Lena Wängnerud

Efter valet 2010 har vågmästarpolitik och tungan på vågen åter blivit heta begrepp i svensk politik. I Riksbankens Jubileumsfonds nya årsbok diskuterar statsvetare, historiker, idéhistoriker, medieforskare och politiska journa­lister politisk praktik på både kommunal och nationell nivå. Sverigedemokraterna och Miljöpartiet lyfts fram som aktuella exempel på olika sätt att bedriva våg­mästar­politik. Vågmästeriets historiska rötter presenteras, från den trolöse 1700-talspolitikern Pechlin via den frisinnade statsministern C. G. Ekman på 1920-talet. Utblickar görs mot vågmästar­situationer med mer eller mindre populistiska partier i andra länder. Slutligen presenteras en färsk opinionsundersökning om vågmästeri och maktfördelning. Innehåll: Björn Fjæstad & Jenny Björkman: Den omtvistade tungan Ulla Ekström von Essen: Ett dubbelt demokratiskt dilemma Tommy Möller: Vågmästare eller tungan på vågen? Lars Nord: Kungamakare eller bråkmakare? Barbro Hedvall: Vågmästeri, halvkoalitioner och blockpolitik Lena Wängnerud: Viner partipiskan hårdare i partier med vågmästar­roll? Mikael Gilljam & David Karlsson: Tungan på vågen-partier i Sveriges kommuner Hanna Bäck & Henry Bäck: Balanspartier i regerings­bildningar Lisa Bjurwald: Vågmästarna och ansvaret Ann-Cathrine Jungar: Populister i närheten av regeringen Mai-Brith Schartau: Ett land utan klassiska vågmästare Magnus Linton: Fascister på ministerposter eller fascister på vågen Sten Widmalm: Med kärnvapen som insats Patrik Winton: Sveriges första vågmästare Opinionsundersökning med kommentar

Metodpraktikanär en handbok för den som vill ta ett helhetsgrepp på empirisk samhällsforskning. Boken ger ett samlat perspektiv på hela forskningsprocessen – från de viktiga inledande stegen med att formulera forskningsfråga och välja metod till undersökningens genomförande och presentation av resultaten. Boken tar upp de vanligaste kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga forskningsmetoderna. Metodpraktikanär, som titeln anger, praktiskt orienterad och fokuserar på de konkreta val och problem man kan ställas inför när man ska göra en bra samhällsvetenskaplig undersökning. Bokens ledord är nyfikenhet: Vetenskaplig metod är ett fantastiskt verktyg för att lära sig mer om världen, inte en hindrande regelsamling. Metodpraktikanhar vuxit fram ur en metodkurs för studerande på fördjupningsnivån som belönats med pedagogiskt lagpris. Denna sjätte upplaga är helt omskriven, med en ny struktur och många helt nyskrivna kapitel. Andra kapitel har skrivits om från grunden. Målet har varit att behålla de uppskattade elementen från tidigare upplagor men att göra den ännu mer konkret och praktiskt användbar. Boken är i första hand skriven för universitetsstuderande på olika nivåer, men den är också användbar för alla dem utanför universiteten som intresserar sig för samhällsvetenskapliga undersökningar. Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Anders Sundell, Ann Towns och Lena Wängnerud är alla verksamma som forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Mellan 1918 och 1922 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. När riksdagen inleder sitt hundraårsfirande av rösträtten i december 2018 utkommer denna populärvetenskapliga forskarantologi med texter av statsvetare, historiker, ekonomhistoriker, medieforskare, genusvetare och konstvetare. I tre delar, om bakgrunden, utvecklingen under 1900-talet och framtiden, berättar författarna om processerna som ledde fram till riksdagsbesluten, om människorna som arbetade med rösträttsfrågan och om vilka utmaningar demokratin står inför i dag. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Innehåll: Förord 9 Svensk tidslinje: Rösträttens århundrade viktiga årtal 12 Ulrika Holgersson & Lena Wängnerud: Kampen, utvecklingen och fortsättningen för demokratin. En inledning 17 I. KAMPEN Christina Florin: Visioner, rörelser och rösträtt. En resa i tiden 29 Magnus Olofsson: Frihet med förhinder. Demonstrationer i Sverige 18491921 65 Maria Carlgren & Linda Fagerström: Rösträttens garderob. Kvinnor, kropp, kläder 85 Ulrika Holgersson: Från tågresor till sociala medier. Rösträttens mediehistoria 103 Åsa Karlsson Sjögren & Peter Lindström: Från väljare till valbara. Kvinnor och lokalpolitik ur ett långt tidsperspektiv 129 Lars Berggren & Kjell Östberg: Reformism eller revolution? Arbetarrörelsen inför rösträttsbeslutet 191819 153 Ulla Manns: Minnet av kvinnors rösträtt. Jubileer och aktivister formar historien 179 II. UTVECKLINGEN Lena Wängnerud: Att gå och rösta. Valdeltagande och social representation efter rösträttens införande 197 Annika Berg, Martin Ericsson & Fia Sundevall: Rösträtt för alla? Begränsningar i rösträtten efter 1921 219 Emma Severinsson: Att ta vara på friheten. Populärkulturella föreställningar om rösträttens betydelse 241 Camilla Norrbin: I politikens innersta rum. De första kvinnorna i riksdagen 261 Kirsti Niskanen: Gästspel i politikens hjärta. Karin Kocks ministertid 194749 277 Josefin Rönnbäck: Från rösträtt till ökad kvinnorepresentation. Kvinnors strategier i den andra demokratiseringsprocessen 285 Drude Dahlerup & Lenita Freidenvall: Vägen till varannan damernas. Grindvakter, kvotering och representation 305 Nicklas Håkansson, Bengt Johansson & Orla Vigsø: Ojämställda bilder. Kvinnor och män på svenska valaffischer 327 III. FRAMTIDEN Helena Stensöta & Lena Wängnerud: Kvinnor, män och makt. Politikens innehåll och positioner 349 Marie Demker & Henrik Ekengren Oscarsson: Nya, gamla och nygamla skiljelinjer. Partisystem och samhällskontrakt då och nu 369 Jonas Tallberg & Göran von Sydow: EU-medlemskapet och EU:s framtid. En ytterligare arena för demokratin 387 Staffan I. Lindberg & Jan Teorell: Demokratins utveckling i världen. Tendenser under och efter rösträttens århundrade 415 Internationell tidslinje: Årtal för införande av allmän rösträtt 438 Kvinnlig rösträtt den första motionen och riksdagsdebatten 440

Denna bok är en ovärderlig introduktion till feministisk statsvetenskaplig forskning. Här presenteras feministiska teorier och empiriska analyser som tillsammans tecknar en bild av ett kreativt forskningsfält som samlas kring vikten av att använda kön som analytiskt verktyg, och som rymmer både konstruktiva teoretiska debatter och intressanta empiriska resultat. Boken innehåller introduktioner till feministisk forskning inom de statsvetenskapliga subdisciplinerna politisk teori, svensk politik, jämförande politik och internationella relationer samt fördjupningar i de för fälten centrala begreppen kön, representation, medborgarskap och säkerhet. Dessutom presenteras exempel på empirisk forskning. Läsaren får här veta mer om hur närbyråkrater för omsorgsetiska resonemang, hur svensk familjepolitik drabbar ensamstående mödrar, vad som karaktäriserar olika typer av könskvotering och hur ritualerna kring begravningar av kvinnliga soldater som har dött i striderna i Afghanistan återskapar den manliga soldaten som norm. Politik och kön vänder sig i första hand till studenter i statsvetenskap och genusvetenskap.

Gender serves as a lens that makes visible important issues in the field of representation: Whom do elected politicians represent? What is at stake in the parliamentary process? What do we know about the interplay between parliaments and the everyday lives of citizens? It is widely understood that women’s presence in government matters but we need to understand the conditions under which it matters more clearly. Using Sweden as a case study, a country where the number of women elected to the national parliament has steadily risen since the 1970s, Lena Wängnerud presents a novel approach on which characteristics inside a parliament help translate physical representation into substantive representation for women. Using three guiding principles: (i) the implementation of equal opportunities for women and men to influence internal parliamentary working procedures; (ii) the creation of room for women’s interests and concerns on the political agenda; and (iii) the production of gender-sensitive legislation, Wängnerud shows what are the necessary conditions for women’s needs, interests, and concerns to be adequately integrated into parliamentary processes. The Principles of Gender-Sensitive Parliaments book adds fuel to all these classical debates within the field of political representation and will bring attention to a wider audience on why electing women matters.

Gender serves as a lens that makes visible important issues in the field of representation: Whom do elected politicians represent? What is at stake in the parliamentary process? What do we know about the interplay between parliaments and the everyday lives of citizens? It is widely understood that women’s presence in government matters but we need to understand the conditions under which it matters more clearly. Using Sweden as a case study, a country where the number of women elected to the national parliament has steadily risen since the 1970s, Lena Wängnerud presents a novel approach on which characteristics inside a parliament help translate physical representation into substantive representation for women. Using three guiding principles: (i) the implementation of equal opportunities for women and men to influence internal parliamentary working procedures; (ii) the creation of room for women’s interests and concerns on the political agenda; and (iii) the production of gender-sensitive legislation, Wängnerud shows what are the necessary conditions for women’s needs, interests, and concerns to be adequately integrated into parliamentary processes. The Principles of Gender-Sensitive Parliaments book adds fuel to all these classical debates within the field of political representation and will bring attention to a wider audience on why electing women matters.

Spelar det någon roll vem som sitter i riksdagen? Är nyheter om politik vinklade? Är det journalister som sätter den politiska dagordningen? Hur och när påverkar opinionen vilken politik som faktiskt förs? Kan det också vara den förda politiken som påverkar opinionen? Frågor som dessa är centrala för att förstå samspelet mellan medborgare, medier och politiker i en representativ demokrati. Frågorna belyser hur olika aktörer är beroende av varandra. Titeln på denna bok – Det politiska spelet – signalerar att medborgare, medier och politiker ingår i ett nätverk av skeenden och att det finns en spelplan som påverkar dessa skeenden och aktörernas handlingar. Boken tar sin utgångspunkt i en diskussion om centrala demokratiteoretiska värden som politisk jämlikhet, upplyst förståelse och folkviljans förverkligande. Varje kapitel inleds med en högaktuell fråga. Därefter presenteras omfattande resultat från såväl svensk som internationell samhällsvetenskaplig forskning. I varje kapitel diskuteras kopplingen mellan demokratiteoretiska värden och empiriska resultat: Lever verkligheten upp till olika demokratideal? Hur borde demokratin fungera och varför? Samtidigt utvärderas forskningen – ställer forskningen ”rätt” frågor och vad är viktiga frågor för framtida forskning att försöka besvara? Syftet med boken är att väcka entusiasm för viktiga demokrati­frågor men också för den forskning som bedrivs. Boken ger välgrundade svar till den som vill veta mer om hur medborgare, medier och politiker förhåller sig till varandra i dagens moderna samhällen.