Linda Soneryd

I denna bok presenteras feministiska teorier och begrepp tillsammans med fördjupande exempel på hur de kan tillämpas i forskning. Boken kan användas i diskussioner om kön, genus och feministiska perspektiv, men också som redskap då dessa frågor och perspektiv ska integreras med andra frågeställningar. I bokens första del beskrivs feminismens idéhistoriska och teoretiska utveckling. Här diskuteras begrepp som kön, genus och jämställdhet, vilken betydelse det materiella ges i olika teorier och varför kvinnliga teoretiker fått så lite plats i den sociologiska historieskrivningen. I bokens andra del läggs tyngdpunkten på tillämpning och empirisk forskning. Här ges exempel på hur begrepp och teorier har använts inom olika forskningsfält: sociala rörelser, kriminologi, arbetsliv, kropp och hälsa, familj, teknik- och vetenskapsstudier, emotioner samt migration. Feministiskt tänkande och sociologi ges här ut i en reviderad upplaga med nya exempel och hänvisningar till aktuell forskning och teori. Nya kapitel om kriminologi och våldtäkt samt sociala rörelser har också tillkommit. Boken vänder sig i första hand till studenter i sociologi och andra samhälls­vetenskapliga ämnen, men också till dem som vill sätta sig in i hur genusperspektiv och feministisk teori kan förstås och tillämpas.

This accessible book introduces students to perspectives from the field of science and technology studies. Putting forward the thesis that science and democracy share important characteristics, it shows how authority cannot be taken for granted and must continuously be reproduced and confirmed by others. At a time when fundamental scientific and democratic values are being threatened by sceptics and populist arguments, an understanding of the relationship between them is much needed. This is an invaluable resource for all who are interested in the role of scientific knowledge in governance, societal developments and the implications for democracy, concerned publics and citizen engagement.

This accessible book introduces students to perspectives from the field of science and technology studies. Putting forward the thesis that science and democracy share important characteristics, it shows how authority cannot be taken for granted and must continuously be reproduced and confirmed by others. At a time when fundamental scientific and democratic values are being threatened by sceptics and populist arguments, an understanding of the relationship between them is much needed. This is an invaluable resource for all who are interested in the role of scientific knowledge in governance, societal developments and the implications for democracy, concerned publics and citizen engagement.

Governing environmental risk, particularly large-scale transboundary risks associated with climate change and pollution, is one of the most pressing problems facing society . This book focuses on a set of key questions relating to environmental regulation: How are activities regulated in a fragmented world - a world of nation states, regulators, domestic and international law and political contests - and one in which a range of actors, such as governments, corporations and NGOs act in order to influence regulations in specific policy areas? How are complex and trans-boundary environmental issues managed? What role does expert knowledge play in regulating this kind of issues? What give rules authority? In short, how do actors try to render an issue governable? Drawing on regulation theory, discourse theory and science and technology studies, and employing original research, the authors analyse the regulation of four kinds of complex and trans-boundary environmental issues: oil protection in the Baltic Sea, mobile phones and radiation protection, climate change adaptation and genetically modified crops. The outcomes include insights for policymakers, regulators and researchers into how dominant frames are constructed, legitimate actors are configured and authority is established. This in turn exposes the conditions for, and possibility of, developing regulation, making authoritative rules and shaping relevant knowledge in order to govern complex environmental risks.

Det är svårt att undgå budskapet om att miljön är hotad och att vi alla har ansvar för att lösa problemen. I (O)möjliga livsstilar diskuteras olika innebörder av ansvarsförskjutningar, från stat till individ, som skett till följd av pågående individualiserings- och globaliseringsprocesser. Vi uppmanas på olika sätt genom massmedier, informationskampanjer och reklam att ändra våra vardagsliv och inte minst vår konsumtion i miljövänlig riktning. Ofta används i dessa sammanhang begrepp som grön eller miljövänlig livsstil, vilka då huvudsakligen förknippas med individuella val och konsumtion. Boken har en introducerande karaktär och presenterar grundläggande samhällsvetenskapliga begrepp och teorier, men förutsätter inte några förkunskaper om miljöpolitik eller i sociologisk teori. Den lämpar sig för kurser på grundnivå inom olika samhällsvetenskapliga discipliner, samt för studenter på mångvetenskapliga eller naturvetenskapliga utbildningar med intresse för samhällsvetenskapliga perspektiv på miljöfrågor. Vår förhoppning är att boken ska bidra till nya insikter och ett vidgat perspektiv på miljö och livsstil som ger inspiration till fortsatt läsning och diskussion.

Governing environmental risk, particularly large-scale transboundary risks associated with climate change and pollution, is one of the most pressing problems facing society . This book focuses on a set of key questions relating to environmental regulation: How are activities regulated in a fragmented world - a world of nation states, regulators, domestic and international law and political contests - and one in which a range of actors, such as governments, corporations and NGOs act in order to influence regulations in specific policy areas? How are complex and trans-boundary environmental issues managed? What role does expert knowledge play in regulating this kind of issues? What give rules authority? In short, how do actors try to render an issue governable? Drawing on regulation theory, discourse theory and science and technology studies, and employing original research, the authors analyse the regulation of four kinds of complex and trans-boundary environmental issues: oil protection in the Baltic Sea, mobile phones and radiation protection, climate change adaptation and genetically modified crops. The outcomes include insights for policymakers, regulators and researchers into how dominant frames are constructed, legitimate actors are configured and authority is established. This in turn exposes the conditions for, and possibility of, developing regulation, making authoritative rules and shaping relevant knowledge in order to govern complex environmental risks.