Leo Tolstoj

Tolstoj baserade sin hyllande kortroman Kosackerna på sina egna upplevelser av kriget i Kaukasus. Huvudkaraktären, den unge adelsmannen Olenin, tröttnar på överklassivets ytlighet och beslutar sig för att ansluta sig till armén. I Kaukasus försvinner går han helt upp i den kosackiska kulturen: tillsammans med åldringen Eroshka ägnar han sig åt jakt och drickande. Olenin börjar klä sig som lokalbefolkningen, och faller för den kosackiska flickan Maryanka. Efter en tid av lugn och nya insikter, får Olenin besök av en man från sitt gamla societetsliv. Sliten mellan två världar riskerar Olenin att förlora de band han knutit till sina nya vänner. I originalöversättning av Ellen Wester Leo Tolstoj (1828-1910) var en av den ryska litteraturens mästare, och en förgrundsgestalt för den ryska realismen. Han känd för att ha skrivit klassiker som Anna Karenina och Krig och fred. -

Leo Tolstoj er muligvis bedst kendt for sine episke romaner s som "Anna Karenina" og "Krig og fred", men han har ogs skrevet et v ld af kortere historier - og "Fader og s n" er en af dem. Bogen fort ller historien om 1820'ernes Rusland og om de mennesker, der fors ger at skaffe til dagen og vejen samtidig med, at de gennemg r mange af de allestedsn rv rende problematikker, som familier, venner og forelskede s ofte m gennemg . Leo Tolstoj (1828-1910) var en russisk forfatter kendt som en foregangsmand inden for realismen. F dt ind i en velhavende familie begyndte Tolstoj at studere jura og orientalske sprog i 1847, men f rdiggjorde aldrig disse studier. I 1851 lod han sig hverve til milit ret og gjorde tjeneste i Kaukasus, f r han i 1852 fik sin litter re debut med v rket "Drenge r". I rene efter fulgte v rkerne "Drenge r" (1854) og "Ungdom" (1857). Men det var f rst flere r senere, at Tolstoj udgav de v rker, som han er mest kendt for i dag; henholdsvis "Krig og Fred" (1865-69) og "Anna Karenina" (1875-77).

"Kosakkerne" er en skildring af livet i Kaukasus. Tolstojs roman er fortællingen om en ung officeraspirants tilværelse under hans ophold blandt kosakkerne. Hans liv byder på kammeratskaber og udfordringer i kampene mod tjerkesserne. Leo Tolstoj (1828-1910) var en russisk forfatter kendt som en foregangsmand inden for realismen. Født ind i en velhavende familie begyndte Tolstoj at studere jura og orientalske sprog i 1847, men færdiggjorde aldrig sine studier. I 1851 lod han sig hverve til militæret og gjorde tjeneste i Kaukasus, før han i 1852 fik sin litterære debut med værket "Barndom". I årene efter fulgte værkerne "Drengeår" (1854) og "Ungdom" (1857). Men det var først flere år senere, at Tolstoj udgav de værker, som han er mest kendt for i dag; henholdsvis "Krig og Fred" (1865-69) og "Anna Karenina" (1875-77).

För första gången utkommer på svenska klassikern Krig och fred i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord: "Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget. Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...] Tolstoj är alltid starkt engagerad ´i tiden´. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket Krig och fred kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt." I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. Krig och fred är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.

För första gången utkommer på svenska klassikern Krig och fred i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord: "Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget. Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...] Tolstoj är alltid starkt engagerad ´i tiden´. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket Krig och fred kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt." I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. Krig och fred är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.

För första gången utkommer på svenska klassikern Krig och fred i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord:"Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget. Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...]Tolstoj är alltid starkt engagerad ´i tiden´. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket Krig och fred kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt." I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. Krig och fred är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.

För första gången utkommer på svenska klassikern Krig och fred i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord: "Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget. Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...] Tolstoj är alltid starkt engagerad ´i tiden´. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket Krig och fred kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt." I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. Krig och fred är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.

»Den bästa romanen som någonsin skrivits.« | William Faulkner»Anna Karenina är fulländad.« | Fjodor DostojevskijNär den rebelliska Anna Karenina öppet vänder sitt kärlekslösa äktenskap ryggen, för den äkta passionen med greve Vronskij, utsätter hon sig för samhällets hårda dom och hyckleri. Leo Tolstojs Anna Karenina [1885] är den oöverträffade kärlekstragedin om passion, otrohet, vedergällning och straff i det gamla Ryssland. En magnifik roman om människor vars känslor står i konflikt med samhällets stränga normer. En av världslitteraturens absoluta klassiker, i svensk översättning av Sigurd Agrell. Romanen ges ut i två band, varav detta är del 1. LEO TOLSTOJ [1828-1910] är en av de största prosaförfattarna på det ryska språket. De mest berömda verken är romanerna Anna Karenina och Krig och fred. Han är också en av portalfigurerna inom anarkismen. Tolstoj var kristen anarkist, anarkopacifist och hängiven vegetarian.» Om det inte vore för Tolstoj skulle litteraturen vara en hjord utan herde, en enda bottenlös röra.« | Anton Tjechov

»Den bästa romanen som någonsin skrivits.« | William Faulkner»Anna Karenina är fulländad.« | Fjodor DostojevskijNär den rebelliska Anna Karenina öppet vänder sitt kärlekslösa äktenskap ryggen, för den äkta passionen med greve Vronskij, utsätter hon sig för samhällets hårda dom och hyckleri. Leo Tolstojs Anna Karenina [1885] är den oöverträffade kärlekstragedin om passion, otrohet, vedergällning och straff i det gamla Ryssland. En magnifik roman om människor vars känslor står i konflikt med samhällets stränga normer. En av världslitteraturens absoluta klassiker, i svensk översättning av Sigurd Agrell. Romanen ges ut i två band, varav detta är del 2. LEO TOLSTOJ [1828-1910] är en av de största prosaförfattarna på det ryska språket. De mest berömda verken är romanerna Anna Karenina och Krig och fred. Han är också en av portalfigurerna inom anarkismen. Tolstoj var kristen anarkist, anarkopacifist och hängiven vegetarian.» Om det inte vore för Tolstoj skulle litteraturen vara en hjord utan herde, en enda bottenlös röra.« | Anton Tjechov

Ivan Iljitj har som medelålders, efter många års hårt arbete, uppnått en attraktiv tjänst som domare vid högsta domstolen. Men på toppen av sin karriär blir han som 45-åring sjuk, och efter en tid går det långsamt upp för honom att sjukdomen är dödlig. Vi möts av hans svängningar mellan hopp och rädsla för döden och hans känsla av orättvisa, att just han, i förhållandevis ung ålder, efter att ha levt ett ordnat liv, ska drabbas av sjukdom. Samtidigt skildras hans samspel med familj och vänner, som upplever umgänget med den sjuke som påfrestande, och de undviker helst att bli för involverade i hans lidande. När han konfronteras med döden erkänner han, under en existentiell kris, att han har förspillt sitt liv på en egoistisk maktlysten strävan efter tom status på bekostnad av nära relationer till andra. Det är en genomgripande historia om insikten av vår egen dödlighet, som varje människa någon gång i livet kommer att drabbas av. "Tolstojs mest lysande, mest fulländade och mest komplicerade verk." ? Vladimir Nabokov "Jag är mer än någonsin övertygad om att Leo Tolstoj är den störste av alla författare som funnits någonsin och någonstans." ? Pjotr Tjajkovskij efter att ha läst Ivan Iljitjs död "Vid sidan av de stora romanerna Krig och fred och Anna Karenina brukar den korta berättelsen Ivan Iljitjs död betraktas som ett av Leo Tolstojs främsta verk." ? Bengt Jangfeldt i förordet till Ivan Iljitjs död

»Den största författaren av alla.« | VIRGINIA WOOLF»Tolstoj är en gud.« | MARCEL PROUSTIvan Iljitjs död är en av världslitteraturens bästa kortromaner. Många har också kallat den en av världens bästa romaner om döden. Till en början är Leo Tolstojs berättelse en dräpande satir över en kultur där social status betyder allt. Huvudpersonen är en högt ansedd jurist som just köpt sig en ny ståtlig våning. När han ska hänga upp några gardiner, ramlar han och slår sig så olyckligt att han kort därpå ligger för döden. Och ingen vill veta av Ivan Iljitj i hans dödsskräck, inte ens hans egen hustru. Ingen, utom den medellöse tjänaren Gerasim, som tar hand om honom. På dödsbädden hemsöks han av minnen från hela sitt liv; i levande detaljer mästerligt återgivna av Tolstoj. Kort före dödsögonblicket landar Ivan Iljitj i en känsla av vad livet går ut på - och skräcken lämnar honom. En oförglömlig rysk klassiker, i översättning och med ett nyskrivet förord av Bengt Jangfeldt. Leo Tolstoj [1828- 1910] är en av de största prosaförfattarna på det ryska språket. Ivan Iljitjs död [1886] hör till de främsta titlarna i hans egen älsklingsgenre, kortromanen.» Aldrig tråkig, aldrig dum, aldrig pedantisk, aldrig teatral!« | JAMES JOYCE»Sällan har konst till sådan grad liknat natur.« | THOMAS MANN»Om naturen kunde skriva själv, skulle den skriva som Tolstoj.« | ISAAC BABEL»Om det inte vore för honom, skulle litteraturen vara en hjord utan herde, en enda bottenlös röra.« | ANTON TJECHOV»Långsamt drar Tolstoj åt skruven, stegrar smärtan fram till den insikt Iljitj värjer sig mot - att hans liv har varit ett enda långt svek. I kort referat kan det låta som en moralpredikan, men Tolstoj predikar inte: han är iakttagande och inlevelsefull. Litteratur är att skriva större än sina åsikter.« | HÅKAN LINDGREN, GÖTEBORGS-POSTEN

»Det är knappast möjligt att hitta ett verk av samma dignitet i fråga om idé och skönhet.« | ANTON TJECHOV om Kreutzersonaten»Tolstoj är en gud.« | MARCEL PROUSTKreutzersonaten [1890] räknas till Leo Tolstojs absoluta mästerverk. Ändå sägs den vara främsta anledningen till att han aldrig fick Nobelpriset i litteratur. Boken väckte stor skandal när den kom ut. I stort sett består denna märkliga och lysande kortroman av en enda rasande monolog - om sex och äktenskap. Berättad av en mördare. På ett tåg. För en främling. Men det är inte den rasande svartsjukan som gör Pozdnsjev till den ryska litteraturens mest intressanta mördare vid sidan av Raskolnikov (i Dostojevskijs Brott och straff), utan det besatta moraliserande över sexuellt begär, girighet och otrohet, med vilket han försvarar sitt brott. En av den ryska litteraturens största klassiker, i översättning och med ett nyskrivet förord av Lars Erik Blomqvist. LEO TOLSTOJ [1828 -1910] är en av de största prosaförfattarna på det ryska språket. Kreutzersonaten [1890] hör till de främsta titlarna i hans egen älsklingsgenre, kortromanen.» Den största författaren av alla.« | VIRGINIA WOOLF»Aldrig tråkig, aldrig dum, aldrig pedantisk, aldrig teatral!« | JAMES JOYCE»Sällan har konst till sådan grad liknat natur. | THOMAS MANN»Om naturen kunde skriva själv, skulle den skriva som Tolstoj.« | ISAAC BABEL