Linus Hagström

Är Sverige säkert nu, efter inträdet i Nato? För att kunna besvara den frågan behöver andra frågor först diskuteras: Vad är säkerhet och osäkerhet? Vad, vem eller vilka ska säkerhetspolitiken egentligen värna? Och varför tillåts vissa att tala om säkerhetspolitik men inte andra? I den här antologin medverkar ett tjugotal forskare i statsvetenskap, krigsvetenskap, freds- och konfliktforskning och genusvetenskap med texter som förklarar Sveriges förändrade säkerhetspolitik och Natoansökan. Skribenternas bidrag sätter även de senaste årens förändringar i ett historiskt sammanhang. De diskuterar dessutom vilka konsekvenser en förändrad säkerhetspolitik och ett svenskt Natomedlemskap kan komma att få, och klargör vilka frågor som inte får tappas bort framöver. De olika texterna breddar idén om vad säkerhet är och vad som kan behöva säkras. Förhoppningen är att bidra till en mer djuplodande och demokratisk säkerhetspolitisk analys och debatt. Redaktör för antologin är Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Att forska handlar om forskning om hur det är att forska och att vara forskare i dagens akademiska värld. En rad framstående svenska akademiker med anknytning till universitet och högskolor runt om i landet utgår ifrån egna erfarenheter av praktiker och roller inom forskarvärlden. Skribenterna är alla statsvetare, men deras erfarenheter och frågeställningar är relevanta för hela samhällsvetenskapen, och förhoppningsvis även för humaniora. Inte nog med att synen på forskningsproblem, teori och metod ofta är närbesläktad inom dessa båda fält: dessutom bedrivs forskning och forskarutbildning på liknande sätt, skriver bokens redaktörer. Att forska är en mångsidigt volym av intresse för alla som jobbar inom eller har kontakt med akademin. Boken förmedlar en närvarande men sällan förmedlad tyst kunskap för universitetsanställda och andra. Bokens redaktörer är Linus Hagström professor i statsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, Niklas Bremberg fil dr i statsvetenskap och forskare och universitetslektor vid Utrikespolitiska institutet och Arita Holmberg docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

"Japan nu" skärskådar det moderna japanska samhället. Den problematiserar genomgående vedertagna föreställningar om Japan och utmanar idén om landet som något unikt och annorlunda. Det här är bokens andra reviderade och utökade upplaga med ett nytt kapitel: Om Japan efter katastroferna 2011. Boken diskuterar hur den japanska nationen är beskaffad, landets familjestruktur, utbildningssystem, arbetsliv och religioner. Även japansk visuell kultur med fokus på tecknade serier och filmer tas upp. "Japan nu" fokuserar också på olika politiska och ekonomiska fenomen i Japan: växande sociala rörelser, en inrikespolitik i ständig oreda, det ekonomiska läget, samt frågan om landets roll i världen. Linus Hagström (red) är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Pia Moberg (red) är fil. dr i japanologi och knuten till Göteborgs universitet som lektor. Övriga skribenter: Staffan Appelgren, Jørn Borup, Carl Cassegård, H. Richard Nakamura, Martin Nordeborg, Patrik Ström, Lars-Martin Sørensen och Marie Söderberg - alla verksamma vid olika lärosäten i Sverige och Danmark.

Japan's China Policy understands Japan's foreign policy in terms of power - one of the most central concepts of political analysis. It contributes a fresh understanding to the subject by developing relational power as an analytical framework and by applying it to significant issues in Japan's China policy: the negotiations for a bilateral investment protection treaty and the disputed Pinnacle (Senkaku/Diaoyu) Islands. Hagström demonstrates that Japan exerted power over China in such divergent empirical settings for the most part by using civilian instruments positively, defensively and through non-action. Given that Japan's foreign policy is often portrayed rather enigmatically in terms of power, the unique contribution of Japan's China Policy is to demonstrate how to analyze power aspects of Japan's foreign policy in a more coherent fashion. This revealing approach to Japan's foreign policy will be of huge interest to anyone studying Japanese politics, foreign policy or international relations.

Japan's China Policy understands Japan's foreign policy in terms of power - one of the most central concepts of political analysis. It contributes a fresh understanding to the subject by developing relational power as an analytical framework and by applying it to significant issues in Japan's China policy: the negotiations for a bilateral investment protection treaty and the disputed Pinnacle (Senkaku/Diaoyu) Islands. Hagström demonstrates that Japan exerted power over China in such divergent empirical settings for the most part by using civilian instruments positively, defensively and through non-action. Given that Japan's foreign policy is often portrayed rather enigmatically in terms of power, the unique contribution of Japan's China Policy is to demonstrate how to analyse power aspects of Japan's foreign policy is a more coherent fashion. This revealing approach to Japan's foreign policy will be of huge interest to anyone studying Japanese politics, foreign policy or international relations to begin with. Linus Hagström is a Research Fellow at the Swedish Institute of International Affairs, Sweden.