Linda Fagerström

Genuspedagogiska gärningar. Subversiv och affirmativ aktion tar avstamp i docent Anna Lena Lindbergs pionjärinsats och forskargärning som konsthistoriker. Under rubrikerna Pionjärgärningar, Genus och akademi, Konstpedagogikens möjligheter samt Kvinna och konstnär visar svenska och nordiska konsthistoriker, konstpedagoger, museiintendenter, historiker och etnologer från tre forskargenerationer vad konstpedagogiken och genusforskningen har brottats med, hur den har utvecklats och var den står idag. Bokens bidrag sätter nytt ljus på de fält som bär tydliga spår av Anna Lena Lindbergs gärning; subversiv och omvälvande, affirmativ och bejakande.

I vetenskap och konst Kyla är ett begrepp med många innebörder. Inte minst i dessa tider då klimatet och väderförhållanden diskuteras över hela världen. Hälsa och väder är likaså intimt förknippade med varandra. Kyla kan vara både något positivt och motsatsen, såväl inom vetenskapen som inom konsten. I vetenskapen som exempelvis bot mot solsting och inom kirurgin för att minska ämnesomsättningen och syrgaskonsumtionen. Inom konsten förekommer kylan som motiv på olika sätt genom seklerna. Även musiken har inspirerats liksom litteraturen av kylan som motiv och metafor. I denna kylslagna volym skriver forskare om igelkotten; om väder och klimat; om kylan i naturen; om problem för odling, trafik och bebyggelse; om kylskador liksom om kulinarisk kyla. Bengt W Johansson, bokens redaktör, Malmö, är hjärtläkare, docent och författare. Helge Brändström är överläkare i anestesi och intensivvård, Umeå. Linda Fagerström är docent i konstvetenskap i Växjö och konstkritiker. Jan Hedh, Malmö, är konditori- och bagarmästare och författare. Jan O. Mattsson är professor em. i naturgeografi i Lund. Torbjörn Messner är överläkare em. i Kiruna. Sixten Nordström är chef för Musikhögskolan i Malmö, musikdirektör, författare och programledare i tv. Johan Stenström är professor i litteraturvetenskap i Lund.----------"Det är inte ofta man får läsa något så stimulerande som 'Kyla i vetenskap och konst', hjärnan går på högvarv och man får lust att omedelbart sätta dessa fakta i arbete. Här borde finnas uppslag till en handfull thrillers av modell nordic noir, för att inte tala om hur mycket poesi som finns latent på dessa sidor och bara väntar på att aktiveras." Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet

This is the first major research publication on the life and work of the Swedish artist Thea Ekström. Through newspaper clippings, letters, diary entries and close reading of artworks, art historian Linda Fagerström guides the reader through Thea Ekström extensive oeuvre and varied life. Thea Ekström (1920-1988) grew up in Söndrum outside Halmstad but soon moved to Stockholm to study music. She was a singer and supported herself for a long time as a touring pianist. It wasn´t until a period of convalescence in the 1950s that she took up painting seriously and quickly developed a very distinctive style. Her early imagery was influenced by surrealism, but the work soon became more abstract, as she filled her drawings and paintings with idiosyncratic signs and symbols that recur in diffrent guises. Her breakthrough as an artist came in 1960s with exhibitions in Paris and New York. In the following decades she showed regulary in USA, France, and Germany, as well as in Sweden. In many ways, Thea Ekström is a typical representive of the European generation that grew up during the Nazi rise to power and lived through the horrors of the following world war, only to experience the post-war period economic boom of the 1950s and the social, cultural, and emotional upheavals of the 1960s. Her artistic expression, however, is atypical and specific. It cannot be mistaken for anyone else´s.

Detta är den första dstörre forskningspublikationen som gjorts om Thea Ekström och hennes konst. Genom text och blid, och genom nehetsrappotering, brev, dagboksanteckningar och analys av konstnärliga verk lotsar konstvetaren Linda Fagerström läseraren in i Thea Ekströms omfattande konstnärsskap och brokiga liv. Thea Ekström (1920-1988) växte upp i Söndrum utanför Halmstad men gav sig tidigt av till Stockholm för musikstudier. Hon sjöng, och försörjde sig länge som tunerande pianist. Det är först under en sjukdomskonvalescens på 1950-talet som hon börjar målar på allvar och utveckla sitt mycket särpräglade formspråk. Hennes tidiga bildvärld har starkt surrealistisk prägel. Senare blir hon mer abstrakt, och fyller teckningar och målningar med personliga symboler som gång på gång återkommer i olika skepnader. Genombrottet som bildkonstnär kommer på 1960-talet med utställningar i bland annat Paris och New York. Hennes konst visas därefter återkommande i framförallt USA, Frankrike och Tyskland, liksom Sverige. Thea Ekström är alltså på flera sätt tidstypisk representant för den europeriska generationen som växte upp i skuggan av 1930- talet gryende nazism och det följande världskrigets fasor, för att under efterktigstiden uppleva 1950-talets ekonomiska boom och 1960-talets sociala, kulturella och känslomässiga revolution. Hennes konstnärliga yttryck däremot, är atypiskt och specifikt. Det kan inte misstas för att vara någon annans.

Nummer 18 i skriftserien Svavel bär titeln Världens kortaste essäsamling och innehåller sju tidigare opublicerade mikroessäer av sex svenska författare och en brittisk. Konstvetaren Linda Fagerström, kritikern Björn Kohlström, översättaren Inger Johansson, litteraturvetaren Niklas Schiöler, filosofen Fredrika Spindler, översättaren och kulturskribenten John Swedenmark samt poeten Fiona Sampson skriver om läsande, förräderi, kalksten, nostalgi, fred, Artemisia Gentileschi och den där språkliga kryptan som vi inte vet någonting om. Svavel är en handgjord, småskalig och alltid sextonsidig skriftserie innehållande koncentrerad och högklassig litteratur. Böckerna i serien är häftade och i A6-format. Utgivna titlar i Svavel: 1. PETER LUCAS ERIXON Fotismer (2012) 2. MORTEN SONDERGAARD Akut sol (2013) 3. KENNETH KOCH Om estetik (2013) 4. JONAS ELLERSTRÖM Antecknat i Albion (2013) 5. DAN GUSTAVSSON Naturlyrik (2013) 6. CHRISTER BOBERG Haiku (2013) 7. LOUISE JUHL DALSGAARD Att spela squash i ett rum utan väggar (2015) 8. JONAS RASMUSSEN Det hemska vi har gjort (2015) 9. MARIA KÜCHEN Varg (2015) 10. LAWRENCE FERLINGHETTI Genom eldslågorna (2015) 11. PETRA MÖLSTAD Omloppstid (2015) 12. SIDDHARTHA SEBASTIAN LARSSON Jag har 33 aforismer och du är en av dem (2016) 13. VÄRLDENS KORTASTE ANTOLOGI (2016) 14. JONAS ELLERSTRÖM Antipoderna (2016) 15. RAINER MARIA RILKE Urljud (2016) 16. JONAS RASMUSSEN Därur orden (2016) 17. LEIF HOLMSTRAND Avstå från tragedierna (2017) 18. VÄRLDENS KORTASTE ESSÄSAMLING (2017) 19. EVA RIBICH Kvar (2018) 20. CIA RINNE Vad angår meningar är jag förtvivlad (2020) 21. RUNE CHRISTIANSEN Transamorem Transmortem (2021) 22. FREDRIK AHLFORS Väderobservationer (2021) 23. CHARLOTTA LJUNG A B C D E (2021) 24. LUISA FAMOS På väg (2022) 25. LINA HAGELBÄCK Låt oss aldrig tala ut (2022) 26. WILLIAMS CARLOS WILLIAMS Som denna blomma framhärdar jag (2023) 27. KENNET KLEMETS eller som när jag blundar (2023)

Är designer ett typiskt mans- eller kvinnoyrke? Varför finns det fält inom designområdet som räknas som » maskulina « respektive » feminina «? Linda Fagerström undersöker här designerrollen ur ett genusperspektiv. Hon belyser hur kön och genus syns och märks i svensk design idag; hos utövande formgivare, i yrkesrollen och inom fältet i stort. På vilket sätt skapar genus betydelser, strukturer och konsekvenser? Vilken betydelse har könstillhörigheten i yrkesutövandet och för självbilden hos utövarna? Blir kön och genus förnimbart i själva formgivningsprocessen och dess resultat, objekten? I så fall, hur? Frågorna ställs i den här boken till 20 yrkesverksamma svenska formgivare: Zandra Ahl, Mariana Alves, Katrina Anderson, Peter Andersson, Stefan Borselius, Karin Ehrnberger, Linus Ersson, Alexandra Falagara, Daniel Franzén, Hjärta Smärta, Sara Isaksson From, Marcus Jahnke, Åsa Jungnelius, Anna Kraitz, Fredrik Mattson, Jakob Robertsson, Maja Sten, Jonas Wannfors, Julia Wilson och Christian Ågren.

Vi omges av ett ständigt informationsflöde; tidningar, tv, radio, internet och reklam- affischer sprider olika budskap med olika syften. I Genus, medier och masskultur urskiljs de stereotyper som sprids genom detta brus, och författarna visar hur dessa uttrycker föreställningar om feminiteter och maskuliniteter. Boken diskuterar också hur kön och genus samverkar med andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. I bokens analyser av bl.a. reklam, såpor och dataspel lyfts de mönster fram som styr vår syn på oss själva och andra, men författarna pekar även på hur motstånd kan skapas i de mest oväntade sammanhang. Genus, medier och masskultur är en introduktion i medie- och masskulturanalys. Den hjälper läsaren att bli en kritisk granskare av hur maktstrukturer gör sig påminda i allas vår vardag, i medier som i andra sammanhang. Bokens exempel leder läsaren vidare till egna reflektioner och analyser. Boken är främst avsedd för studerande på grundnivå inom medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap, filmvetenskap, journalistik samt genusvetenskap. Linda Fagerström är fil. dr i konstvetenskap och Maria Nilson är fil. dr i litteraturvetenskap.