Lina Lago

Nästan en halv miljon svenska elever går i fritidshem. Där får de möjlighet att träffa kompisar, leka och delta i lärande i olika former. För de många barn som tillbringar stora delar av sin dag i fritidshemmet är det avgörande att undervisningen håller hög kvalitet. Det är också viktigt att undervisningen utgår från fritidspedagogiska lärandeformer och att elever ges möjlighet att lära på nya sätt utifrån sina intressen och behov. I boken presenterar författarna en rad centrala områden som visar hur fritidshemmet kan bidra till elevers allsidiga utveckling och lärande. Bland annat lyfts fritidshemmets undervisningsuppdrag kopplat till språk, matematik, naturvetenskap och teknik samt arbetet med sociala relationer och lek fram. Denna reviderade utgåva innehåller nya kapitel om specialpedagogik, samtalande och fritidshemmets samhällsorienterande uppdrag. Boken vänder sig till både lärarstudenter och redan yrkesverksamma inom fritidshemmet och ger en stabil grund för fritidspedagogisk undervisning.

Det ligger något av ett magiskt skimmer över skolstarten. Många barn har längtat efter dagen då de får packa sin ryggsäck och träda in genom porten till det mytomspunna skolhuset där nya klasskamrater, lärare och utmaningar väntar. Denna bok handlar om hur utbildningen för barn i skolstartsåldern har förändrats under de senaste decennierna och hur man kan förstå mekanismerna bakom dessa förändringar. Idag råder ett starkt kunskaps- och lärandefokus, där huvudsyftet är att elever ska kvalificeras till nästa nivå i skolsystemet. Detta beskriver vi i boken som en skolarisering av utbildningen och dess konsekvenser berör alla aspekter av utbildning. Skolariseringen syns på policynivå. Den påverkar den pedagogiska praktiken och undervisningen; den förändrar synen på barnet och dess förmågor, och inte minst påverkar den vår syn på vad utbildning är till för. I denna bok används skolstarten och förskoleklassen som exempel, men analysen av skolariseringen är allmängiltig för utbildning och undervisning av barn i hela skolsystemet. Hur kan dessa förändringar beskrivas? Vad bidrar till skolariseringen? Vilken betydelse har denna utveckling? Detta är angelägna frågor för alla som är engagerade i utbildning. Därför är det viktigt att lärare och lärarstudenter får ett språk för att kritiskt kunna granska och diskutera vad skolariseringen innebär - både för dem själva och för deras profession. Helena Ackesjö är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Lina Lago är docent i pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Tema Barn på Linköpings universitet. Sven Persson är seniorprofessor vid Malmö universitet.

Boken fokuserar på barns perspektiv på olika aspekter av fritidshemmets verksamhet och på hur lärare i fritidshem arbetar med barns perspektiv som utgångspunkt. I bokens första del berörs fritidshemmets fysiska miljö, övergångar och sociala relationer. Vidare berörs olikheter i barns erfarenheter i relation till fritidshemmets och familjers skilda förutsättningar. Bokens andra del berör områdena media, delaktighet och fritidshemmets roll i förhållande till bildning och trygghet. Boken vidgar bilden av fritidshemmets verksamhet med fokus på barns egna perspektiv. Barnperspektivet är starkt framskrivet i läroplanen. Aktiviteter i fritidshem ska formas på ett sätt som både utgår från och utmanar barn med utgångspunkt i deras faktiska erfarenheter. Det är även en viktig utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Boken vänder sig till grundlärarstudenter med inriktning mot fritidshem och redan yrkesverksam personal i fritidshem. Om författarnaHelene Elvstrand är docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Hon har intresserat sig för olika aspekter relaterade till fritidshemmets verksamhet och med ett särskilt fokus på barns delaktighet. Lina Lago är docent i pedagogiskt arbete och lektor i Tema barn vid Linköpings universitet. Hon har forskat om bland annat övergångar i skolans tidiga år och barns perspektiv och relationer i fritidshem.

Sociala relationer a¨r ett kunskapsomra°de som alla la¨rare beho¨ver ha god teoretisk och praktisk kunskap om. Särskilt viktigt är det i fritidshemmet da¨r en betydande del av uppdraget besta°r av att skapa fo¨rutsa¨ttningar fo¨r och arbeta med elevers relationer. Sociala relationer i fritidshemmet utga°r ifra°n elevers egna relationer till varandra, samt den betydelsefulla relationen mellan la¨rare och elever, och introducerar flera centrala aspekter av relationsskapande. Det ha¨r a¨r viktiga kunskaper da° man ska arbeta med elevers la¨rande, fo¨rebygga mobbning och skapa ett gynnsamt skolklimat. Sociala relationer i fritidshemmet introducerar aktuell forskning och teoretiska perspektiv pa° sociala relationer. Exemplen a¨r ha¨mtade fra°n fo¨rfattarnas egen forskning om fritidshem och bero¨r omra°den som digitala verktyg, delaktighetsfra°gor, o¨verga°ngar och elevers perspektiv. Boken riktar sig fra¨mst till la¨rare i fritidshem, samt studenter pa° grundla¨rarprogrammet med inriktning fritidshem. Den a¨r även relevant fo¨r andra grupper inom skolverksamheten, sa°som personal inom elevha¨lsa och skolledare. I boken betonas att det är viktigt för lärare i fritidshem att vara medveten om olika perspektiv på relationsskapande och att metoderna anpassas till olika situationer. Fritidshemmens uppdrag, villkor och olika förutsättningar diskuteras. (...) den har mycket att ge som grund för diskussioner med studenter på grundlärarprogrammet och för pedagoger på fritidshemBTJ-häftet nr 9, 2021