Lena Roos

Paulus är ständigt aktuell. Hans person, hans kreativa tänkande och hans praktiskt orienterade brevskrivande är en outsinlig källa både till uppbyggelse och till dispyter. Vad är det som gör att han i två millennier har fortsatt att både inspirera och irritera? Boken "2000 år med Paulus" berör två huvudområden, dels frågor med direkt anknytning till de paulinska breven, dels tolkningen av Paulus under 2000 år. Boken utgör med sina fjorton populärvetenskapligt skrivna artiklar ett illustrativt exempel på mångfalden i den aktuella Paulusforskningen. Produktionen är frukten av bearbetade föreläsningar från ett symposium om Paulus med anledning av hans ungefärligen tvåtusende födelsedag (2009). Redaktörernas förhoppning är att boken ska vara informativ och stimulerande såväl för studenter som för en intresserad allmänhet.

Religionskunskapen i skolan ska behandla de stora världsreligionerna, sekulära livsåskådningar, livsfrågor och etik. Det är ett brett fält som skapar många möjligheter och utmaningar för religionslärare. Religionsdidaktik handlar ytterst om de val vi lärare gör i samband med vår religionsundervisning: Vem/vilka är det jag undervisar? Vad ska jag ta upp och varför just detta stoff? Hur ska jag göra för att undervisningen ska bli så bra som möjligt? Denna antologi tar upp religionsdidaktiska frågor ur olika perspektiv. Här diskuteras teman som religion och kön, tro och vetande, fundamentalism, livsfrågor och etik tillsammans med mer tydligt metodiska frågor som hur man som religionslärare kan hantera studiebesök och rollspel. Bokens syfte är att stimulera till reflektion över religion och undervisning. Den syftar också till att inspirera till nya val och metoder som kan göra undervisningen roligare och bättre både för lärare och elever. Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma lärare i religionskunskap men också till andra yrkesgrupper med intresse för religionsundervisning.

Detta är inte en bok om medeltiden, utan en bok om medeltidsstudier. Den ger en översiktlig introduktion till metoder och material som används av medeltidsforskare inom olika akademiska ämnen. Boken besvarar till exempel frågor om hur man arbetar med handskrifter, hur man insamlar och tolkar arkeologiskt material och hur medeltidsforskningen har påverkats av moderna hjälpmedel som databaser och digitaliserade texter. Författaren diskuterar även vilken betydelse val av perspektiv, material och metod får för vilken bild av medeltiden forskarna skapar. I bokens sista kapitel analyseras förhållandet mellan den akademiska forskningen och medeltidsvärlden utanför akademin. Boken är avsedd att användas av studenter på grundnivå inom till exempel historia, idéhistoria, religionsvetenskap och språkvetenskap, men kan även med fördel användas för självstudier eller studiecirklar.

During the first months of the First Crusade, groups of crusaders attacked the Jewish communities in the Rhineland, forcing them to choose between death and conversion. Many converted, but others chose to die as martyrs. Among these, some were killed by the crusaders, some killed themselves, each other, or even their own children in order to prevent forcible conversion. These events are described in a number of Latin accounts, but also in three Hebrew chronicles and in a number of Hebrew liturgical poems. These Hebrew chronicles introduce many new ideas connected to martyrdom which are not found in earlier Jewish martyr texts. They also differ considerably from contemporary texts on martyrdom, written by Jews living under Muslim rule. The purpose of the present study is as follows: to outline the most salient features of this new ideology of martyrdom found in the Hebrew Crusade Chronicles and how it differs from earlier Jewish tradition; to try to trace the roots of these new ideas, both by showing how the Chroniclers develop earlier Jewish ideas and also how they borrow notions and concepts from their Christian surroundings; to show what rhetorical means the Chroniclers use in order to present these innovations as firmly anchored in tradition; to attempt to explain why this ideology develops at this particular time and place, and thereby contribute some further methodological reflections on the nature of religious change, especially in a situation of persecution and oppression; to challenge the old paradigm that the Ashkenazic Jewish communities lived in isolation from their non-Jewish surroundings, and to suggest that a serious study of any medieval Jewish text must take into consideration the culture and current notions of the non-Jewish community in which the text was composed.