Lisa Sputnes Mouwitz

"Det femte Sahlgrenska" var redan i sin samtid en benämning på den stora utbyggnaden av Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Under perioden 1933--1959 byggdes inte mindre än 16 nya sjukhusbyggnader. Ett par exempel är Konung Gustaf V:s jubileumsklinik (1943) och centralkomplexet (1959). I Det femte Sahlgrenska som medicinskt mediesystem visar Mattias Bäckström, Robert Wallsson och Lisa Sputnes Mouwitz hur den nya sjukhusstadens mångfasetterade mediebruk såg ut. De beskriver hur nyckelaktörer producerade och använde filmer, fotografier, röntgenbilder, skioptikonserier, tontrådar och utställningar i sina förvaltande, kliniska och museala verksamheter. Studien presenterar ny kunskap i gränslandet mellan medicin-, medie- och museihistoria. Boken handlar om tre kunniga och engagerade yrkespersoner, Ingeborg Kastman, Hugo Höglund och Sven Johansson, och deras genomtänkta mediebruk i sjukhusstaden. Ingeborg Kastman, sjuksköterska och museigrundare, etablerade både samtidsdokumentation och historiska interiörer på Sahlgrenska sjukhusets museum. Detta medicin- och vårdhistoriska museum var det första i sitt slag i Sverige. Hugo Höglund, sjukhusdirektör, kommunalpolitiker och tidigare sättare på Göteborgs-Posten, byggde upp den stora medieverksamheten vid Göteborgs stads sjukhusdirektions byrå. Denna byrå förmedlade bilden av en rationell sjukvårdsförvaltning och en modern sjukhusvård i Göteborg. Sven Johansson, professor i kirurgi och Sahlgrenska sjukhusets styresman, utvecklade radiologiska och kirurgiska lösningar i sin nya operationsmetod för lårbenshalsbrott. Denna metod var epokgörande och fick ett internationellt genomslag genom hans bruk av instruktionsfilmer och handböcker.

Boken “Filmens Göteborg” är ett resultat av ett forskningsprojekt där forskare från GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet samverkat med kulturarvsinstitutionerna Göteborgs stadsmuseum, Riksarkivet i Göteborg, Medicinhistoriska museet och Bohusläns museum. Utgångspunkten är att film utgör ett unikt och till stora delar outnyttjat kulturarv och historiskt källmaterial. Boken gör inte anspråk på att berätta den definitiva historien om film i Göteborg under 1900-talet. Tvärtom visar projektets process och resultat varför en sådan bok ännu inte har kunnat skrivas. Utifrån olika perspektiv, fält och kompetenser innehåller boken beskrivningar, fördjupningar och exempel från projektet. Därmed förmedlar den filmens roll i förståelse för lokal identitet, historia och kulturarv. Den kan också vara ett stöd för dig som planerar att gå in i ett liknande projekt med ömsesidigt givande samverkan mellan forskare, museer och arkiv. Bland de filmhistoriska exempel som lyfts fram finns en filmdokumentation av bygget av Älvsborgsbron på 1960-talet, journalfilmer från 1900-talets första decennier, filmer som uppmärksammar Göteborgs betydelsefulla medicinhistoria och en dokumentär om Östra Nordstan före rivningarna på 1960-talet.