Lillemor Hallberg

Den här boken vänder sig till alla som i sitt yrke kommer i kontakt med traumatiserade barn och unga, oberoende av vilka diagnoser de eventuellt fått tidigare. Anna Gerge och medförfattare redogör för hur komplex psykisk traumatisering och dissociation kan ta sig uttryck hos barn och unga samt visar hur framgångsrik behandling kan se ut. Sambandet mellan anknytningsskador, inklusive svektraumatisering, och senare traumatiska händelser tydliggörs. Därefter beskrivs diagnostik, generella principer, även riktlinjer, för bedömningssamtal och behandling samt metoderna klinisk hypnos, EMDR och symboldrama. En stor del av boken utgörs av kliniska vinjetter skrivna av psykologer, socionomer och psykoterapeuter. Dessa belyser vikten av ett traumaperspektiv i barn- och ungdomspsykiatrin, liksom inom socialtjänsten och elevhälsan. Flera vinjetter visar att enkel PTSD ofta läker ut snabbt om patienterna erbjuds t ex EMDR-behandling. Vid behandlingsarbete med komplext traumatiserade barn och unga kan – och behöver - olika terapimetoder anpassas. Metoder som bygger på ett tydligt traumaperspektiv, med förståelse för betydelsen av fasspecifikt arbete på relationell grund, kan bidra till en initial stabilisering och reglering. Då kan kvarstående symptom efter försummelse och övergrepp i barndomen, liksom traumatiska upplevelser, som t ex flykt, svår mobbing och våldtäkter, bearbetas och läka ut. Vissa symptom, som t ex nedstämdhet, aggressivitet, koncentrationssvårigheter, självskadebeteende eller missbruk, kan tidigare ha diagnostiserats som något annat än traumarelaterade. Avslutningsvis betonas vikten av adekvat handledning för behandlingsarbete av psykiskt traumatiserade barn och unga.” Psykoterapi som inte är förankrad i en reglering av kroppens anspänningsnivå hjälper sällan de komplext traumatiserade patienterna. Men om de får hjälp att lugna sig och därefter berätta för någon som lyssnar, sker en bekräftelse av det som de varit med om; de kan börja lyssna på sig själva. Då kan de också förstå att det svåra är över.” Anna GergeMedförfattare är: Elisabeth Bergendahl-Odby, Ulrika Bringstål, Monica Dreijer, Anna Eckhardt, Sophie Eneqvist, Eva Eriksson-Block, Margareta Friberg, Lillemor Hallberg, Mona Lindqvist, Rosanne Macke Alström, Doris Nilsson, Maria Ranch, James Samec, Agneta Sandqvist Edoff, Susan Skalin-Sahlin, Marianne Stahlheuer, Sofia Strand, Hillevi Torell och Lars Widén.

Människor med funktionsnedsättningar mår både fysiskt och psykiskt sämre än andra. De har sämre boendemiljöer, tunnare sociala nätverk och svårare att få och behålla ett arbete, vilket leder till att de lever i ekonomiskt ansträngda livssituationer och löper betydligt större risk än andra att drabbas av utanförskap. Funktionshinderspolitikens mål är att skapa ett samhälle som saknar hinder för delaktighet och att arbeta för jämlika levnadsvillkor för alla människor, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Detta kan ses som en strävan mot en samhällsgemenskap med mångfald som grund, där samhället ska utformas så att alla människor kan vara fullt delaktiga i samhällslivet. Men hur väl rimmar detta mål med praktiken? Denna bok ger en aktuell inblick i vad forskningen inom området har kommit fram till när det gäller delaktighet, tillgänglighet och utanförskap för både barn och vuxna med olika typer av funktionsnedsättningar. Boken kan med fördel användas på olika utbildningar med fokus på funktionsnedsättningar, till exempel inom socialt arbete och i vårdutbildningar, men även som ett stimulerande diskussionsunderlag för de vårdarbetare som i sitt dagliga arbete möter och arbetar med personer med olika typer av funktionsnedsättningar.

God hälsa är eftersträvansvärt för alla människor. Sjukdom och ohälsa är inte ”slumpens skördar” utan många av hälsans bestämningsfaktorer är kända. Vi vet genom forskning att till stor del beror människors ohälsa och flertalet kroniska sjukdomar på ohälsosam livsstil, t.ex. rökning, felaktig kost, fysisk inaktivitet och överdrivet alkoholbruk. Man talar idag om välfärds- eller livsstilssjukdomar. Beteenden och vanor är inlärda och kan därför påverkas av egen kraft och ersättas med mer hälsofrämjande beteenden. Det är däremot inte så enkelt som det låter att ändra sin livsstil, som är rotad i strukturella förhållanden som kön, klass, etnicitet, sexualitet och funktionshinder. För att ändra livsstil måste människors kunskap och medvetenhet om sambanden mellan livsstil och hälsa stärkas. Friskfaktorer, som främjar hälsan, är t.ex. att ha ett arbete man trivs med, ekonomisk stabilitet och goda sociala relationer. Deltagande i kulturlivet har också hälsofrämjande effekter, oberoende av tidigare kulturvanor. Syftet med Hälsa och Livsstil – forskning och praktiska tillämpningar är att ge en bakgrund till hur människor själva, i stor utsträckning, kan påverka sin hälsa i positiv riktning genom en hälsofrämjande livsstil. Boken presenterar forskningsbaserad kunskap om sambanden mellan olika aspekter av människors livsstil och deras hälsa, t.ex. kost, fysisk aktivitet och rökning. Boken uppmärksammar också förutsättningar för lek, fysisk aktivitet, delaktighet och medbestämmande för människor med funktionshinder samt hur sociokulturella och samhälleliga faktorer påverkar befolkningens hälsa och livsstil. På detta sätt vill vi fokusera hälsans och livsstilens komplexitet. Målgruppen är alla som är intresserade av hälso- och livsstilsfrågor och kanske främst studenter inom hälsorelaterade ämnen.