för digitala verktyg eller resten av läroplanen för den delen så läs Digitalt meningsskapande i förskola!"- Linda Linder, Pedagogiska Kullerbyttan "Det handlar om så mycket mer än tekniken i sig. Främst handlar det om syftet, hur det digitala kan bidra till lärande och meningsskapande. Läsaren bjuds på många praktiknära exempel, forskningsresultat och konkreta, handfasta tillvägagångssätt som går att översätta till den egna vardagen."- Gunilla Essén, BTJ-häftet nr 3 2020 (Bibliotekstjänst)"Nu har jag läst ut denna fantastiska bok. Jag fick otroligt många tankar och funderingar på hur vi på min förskola kan använda oss av dessa klokheter i vår verksamhet och undervisning. Detta är verkligen en bok jag rekommenderar till alla inom förskolan oavsett hur intresserad man är av det digitala. Jag hoppas även den kommer kunna inspirera mina kollegor."- Emilia Sandberg, förskollärare (@ems_digitala_forskola på Instagram) INNEHÅLLInledning av Susanne Kjällander1. Erika Kyrk Seger: Digitalitetens punctum2. Elza Dunkels: Skärmtiden är ingenting3. Ingela Åström: Adekvat digital kompetens varför, vad, hur och när?4. Mia Mylesand: Ateljerista i en digital tid5. Linda Mjölner: Att bygga en digital reflektionskultur6. Emma Lewis: När det omöjliga blir möjligt7. Sara Hvit Lindstrand: Barns utforskande i digitala teckenvärldar8. Lena O Magnusson: Analoga och digitala lekar i ateljén9. Erika Kyrk Seger: Dokumentation i vems tjänst?10. Maria Pelle-Bäck: När förberedelsen blir ett lärande

Ambitionen med denna bok är att synliggöra och inspirera till estetiskt skapande arbete i förskolepedagogisk verksamhet. Synen på förskolans estetiska verksamhet är i ständig förändring och de senaste decennierna har rumsliga begrepp som snickarrum och målarrum bytts ut mot ateljé, och i stället för temaarbete används nu ofta projekt och processinriktat arbete. Men vad händer i den vardagliga skapande verksamheten, hur möts lärare, barn och material? Hur möts digital och analog teknik, och hur används rummen och omvärlden? Det är några av de frågor som den här boken tar upp. Under arbetet med boken utkristalliserar sig ett antal centrala aspekter som visat sig fruktbara för pedagoger och lärare att reflektera över i relation till skapande verksamhet. Dessa är bland andra pedagogens roll, hur tid och rum organiseras, lekens betydelse liksom förhållandet mellan process och produkt. Bokens tre kapitel berör dessa aspekter på olika sätt, mer eller mindre teorinära, men den praktiska verksamheten i förskolan är central och framlyft i alla kapitel. Boken visar därmed ett stort antal exempel på skapande och estetiskt arbete från olika förskolor. Boken är användbar i lärarutbildningar för yngre barn men också i arbetslag.