Lennart J. Lundqvist

Politik i den moderna staten är till stor del en fråga om organisation. Den offentliga förvaltningens organisationsform spelar därför en betydelsefull roll för vår förståelse av politik. Detta har särskilt kommit att uppmärksammas inom områden som välfärds- och utbildningspolitik samt på senare tid även vad gäller frågor om fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Frågor om förvaltningsapparatens legitimitet, om styrning och kontroll av för­valtningen, och hur förvaltningen genomför politiska beslut utgör centrala problem i såväl utvecklingsländer som i de välmående demokratierna. Inom många politikområden är det en öppen fråga var den offentliga makten faktiskt är belägen: hos politikerna, hos internationella och centrala tjänstemän eller hos de lokala tjänstemän som direkt möter medborgarna? Politik som organisation är en uppskattad lärobok som nu ges ut i en sjunde omarbetad upplaga. I denna upplaga har bland annat ett kapitel om etik i offentlig förvaltning tillkommit. Boken, som ger en problemorienterad översikt över ett antal områden inom den statsvetenskapliga analysen av den offentliga förvaltningen, är tänkt som en introduktion i ämnet. Sjunde upplagan

I den här boken fokuserar vi på offentliganställda civila tjänstemän, sådana som verkar inom statlig och kommunal förvaltning. Men alltså inte i krigsmakten. Även så är detta en minst sagt bred kategori som fokus. Man får tänka sig att tjänstemannen, av valfritt kön eller inte, är en person eller en funktion som står närmare politiken, ledningsgruppen, direktionen, verkschefen än den övriga personalen. Var gränserna går, uppåt och nedåt, kan vara flytande. Den typiske tjänstemannen är en handläggare snarare än en beslutsfattare, och tar han/hon beslut är det i allmänhet på delegation. Om den övriga personalen befolkningen utgör en majoritet eller en minoritet, torde vara historiskt bestämt. Det finns flera goda skäl till valet av skönlitteratur som källmaterial. I diktens och fiktionens form framträder ofta drag i samhällslivet och de sociala relationerna som annars inte uppmärksammas, antingen för att de tas för givna eller för att man inte vill tala om dem. Kanske kan man inte. Visst händer det också att de förgrovas, rentav till groteskeri. Skönlitteraturen kan dessutom vara ett effektivt sätt att komma en viss tidsanda in på livet och bli varse hur den har förändrats och till slut upplösts. Män och kvinnor som skriver noveller, romaner och poesi har inte sällan själva haft erfarenheter av tjänstemannajobb eller kanske tillhört någon profession som fått dem att se ned på, och inte sällan förlöjliga, företrädare för mer okvalificerade tjänstemannasysslor. Honoré de Balzacs roman Les Employés (Byråkraterna, 1838) lär vara den första skönlitterära framställning som gör tjänstemän i staten till berättelsens huvudpersoner i Balzacs övriga produktion vimlar det annars av litteratörer, kurtisörer, aristokrater, konstnärer, arrivister, bankruttörer, militärer, entreprenörer. Tjänstemannen var då ännu ett maktens redskap, kanske till och med manipulatör, och servilitet snarare än självständighet tycks ha varit hans emblem eller varumärke. Det har förstås inte uteslutit sådana kvaliteter som briljans, intelligens, handlingskraft när det kommer till kritan och en konkret uppgift måste lösas. Balzacs hjälte, Rabourdin, har ett projekt: han vill halvera statsförvaltningens storlek och fördubbla dess skatteintäkter (och naturligtvis blir det bråk). Men i skildringar av tjänstemän förekommer också olater som långsamhet, indolens, viktigpetteri, trälsinne, konflikträdsla, osjälvständighet litet om vart annat. Hunsade, obefordrade kanslister dräller det av i den ryska litteraturen, liksom sluskar, eviga studenter, suputer. Nej, någon enhetlig grupp med självfallen solidaritetskänsla får vi inte syn på i litteraturen, och det hade vi inte heller väntat oss. Vad vore det för litteratur i så fall? Medverkande:Beata Agrell, Åsa Arping, Anders Björnsson, Stefan Bohman,Anna Cregård, Eva Fjellander, Anders Hammarlund,Anna Hedlin, Lars Karlsson, Rolf Lind, Johan Lundberg,Per Lundin, Lennart J. Lundqvist, Stellan Malmer, Anna Nyberg,Östen Ohlsson, Ulf Persson, Björn Rombach, Johanna Schiratzki,Karin Svedberg Helgesson och Anna Maria Ursing

Originally published in 1986, this book compares and evaluates the effects of converting rental housing into owner occupancy in the USA, the UK and Germany. The evaluation examines the pros and cons of such conversions. The conversion controversy is more than a technical discussion of outcomes of different housing strategies. By viewing tenure conversions as strategies for limiting direct governmental involvement, this comparative evaluation indicates something about the effects not only on housing, but on general social welfare, of such strategies.

Originally published in 1986, this book compares and evaluates the effects of converting rental housing into owner occupancy in the USA, the UK and Germany. The evaluation examines the pros and cons of such conversions. The conversion controversy is more than a technical discussion of outcomes of different housing strategies. By viewing tenure conversions as strategies for limiting direct governmental involvement, this comparative evaluation indicates something about the effects not only on housing, but on general social welfare, of such strategies.

Hur kan vi bevara de naturresurser som tillhör oss alla samtidigt som vi slår vakt om demokratin och den individuella valfriheten? I den här boken diskuterar Lennart J. Lundqvist fyra olika sätt att möta den kommande globala resursknappheten. Oavsett vilken modell vi väljer måste den bygga på medborgarnas delaktighet och statens förmåga att leda utvecklingen. Ju öppnare ett samhälle är för nya idéer och aktörer, desto lättare är det för olika intressen att delta i debatten och få gehör för sina synpunkter. Samtidigt måste samhället vara starkt nog att ta fram och samordna initiativ och idéer till klara handlingslinjer. Det måste finnas institutioner för en sådan samverkan som kan skapa legitimitet för de drastiska beslut och dramatiska omställningar som mänskligheten står inför. Ansvaret för hur bördor och nyttor ska fördelas i en tid med nya former av knapphet måste vila på den representativa demokratins grund. Bara så kan vi som samhällsmedborgare behålla makten över vår framtid. Lennart J. Lundqvist är professor emeritus i statsvetenskap med särskild inriktning mot organisation och genomförandeprocesser inom miljöområdet. Som forskare är han jämnårig med den moderna svenska miljöpolitiken: han inledde sina doktorandstudier 1967, samma år som Naturvårdsverket bildades.