Lisbeth Eriksson

Denna bok belyser och jämför flera gemensamma brännpunkter i kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och högskola: till vilka utbildningarna riktas, hur de utformas didaktiskt, hur de studerande betygssätts och bedöms. Författarna använder konkreta exempel när de diskuterar bland annat utbildares och studerandes perspektiv på dessa områden. Boken riktar sig till blivande och verksamma personalvetare, yrkes- och studievägledare samt pedagoger.

Folkbildningen har genom historien fungerat som drivkraft i folkliga rörelser. På så vis har den skapat utrymme för människor och grupper att växa och utvecklas. I denna rapport diskuteras hur engagemang och mobilisering av krafter och resurser kan ta sig uttryck i dagens folkbildande verksamheter. I nio texter reflekterar forskare och praktiker utifrån sina erfarenheter från studieförbund, folkhögskola eller civilsamhälle. I en tionde avslutande text görs en sammanfattande analys. Föreningen för folkbildningsforskning - som ger ut rapporten - vill bidra till fortbildning och utveckling inom folkbildningen. I ett vidare perspektiv handlar det också om att stärka folkbildningens utforskande och vetenskapliga grund. Förhoppningen är att texterna i rapporten ska bidra till ökad förståelse och insikt i folkbildningens möjligheter till engagemang och mobilisering i dagens samhälle.

Folkbildning & Forskning, Årsbok 2021 från Föreningen för folkbildningsforskning består av ett fyrtiotal bidrag om bokcirklar, om praktiknära forskning och forskande folkbildare, om Gösta Vestlund samt om den gränslösa folkbildningen. Föreningen för folkbildningsforskning är en mötesplats för forskare och folkbildare, för folkhögskolor och studieförbund samt för folkbibliotek och andra organisationer i det civila samhället.

Den etniska mångfalden i Sverige beskrivs oftast som värdefull och berikande. Samtidigt ställs samhället i detta sammanhang inför en rad utmaningar inte minst inom utbildningens och folkbildningens område. Folkbildningen såväl som andra institutioner i samhället har ett uppdrag att verka för ett integrerat samhälle. I en situation där individer och grupper riskerar att hamna utanför möjligheten att påverka sina egna villkor och samhällets utveckling är folkbildningen av central betydelse inte minst vad gäller möjlighet till insikt och förståelse. Folkbildning som mobiliserande kraft för grupper som står vid sidan om blir en angelägen uppgift. Föreningen för folkbildningsforskning har som en av sina bärande verksamhetsformer att arrangera seminarier kring ämnen och teman av relevans för forskning om och verksamhet inom folkbildningen och med deltagande från såväl forskning som verksamhetsfältet. Vi har därför sett det som en uppgift att bidra till fortsatt kunskapsspridning och diskussion inom det område som rör mångfald och integration. Skriften utgör en tillbakablickande sammanfattning, fördjupning och utveckling av innehållet i en serie om tre årligen återkommande tvådagarsseminarier kring mångkultur och folkbildning med medverkan och deltagande av såväl forskare och folkbildningsverksamma.

Representerar socialpedagogik en särskild kunskapsform som förutsätter en speciell socialpedagogisk kompetens? Begreppet socialpedagogik har blivit allt vanligare inom olika verksamhetsområden i Sverige. Det är emellertid fortfarande ganska oklart vad som egentligen avses. Socialpedagogik är ett mångtydigt begrepp som kan ges olika innebörder. I denna bok görs ett försök att belysa begreppet socialpedagogik som kunskapsområde, som ämne och hur det kan omsättas i praktisk handling i arbetet med människor. Författarna presenterar det som de uppfattar som socialpedagogikens idéhistoriska rötter, det vill säga den kontinentala traditionen med framför allt Natorp som förgrundsgestalt, den amerikanska traditionen av socialt arbete, där Jane Adams och Mary Richmond intar centrala platser, samt pedagogikens klassiker från 1900-talet, med bland andra John Dewey och Paulo Freire. Förutom att spåra traditionens idéhistoria sätts socialpedagogiken in i sitt samhälleliga sammanhang och kopplas till samtida diskussioner om kommunikation och makt.