Lisbeth Larsson

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

Under det kalla kriget skapades nya berättelser om vad som var gott och ont. I Sverige var USA hjälte och Sovjetunionen skurk. I det ljuset har kalla krigets politiska föreställningar utforskats och diskuterats grundligt. Vi vet däremot mindre om de meningsskapande berättelser som vanliga människor mötte under denna tid. I Hotad idyll förenas litteraturvetenskapens intresse för texter med historievetenskapens intresse för bredare sammanhang för att nå en större förståelse av historiska skeenden. I fokus står de föreställningar som präglade den vardagliga idyllen i 1950- och 1960-talens Sverige. Författarna diskuterar hur berättelserna tog form i det nya tv-mediet, i den populära svenska kriminalromanen, i dagspressen, veckopressen, reseskildringarna, i de nya romanerna och lyriken samt i de politiska diskussionerna.

Litteraturvetenskap är ett ämne där perspektivförskjutningarna varit märkbara under de gångna decennierna, vilket avspeglades i första upplagan av denna bok (1998). Sedan dess har utvecklingen gått vidare så att det nu är dags för en ny, reviderad upplaga, utökad med två nyskrivna kapitel om retorik och narratologi. Övriga områden och frågeställningar som tas upp är utvecklingen från litteraturhistoria till litteraturvetenskap, vad en litterär text är, litteratur och idéer, intertextualitet, komparation och reception, biografisk litteraturforskning, litteratursociologi, marxistisk litteraturteori, feministisk litteraturkritik, barnlitteraturforskning, dekonstruktion och nyhistoricism, texttolkning och att skriva om litteratur. Boken, som främst vänder sig till studerande vid universitet och högskolor, ger en grundläggande orientering om de viktigaste riktningarna i dagens litteraturforskning. Andra upplagan

Var tog alla kvinnliga politiker vägen, alla kvinnliga konstnärer, forskare, journalister, företagare? Hur kan man hitta dem? Vad var det som drev dem att hela tiden gå vidare? I Märkvärdiga svenska kvinnor möter vi kvinnor varit och format landet: De första, de största, de vi beundrar, de mindre synliga och de som förlorade allt. De vi vagt känner igen och de allt överskuggande ikonerna. Somliga kämpade för andras förbättrade levnadsvillkor – andra slogs för sin egen frihet. Möt 200 kvinnor som tog de stora kliven: hoppade från en flygplansvinge, klev ut i rampljuset, banade sin väg i politiken och näringslivet, skaffade sig kunskap, makt och inflytande mot alla odds. Här kokar det av levnadsöden från medeltid till nutid, att häpna över och inspireras av. Här möter de oförskräckta vår blick – och vi får syn på dem på nytt.

Vågorna [The Waves, 1931] är en av Virginia Woolfs mest nyskapande romaner och av många betraktad som hennes mest komplexa. Sex vänner följer varandra från morgon till kväll, från barndom till medelålder, med havet som bakgrund. Sex dramatiska röster och en frånvarande sjunde vägda mot varandra med en förunderlig lyrisk precision och hela tiden i förhållande till tidvattnets, vågornas rörelser. En av modernismens stora klassiker, i svensk översättning av Jane Lundblad och med ett nyskrivet förord av Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap. VIRGINIA WOOLF [1882-1941], född i London, hör till modernismens allra mest centrala gestalter. Med romaner som Mrs Dalloway [1925], Mot fyren [1927], Orlando [1928] och Vågorna [1931] hör Woolf till de författare som förändrade romankonsten genom ett nytt sätt att berätta, med inre monolog. Som essäist påverkade hon kvinnorörelsen i stora delar av världen med boken Ett eget rum [1928].» Virginia Woolfs mest ambitiösa och konstnärligt djärva roman.« Kristoffer Leandoer

This innovative volume employs theoretical tools from the field of literary geography to explore Virginia Woolf’s writing and the ways in which she constructs her human subjects. It follows the routes of characters from The Voyage, Jacob’s Room, Mrs. Dalloway, To the Lighthouse and more as they walk around London, demonstrating how Woolf constructs the characters in her stories in a very politically conscious way. As Larsson argues, none of Woolf’s characters are able to walk just anywhere, at any time in history, or at any time of the day. Time, place, gender, and class form the conditions of life that the characters must accept or challenge. Featuring an array of detailed maps, Walking Virginia Woolf’s London: An Investigation in Literary Geography brings a fascinating new perspective to Virginia Woolf’s work. It is essential reading for scholars of modernist literature or geocriticism.

This innovative volume employs theoretical tools from the field of literary geography to explore Virginia Woolf’s writing and the ways in which she constructs her human subjects. It follows the routes of characters from The Voyage, Jacob’s Room, Mrs. Dalloway, To the Lighthouse and more as they walk around London, demonstrating how Woolf constructs the characters in her stories in a very politically conscious way. As Larsson argues, none of Woolf’s characters are able to walk just anywhere, at any time in history, or at any time of the day. Time, place, gender, and class form the conditions of life that the characters must accept or challenge. Featuring an array of detailed maps, Walking Virginia Woolf’s London: An Investigation in Literary Geography brings a fascinating new perspective to Virginia Woolf’s work. It is essential reading for scholars of modernist literature or geocriticism.

Detta är en ny, modern översättning (2017) av detta klassiska verk av Virginia Woolf. "Hur ska vi enligt er uppfattning kunna förhindra krig?" - denna fråga, ställd i ett brev från en a­dvokat i London, utgör startpunkten för Virgini­a Woolfs essä Tre guineas som kom ut 1938. Fascismen och nazismen hade vuxit sig starka i Europa och ett storkrig tycktes alltmer hotande. I essäns tre kapitel analyserar Virginia Woolf det samband hon ser mellan kvinnors underordning, manliga hierarkier och ett samhälles disposition för krig. I brev till tre olika mottagare - två kvinnor och en man - presentera­r hon de belägg hon funnit för sina teorier och diskuterar, ofta med dräpande ironi och humor, möjliga vägar till förändring. Tre guineas är en lektion i kvinnohistoria men även en uppfordrande maning till motstånd mot fascism och militarism.

I "Höstens böcker. Litterära värdeförhandlingar 2013" har sex forskare avlyssnat det samtida talet om litteraturens värde, innehåll och funktion och sett dess mönster, motsättningar och dramaturgi. Utgångspunkten är att litterärt värde görs. Det förhandlas fram i olika rum och medier av olika aktörer utifrån skiftande behov, intressen och positioner. Genom att följa värdeförhandlingen kring tjugo romaner som utkom hösten 2013, däribland Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande, Gabriella Håkanssons Aldermanns arvinge och Leif G. W. Perssons Den sanna historien om Pinocchios näsa, ger "Höstens böcker" en unik insikt i de gemensamma och motstridiga värderingar som definierar litterärt värde i dagens medialiserade samhälle. "Höstens böcker" har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet Att förhandla litterärt värde, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Författarna, som skrivit boken gemensamt, är forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs och Lunds universitet: Torbjörn Forslid, professor, Lund; Jon Helgason, fil. dr, Lund; Lisbeth Larsson, professor, Göteborg; Christian Lenemark, fil. dr, Göteborg; Anders Ohlsson, professor, Lund; Ann Steiner, docent, Lund.

Vad är en person och vad kan en person säga om samhälls­villkoren nu och i det förflutna? I Personligt talat. Biografiska perspektiv i humaniora utforskar vi ett antal personer och deras livshistorier. Resultatet är en historisk resa: olika rum och tider skapar varierande former för mänskligt liv. Men det är också en klassresa, för vilka personer har haft förutsättningar att göra avtryck i historien? Det är även en resa i definitionerna av kvinnligt och manligt; flera av bokens bidrag bekräftar att kvinnors livsvillkor har varit och fortfarande är andra än mäns. Här samlas historiker, litteraturvetare, konstvetare, religions­historiker, etnologer, språkvetare, antikvetare och arkeologer kring människors livsvillkor. Genom alla dessa livsberättelser kan vi få kunskap om historien och livets skiftande förutsättningar. Samtidigt ges en provkarta på utforskandets prövningar. Hur kan vi veta något om det förflutnas människor då det saknas skriftligt vittnesbörd? Även då det finns skrift tillstöter svårigheter: vem har skrivit och i vilket syfte? I boken möter resonemang om idéernas och källornas betydelse för vad vi kan veta, vad varierande metoder och perspektiv innebär, på vad sätt platser och ting kan knytas till det mänskligt levda samt hur utsagornas form påverkar innehållet, i det förflutnas såväl som i våra berättelser.

I årsboken 2010 skärskådas vetenskapens villkor, från reflekterade vetenskapshistoria till framåtblickande forskningspolitik, från tangentbordspolitik till universitetsrevolutioner.

Från 1800-talets salongskultur till 2000-talets bloggkultur, från 1600-talets ikonografiska jung­frukult till dekonstruerade subjektskategorier i nutida konst, från kvinnligt till queert rör sig dessa tjugoen essäer, som fångar genusforskningen i dess fulla bredd. Bland bidragen möter oss den manlige losern i samtida skönlitteratur, kvinnliga polarfarare, homomän på Amerika­båtarna och fotokonstnären Cindy Shermans clowner. Här studeras utanförskapet i 2000-talets svenska arbetarlitteratur, det gäckande könet hos Ninni Holmqvist och bilden av familjen i Bangs kåserier. Här granskas det omtvistade begreppet moderskap, biografiskrivandets problem och den heterosexuella hegemonin i skildringarna av bondesamhället. Dessutom väcks den könspolitiskt och -teoretiskt brännande frågan: är motstånd möjligt? Moderniteter: Text, bild, kön är en vänbok till Ingrid Holmquist, en av den nordiska kvinno- och genusforskningens verkliga pionjärer.