Lina Ponnert

I denna antologi fokuseras och diskuteras barnkonventionen som rättsligt och praktiskt verktyg utifrån olika forskningsområden och praktiska verksamheter. Bokens författare är forskare tillhörande olika vetenskapliga discipliner, varmed barnkonventionens praktiska innebörd relateras till forskning inom ämnena offentlig rätt, civilrätt, socialt arbete, rättssociologi, folkhälsovetenskap, socialmedicin och hälsopolitik, svenska som andraspråk, semiotik, utvecklingspsykologi och statsvetenskap. Vidare medverkar författare från Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn och Barnfonden med konkreta exempel på barnrättsarbete i praktiken. I antologin diskuteras barnkonventionen som normförändrande verktyg såväl som praktiskt redskap i Sverige och internationellt, men också utifrån kritiska perspektiv där begränsningar, motsättningar och dilemman kan finnas i praktiken. Tanken är att boken genom sin tvärvetenskapliga ansats och med utgångspunkt i forskning ska bidra till vidare reflektion och kunskap kring barnkonventionens betydelse och funktion för professionella aktörer och för barns levnadsvillkor. Perspektiv på barnkonventionen riktar sig till studenter, forskare och praktiker inom de olika ämnes- och verksamhetsområdena.

Vad innebär det att vara socionom och fatta beslut i en komplex praktik? Vilka krav och förväntningar finns på en socionom? Vad präglar ett professionellt förhållningssätt? Denna bok har fokus på professionalitet och handlingsutrymme för socionomer som arbetar i myndigheter. Socionomers arbete påverkas av samhällets förväntningar, rättsliga och organisatoriska krav, professionella grundvärderingar samt förväntningar och behov hos de människor socionomerna möter i sin yrkesvardag. Med stöd i forskning, lagstiftning och exempel från det sociala arbetets praktik diskuteras utgångspunkter och utmaningar i yrkesrollen som socionom. Boken utgör en god grund för reflektion över vad det innebär att vara socionom och sträva efter att göra gott (etiskt perspektiv), att göra rätt (rättsligt perspektiv) och att göra nytta (resultatinriktat perspektiv). Boken riktar sig till socionomstuderande och yrkesverksamma socionomer, men också till andra yrkesgrupper som är verksamma inom myndigheter. Denna andra upplaga är uppdaterad med aktuell lagstiftning och forskning. Lina Ponnert är socionom och docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning rör förhållandet mellan rättssystemet, organisationen och det sociala arbetets praktik med fokus på den sociala barnavården. Kerstin Svensson är socionom och professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning handlar i huvudsak om organisationer och professioner med fokus på socialt arbete.

Det övergripande syftet med denna pilotstudie har varit att undersöka och analysera principen om barnets bästa i praktiken, med fokus på de spänningsförhållanden som kan finnas när både enskilda barns bästa och en grupp barns bästa ska beaktas. Studien är en mindre pilotstudie baserad på kvalitativa intervjuer med rektorer på sju högstadieskolor och föreståndare på sex HVB-hem (hem för vård eller boende). Grundskola och HVB-hem är exempel på institutioner där det kan finnas barn med olika sociala svårigheter, och där konflikter kan uppstå mellan barn och olika barns behov. Skolan är även en skyddsfaktor för sociala problem och en viktig samarbetspartner för socialtjänst och HVB-hem när unga bor på HVB-hem. I denna rapport synliggörs och diskuteras hur olika professionella aktörer resonerar kring barnets bästa i arbetet och hur likheter och skillnader kan förstås i relation till organisatorisk och professionell tillhörighet, handlingsutrymme och samhällsuppdrag. Studien visar på några möjliga spänningsförhållanden och dilemman som kan finnas när barnets bästa ska tolkas och tillämpas utifrån de olika verksamheternas perspektiv och uppdrag, och i relation till gruppen unga och enskilda barn och unga, samt hur rektorer på högstadieskolor och föreståndare på HVB-hem kan resonera kring möjliga hinder och lösningar. Vidare belyser rapporten och intervjuerna några utmaningar i omvärlden vad gäller möjligheten att tillgodose barns bästa och med barnkonventionen som lag.

Vad innebär det att vara socionom och fatta beslut i en komplex praktik? Vilka krav och förväntningar finns på en socionom? Vad präglar ett professionellt förhållningssätt? Denna bok handlar om socionomens myndighetsutövning, med fokus på professionalitet och handlingsutrymme för socionomer som arbetar i myndigheter. Socionomer utövar sitt yrke i ett spänningsfält mellan olika faktorer. Arbetet påverkas av samhällets förväntningar, rättsliga och organisatoriska krav, professionella grundvärderingar samt förväntningar och behov hos de människor socionomerna möter i sin yrkesvardag. Med stöd i forskning, lagstiftning och exempel från det sociala arbetets praktik diskuteras utgångspunkter och utmaningar i yrkesrollen som socionom. Boken utgör en god grund för reflektion över vad det innebär att vara socionom och sträva efter att göra gott (etiskt perspektiv), att göra rätt (rättsligt perspektiv) och att göra nytta (resultatinriktat perspektiv). Boken riktar sig till socionomstuderande och yrkesverksamma socionomer, men också till andra yrkesgrupper som är verksamma inom myndigheter. Lina Ponnert är socionom och docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning rör den sociala barn- och ungdomsvården, förhållandet mellan rättssystem och socialtjänst, samt bedömningsarbete och beslutsfattande. Kerstin Svensson är socionom och professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning handlar i huvudsak om organisationer och professioner med fokus på socialt arbete.