Li Österberg

Serieantologi 2014Till kulturhuvudstadsåret har vi valt att lyfta även serien som ett av kulturuttrycken och det bästa sättet att göra det är genom att ge ut dem i bokform. Serieantologi 2014 samlar ett brett urval av serietecknare som alla har anknytning till Norrland och innehåller serier som (mer eller mindre) tar an Norrland som tema och visar på en enorm vidd i uttryck och stil. Här presenteras både nya talanger och etablerade serieskapare. Förordet är skrivet av Po Tidholm. Medverkande serieskapare: Lars Andersson, Max Andersson, Tomas Antila, Gerd Aurell, Mikael Bergkvist, Fredrik Dellkrantz, Niklas Eriksson, Åke Forsmark, Ludwig Franzén, Anneli Furmark, Stef Gaines, Armita Ghazinezam, Annika Giannini, Jenny Hannula Jan Hoff Mikke Hedberg Joanna Hellgren Sofia Karlström Jonny Nordlund Sofia Olsson Åsa Palmborg Stefan Petrini Robert Pettersson Malin Svedjeholm Anna-Clara Tidholm Elisabeth Widmark Klara Wiksten Erik Winbo Li Österberg

De hade nosat försiktigt på varandra under Olympens årliga familjefest, underjordens enstöriga härskare Hades och fruktbarhetsgudinnan Demeters tvära dotter Kore (alias Persefone). Året efter, på vinguden Dionysos vilda vårfest, blir det storhångel och allvar. Men så far han ner till underjorden igen, och Kore börjar snart misströsta. Varför hör han inte av sig? Var det allt han ville? Tycker han inte om henne mer? Jo, det gör han, han vill faktiskt bygga bo med henne. Fast han vågar inte fråga Kores mamma efter dotterns hand, hon hyser gammalt agg till honom. Så han går istället till Kores pappa, självaste gudafadern Zeus. Men också han vill helst undvika Demeter. Hon har nämligen aldrig förlåtit honom det lilla misstaget att han för många år sedan i svartsjuka dödade hennes älskare. Men pappa vet råd: brudröva flickan, ni är ju kära. Jag ska nog ta det med Demeter sen. Hades gör som han fått lov till och brudrövar Kore genast ner till underjorden. Men irriterande nog är Kore, så kär hon än är, inte alls tilltalad av att ha blivit bortrövad för att stå brud. Hon kräver samtycke… Fast å andra sidan … han är ju så läcker … och underjorden är rätt spännande … så kanske … Ovan jord letar Mamma Demeter förtvivlad överallt efter sin ögonsten … och den ende som vet, pappa Zeus, är konfliktskygg och ligger lågt … Charmig och respektlös, inspirerade av grekisk mytologi, med ena foten i sagans magiska värld och den andra i den jordnära vardagen. Detta är femte boken om Hades och Kore 1 . Ljusförgörerskan 2. Athena – Pappas flicka 3. Fejd och fest 4. Gudabröllop

Det är anthesteriernas tid igen, den vilda vårfesten till vinguden Dionysos ära. Tre dagar då folk super sig fulla på det nya vinet och lever ”la vida loca”. Som Dionysos säger: ”Vin, dans och fallosar är en oslagbar kombination … Åh, och blommor förstås.” Också de döda får ha lite roligt under anthesterierna. De får lämna underjorden och titta på de levandes liv. Vanligen brukar underjordens härskare, enstöringen Hades, slå dank under dessa tre dagar och hänge sig åt sina dystra tankar tills de döda snällt återvänt till underjorden igen. Men i år går han upp på jorden för att äntligen leta rätt på en olydig död, självmörderskan Erigone, som i sekler vägrat inställa sig hos Hades och i stället förleder andra unga flickor till självmordstankar. Fast det är bara en förevändning. Hades har nämligen fått veta att skördegudinnan Demeters dotter, den skygga Kore som föredrar att umgås med växter och ormar, också är bjuden till Dionysos bröllop, som ska avsluta årets festligheter. Han mötte Kore på senaste familjefesten på Olympen, och valhänt ljuv musik uppstod mellan de två folkskygga gudarna. Sedan dess har de brevväxlat. Nu ska de alltså ses igen … Lika rolig och underfundig som Li Österbergs tidigare besök i den grekiska mytologin: Ljus- förgörerskan, Athena – pappas flicka samt Fejd och fest. Det är charmiga och respektlösa berättelser inspirerade av grekisk mytologi, med ena foten i sagans magiska värld och den andra i den jordnära vardagen. Athena belönades med Urhundenpriset för årets bästa originalsvenska seriebok. "I Gudabröllop fortsätter den underbara och högst pinsamma romansen mellan den folkskygga dödsguden Hades och den minst lika inbundna Persefone/Kore, dotter till fruktbarhetsgudinnan Demeter. Berättelsen tar avstamp i dokumenterad kunskap om såväl de grekiska gudasagorna som seder och bruk i det forna Grekland. I ett efterord sätter Österberg även in berättelsen i sin historiska kontext. Samtidigt förhåller skaparen sig fritt till mycket av detta grundmaterial och låter gudarnas relationer vara mer komplexa och på många sätt högst mänskliga. Bilderna är tecknade i svartvitt med stor kontrastrikedom och uttrycksfull mimik. Österberg brinner helt tydligt för dessa historier och skapar seriekonst som bör läsas av många." Helhetsbetyg 5, Fredrik Strömberg, BTJ-häftet nr 7, 2021

Underjordens buttre härskare Hades vill inte veta av sin stora släkt av gudar och halvgudar, och än mindre bryr han sig om sina dödliga tillbedjare. Släkten ska hålla sig borta från hans rike, och de dödliga är välkomna först när de är vederbörligen döda. En av hans prästinnor har dock fräckheten att tränga sig på med en ålderstigen men likaledes högst levande och väldigt frågvis filosof i släptåg. Och samma dag skickar Zeus, den översta av gudarna, sin grabb Hermes och bjuder in lillebror Hades till familjefest på Olympen. Men här ska det inte svaras på några dödligas frågor, och än mindre ska det gås på några familjefester. Tror han, ja. Nu inträffar dock det att Hermes, den klåfingrige spjuvern, snor en kär pryl från farbror Hades, som då blir så illa tvungen att trots allt ta sig upp till Olympen för att hämta hem sin pryl. Där är familjefesten redan i full gång. Med gräl, svartsjuka, slagsmål, hångel, sex, avslöjanden, fylla och spyor. En riktig familjefest, med andra ord. Fast värre än hos de dödliga. Som sig bör i en odödlig jättestor storfamilj. Där alltför många ljuger och luras och kör över varandra. Som i en vanlig dödlig familj. Fast värre. Lika jordnär, rolig och underfundig som Li Österbergs tidigare besök i den grekiska mytologin: Ljusförgörerskan och Athena – Pappas flicka

Serieroman, svartvitAthena är större och starkare än de flesta karlar. Intelligentare också, frågvis. Hon klottrar märkliga tecken på väggarna, är förtrogen med svärd och spjut. Men egentligen är hon bara en liten flicka, vilsen i världen, som råkade bli född med en vuxen kvinnas kropp ur sin pappas skalle när den klövs med en yxa. Egentligen borde hon leva på Olympen bland gudarna. Men pappa Zeus, överste guden, dumpade sin nyfödda dotter ”tills vidare” hos ett snällt par i en liten avkrok på jorden. Parets dotter, den tioåriga Pallas som vill bli krigare och aldrig gifta sig när hon blir stor, blir Atenas bästa kompis. Men när väninnorna tränar med svärdet händer en olycka. Förkrossad av sorg och skuld söker Athena sig till Olympen, där hon hoppas att pappan och familjen ska ge henne svaren hon letat efter. Men ingen vill tala om för henne vad som hänt med hennes mamma, och varför hon blev född ur sin pappas huvud…Athena – pappas flicka är Li Österbergs tredje serieroman med avstamp i den grekiska mytologins fantastiska värld. Romanen skildrar den grekiska gudavärlden som en jordnära, bullrig storfamilj, och är samtidigt fast förankrad i de antika myternas mylla och blandar myt och vardag i en säregen historia om att hitta sig själv.

En överbeskyddande mor och en frånvarande far gör att den unga gudinnan Persefone, även kallad Kore (flickan), har blivit lite egen av sig och förstår sig bättre på växter och ormar än på människor och gudar. Men så en sommar får hon sitt första ligg av en okänd gud som kommer till henne i skepnad av en orm, och hon blir med barn. Problemet är bara att Kore absolut inte vill ha några barn alls. Aldrig någonsin. Men att inte känna moderskärlek är det värsta som hennes mamma skördesgudinnan Demeter vet, så henne kan Kore inte be om hjälp. Dessutom, ett gudomligt foster är odödligt. Hur ska man kunna göra abort på det då? Men kanske hennes pappa (och morbror) Zeus kan hjälpa henne, han är ju den översta av gudarna och mäktigast i världen. Så Kore tjatar sig till sin första vistelse någonsin på Olympen och möter för första gången sin far och sina många halvsyskon … Ljusförgörerskan är en charmig och respektlös berättelse inspirerad av grekisk mytologi, med ena foten i sagans magiska värld och den andra i den jordnära vardagen. Li Österberg (född 1978) har tidigare gjort de egna böckerna "Det är inte så här det ska vara" och "Med andra ögon", samt ”Nekyia” (2012) om den grekiska guden Hermes i Underjorden. Tillsammans med Patrik Rochling har hon gjort hittills sju serieromaner om Johanna och hennes kompisar och kärleken.

Livet har äntligen fallit på plats för prästen Klara i det nästan övergivna brukssamhället där hon fått tjänst. Om några veckor ska hustrun Anna föda deras barn, församlingen har börjat få nytt liv igen, och snart ska hennes kamrat Helena gästspela med sin teatergrupp. Då upptäcker hon knölar i bröstet, och detta utlöse ren existentiell kris. Klara vill inte besvära Anna med sin oro och pyrande rädsla. Hennes nyss så trygga tillvaro krackelerar sakta, nästan omärkligt. I hennes drömmar och i hennes vakna liv sipprar minnen fram genom nya bristningar och små sprickor. Den trosvissa uppväxten i pingstkyrkan, tonårens gudstvivel, Alice, hennes självupptagna första kärlek. Och Johanna. Första flickvännen, skådespelerskan. Johanna som stod med ena foten i en annan värld. Som levde efter ett mönster som Klara inte kunde tyda. Som ville förstå. Som såg igenom alla masker. Johanna som maniskt spårade efter bortglömda platser och ödehus. När färgerna rasar i sjok och golven börjar svikta gör byggnaden uppror. Bakom ligger skogen tät som alltid. Ändå är något förlorat." Vaka" är en stillsam berättelse om minnen som sakta skaver mot varandra och flyttar på sig som isflak till nya mönster. Nästan händelselöst smyger den sig in hos läsaren genom små revor och sprickor och ger eko länge. Recension: Litteraturmagazinet http://www.litteraturmagazinet.se/li-osterberg/vaka/recension/sebastian-nilsson-lindberg