Linde Lindkvist

Denna bok är en lättillgänglig introduktion till de principiella frågorna när det gäller barns rättigheter. Boken kompletterar den i huvudsak juridiska och praktiska litteratur som finns på området i dag med en annan infallsvinkel, där barnkonventionens svar på vad barns mänskliga rättigheter är ställs mot andra, historiska och nutida, alternativ. I bokens första del ligger tyngdpunkten på frågan om vem som kan ha mänskliga rättigheter och varför barn har rättigheter. I andra delen skiftar fokus till rättighetsobjekten, det vill säga det som barn och andra har rätt till, däribland utbildning, delaktighet och religionsfrihet. Den avslutande delen handlar om ansvar och frågan om vem som har skyldighet att säkerställa barns rätt. Boken kombinerar rättsvetenskapliga, filosofiska, historiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. Den vänder sig till dig som vill få hjälp med att tänka igenom de utmaningar som väcks av diskussionen om barnets rättigheter. Den är också tänkt som en introduktion till forskningsfältet kritiska studier om barnets rättigheter - ”critical child rights studies”.

Människans livsvillkor och självuppfattning påverkas när teknik och teknologi förändras. De förändringar som pågår just nu, som det ökande användandet av artificiell intelligens och digital teknik i vardagen, saknar historiskt motstycke. Teknoteologi undersöker skärningspunkter mellan teologiska, filosofiska, biologiska och teknologiska aspekter av vad det är att vara människa. Bokens sju kapitel är skrivna av forskare inom etik, systematisk teologi, bibelvetenskap, teknikfilosofi och mänskliga rättigheter. Tillsammans bidrar kapitlen med att tolka våra teknikgenomsyrade liv utifrån kristen teologi och filosofisk reflektion. Boken vänder sig till studenter inom ämnen som filosofi, teologi, religionsvetenskap och teknik men är samtidigt angelägen läsning för alla som intresserar sig för filosofiska och teologiska frågor som vad en människa är och hur människan kan förstå sig själv i relation till intelligenta maskiner.

Article 18 of the Universal Declaration of Human Rights (1948) is widely considered to be the most influential statement on religious freedom in human history. Religious Freedom and the Universal Declaration of Human Rights provides a groundbreaking account of its origins and developments, examining the background, key players, and outcomes of Article 18, and setting it within the broader discourse around international religious freedom in the 1940s. Taking issue with standard accounts that see the text of the Universal Declaration as humanity's joint response to the atrocities of World War II, it shows instead how central features of Article 18 were intimately connected to the political projects and visions of particular actors involved in the start-up of the UN Human Rights program. This will be essential reading for anyone grappling with the historical and contemporary meaning of human rights and religious freedom.

Article 18 of the Universal Declaration of Human Rights (1948) is widely considered to be the most influential statement on religious freedom in human history. Religious Freedom and the Universal Declaration of Human Rights provides a groundbreaking account of its origins and developments, examining the background, key players, and outcomes of Article 18, and setting it within the broader discourse around international religious freedom in the 1940s. Taking issue with standard accounts that see the text of the Universal Declaration as humanity's joint response to the atrocities of World War II, it shows instead how central features of Article 18 were intimately connected to the political projects and visions of particular actors involved in the start-up of the UN Human Rights program. This will be essential reading for anyone grappling with the historical and contemporary meaning of human rights and religious freedom.