Lina Lundgren

Artificiell intelligens (AI) bidrar redan till att förändra hälso- och sjukvården, men frågan är hur, på vems villkor och med vilka konsekvenser. I stället för att fastna i teknikoptimism erbjuder Implementering av AI i hälso- och sjukvården en fördjupad och tvärvetenskaplig analys av denna omställning. Boken visar hur AI förändrar vårdens praktik, omfördelar ansvar och utmanar etablerade professionella roller. AI diskuteras som en drivkraft i omställningen mot informationsdriven och personcentrerad vård. Genom att integrera olika perspektiv, såsom medicinska, omvårdnads­vetenskapliga, tekniska, etiska och implementerings­vetenskapliga, synliggörs hur AI påverkar såväl kliniska beslut som styrning, professionella gränser och relationen mellan vårdpersonal och patient. Boken visar hur vården kan utveckla evidensbaserad praktik, genomföra strukturerad och hållbar implementering och omsätta etiska principer i en AI-stödd praktik. AI framställs varken som en ersättare eller frälsare, utan som en socioteknisk praktik vars värde formas av vårdens professionella och organisatoriska kontext. Implementering av AI i hälso- och sjukvården vänder sig till forskare, besluts­fattare, vårdprofessioner och studenter inom medicin, vårdvetenskap, hälsoteknik och hälsoinnovation - men också till alla som vill förstå hur AI formar framtidens vård.

God hälsa är eftersträvansvärt för alla människor. Sjukdom och ohälsa är inte ”slumpens skördar” utan många av hälsans bestämningsfaktorer är kända. Vi vet genom forskning att till stor del beror människors ohälsa och flertalet kroniska sjukdomar på ohälsosam livsstil, t.ex. rökning, felaktig kost, fysisk inaktivitet och överdrivet alkoholbruk. Man talar idag om välfärds- eller livsstilssjukdomar. Beteenden och vanor är inlärda och kan därför påverkas av egen kraft och ersättas med mer hälsofrämjande beteenden. Det är däremot inte så enkelt som det låter att ändra sin livsstil, som är rotad i strukturella förhållanden som kön, klass, etnicitet, sexualitet och funktionshinder. För att ändra livsstil måste människors kunskap och medvetenhet om sambanden mellan livsstil och hälsa stärkas. Friskfaktorer, som främjar hälsan, är t.ex. att ha ett arbete man trivs med, ekonomisk stabilitet och goda sociala relationer. Deltagande i kulturlivet har också hälsofrämjande effekter, oberoende av tidigare kulturvanor. Syftet med Hälsa och Livsstil – forskning och praktiska tillämpningar är att ge en bakgrund till hur människor själva, i stor utsträckning, kan påverka sin hälsa i positiv riktning genom en hälsofrämjande livsstil. Boken presenterar forskningsbaserad kunskap om sambanden mellan olika aspekter av människors livsstil och deras hälsa, t.ex. kost, fysisk aktivitet och rökning. Boken uppmärksammar också förutsättningar för lek, fysisk aktivitet, delaktighet och medbestämmande för människor med funktionshinder samt hur sociokulturella och samhälleliga faktorer påverkar befolkningens hälsa och livsstil. På detta sätt vill vi fokusera hälsans och livsstilens komplexitet. Målgruppen är alla som är intresserade av hälso- och livsstilsfrågor och kanske främst studenter inom hälsorelaterade ämnen.