Lena Sohl

En stad är en geografisk plats som består av byggnader, infrastruktur och administrativa institutioner. Men staden består också av de människor som genom tiderna har byggt, bott och levt i och mellan husen. Staden har inte blivit till av sig själv. Den har gjorts, och den görs kontinuerligt, av olika grupper av människor med skilda intressen. Denna antologi handlar om att göra stad. Staden är inte uniform. Den karaktäriseras snarare av asymmetri, rörelse och dynamik där idéer, tankar, handlingar möter det fysiska och materiella. När Stockholm beskrivs syftas ofta på det centrala eller staden som helhet. Den här antologin tar i stället avstamp i de perifera delarna av Stockholm, i den urbana utkant som i dagligt tal kallas förorten eller orten rätt och slätt. Genom konkreta exempel från, bland annat, Flemingsberg, Skärholmen, Bredäng, Hagsätra, Järvaområdet och Husby belyser antologin hur människor, företag och institutioner är delaktiga i att göra stad i olika konstellationer, med varierande innehåll och på olika skalnivåer. Antologin är skriven av forskare och samverkanspartners knutna till Södertörns högskola i Flemingsberg i södra Stockholm. Under fyra år har de studerat och diskuterat stadens dynamiska utveckling i ett unikt samverkansprojekt.

Nominerad till Augustpriset 2025 Juryns motivering: Med tålamod, precision och varm blick mejslar Sohl fram en kollektiv berättelse om kvinnor på en tvätt i Rimbo. Porträtten präglas av förtroende och närhet, möjliga genom författarens egna erfarenheter av det slitsamma arbetet. Hon förenar dokumentär noggrannhet med litterär känsla; inkännande men utan schabloner eller sentimentalitet. Resultatet är en envis arbetarklasskildring som är både gedigen och befriande otidsenlig. "Med Lena Sohls blick blir detta tvätteri Sverige - och ger en kristallklar bild av hur vår arbetsmarknad och därmed våra liv de senaste sex decennierna genomgått en förändring att likna vid fintvätt körd i 90 grader, torktumlad tills att det nästan brinner." Svenska Dagbladet "Tvätten är sakprosa när den är som bäst – en lärd och levande berättelse om kvinnor på ett tvätteri." Dagens Nyheter "Lena Sohl skriver dynamiskt och nyanserat om tvätteriet i Rimbo" Aftonbladet Tvätten handlar om kvinnor på ett tvätteri. Lena Sohl tecknar kvinnornas porträtt men berättar också delar av sin egen familjs historia. Om en mormor som fyllde lägenhe­ten i bostadsområdet Hagen med reakläder och vars kropp gick sönder av arbetet på tvätteriet. Vi möter Sara som får blickar från sina grannar när hon berättar var hon jobbar. Hon kom till Sverige för att plugga på universitetet och såg framför sig att hon skulle bli psykolog. Men livet i Sverige blev inte som hon tänkt sig. Vi träffar Linnea som hoppas att hennes kropp ska hålla fram till pensionen för hon drömmer om att köra husbil ut i Europa. Det är en bok om klass. Och om drömmar. Men boken handlar också om något mer. Om hur ett landstingstvätteri säljs ut och privatiseras. Om den nya arbetsmarknaden och upphandlingar som skapar oro. Kommer jobbet ens att finnas kvar? Tvätten befinner sig i gränslandet mellan litterär sak­prosa och sociologi. "En angelägen skildring av svensk arbetsmarknad." Expressen "Lena Sohl skriver enkelt och utan värderingar, vilket inbjuder läsaren till egna reflektioner och tankar." BTJ

Tvätten handlar om kvinnor på ett tvätteri. Lena Sohl tecknar kvinnornas porträtt men berättar också delar av sin egen familjs historia. Om en mormor som fyllde lägenhe­ten i bostadsområdet Hagen med reakläder och vars kropp gick sönder av arbetet på tvätteriet. Vi möter Sara som får blickar från sina grannar när hon berättar var hon jobbar. Hon kom till Sverige för att plugga på universitetet och såg framför sig att hon skulle bli psykolog. Men livet i Sverige blev inte som hon tänkt sig. Vi träffar Linnea som hoppas att hennes kropp ska hålla fram till pensionen för hon drömmer om att köra husbil ut i Europa. Det är en bok om klass. Och om drömmar. Men boken handlar också om något mer. Om hur ett landstingstvätteri säljs ut och privatiseras. Om den nya arbetsmarknaden och upphandlingar som skapar oro. Kommer jobbet ens att finnas kvar? Tvätten befinner sig i gränslandet mellan litterär sak­prosa och sociologi.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Göran Therborn, ”Världen och vänstern” Rita Augestad Knudsen, ”Vad är frihet? Betraktelser över ett begrepp och en bok” Mikael Svensson & Lena Sohl, ”’Inte den typiska höginkomsttagaren.’ Självuppfattning och klassidentifikation bland höginkomsttagare i Sverige” Tomas Wedin & Emelie Hantelius, ”Kommunikatörerna som symptom på offentliga sektorns omvandlingar under new public management” Kommentarer: Mats Benner, ”Postskriptum till nedläggningen (och den möjliga återstarten) av Respons” Sven Hort, ”Tom Nairn – och början på en ny skotsk upplysning?” Recensioner: Åsa Melldahl, ”I tjänst hos konsten” Karin Edberg, ”Krisens makt” Anders Mellbourn, ”Fromhetens omvälvningar” Olle Törnquist, ”Så enkelt var det inte” Mats Svegfors, ”Allt på sin plats?”

Vad innebär det att klassresa i Sverige i dag? Och vad är det som gör den uppåtgående klassresan till en samhällelig favorithistoria? Det är teman i Lena Sohls doktorsavhandling om kvinnors uppåtgående klassresor i det svenska välfärdssamhället. Genom intervjuer med kvinnor som har klassrest genom utbildning undersöker hon vad föreställningar om klass, kön, ras, svenskhet och sexualitet betyder för deras klassmässiga förflyttningar. Hur kommer det sig att Jenny inte ens funderade över ”det här med klass” innan hon började plugga på universitetet? Varför säger Ebba att ”det fanns inga andra alternativ” än att läsa vidare på grund av att hon var så duktig i skolan? Vad är det som gör att Marta, som är född i Sverige, säger att hon måste ”bli svensk” för att kunna göra en klassresa? Vilken betydelse har sexualitet för klassresan när Nina väljer att ”avvika lite” från planen med kille, barn och vårdjobb som hennes gamla kompisar har följt? Med utgångspunkt i postkoloniala och feministiska teorier om klass presenterar avhandlingen nya perspektiv på klassresande.