Lotta Lerwall

Mänskliga rättigheter i det lokala Sverige behandlar frågor om det ansvar som det allmänna har på lokal och regional nivå för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare inom fältet förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt i en lokal kontext. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering relateras till det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär. Vad kräver respekten för de mänskliga rättigheterna av det offentliga Sverige i det lokala och regionala sammanhanget? Hur arbetar vi i praktiken så att de mänskliga rättigheterna skyddar individer och stärker demokratin och rättsstaten? Författarna diskuterar dessa och andra frågor i en tydlig relation till nutida forskning och konkreta exempel. En av den demokratiska rättsstatens viktigaste uppgifter är att garantera skyddet av mänskliga rättigheter som dessa definieras i lagar och konventioner. Regeringsformen, liksom flera internationella instrument, tillförsäkrar medborgarna ett på många områden starkt rättighetsskydd. Detta är ett uttryck för vad som brukar kallas rättssäkerhet. Den enskilde ska bland annat åtnjuta skydd mot det offentliga styrets maktutövning. Grundläggande principer är allas likhet inför lagen och möjligheten att få sin sak prövad i rättvis rättegång. Ur förordet av Anne Ramberg

Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäkerheten. Innebörden i de olika principerna utmejslas och definieras i praxis. Genom detta sker en rättsutveckling som innebär att ramarna för maktutövning preciseras utan att ny lagstiftning införs. Principernas innehåll, som de utvecklats i praxis, påverkar i sin tur lagstiftningens innehåll. Det är mot denna bakgrund angeläget att förstå de offentligrättsliga principernas betydelse för lagstiftning och rättstillämpning, deras status som rättskälla och deras konkreta innehåll. Boken ger både studenter och forskare en bild av offentligrättsliga principer som är nödvändig för att nå djupare förståelse för hur den offentliga makten kan och bör utövas.

I och med internationaliseringen har svensk rätt genomgått stora förändringar, något som blivit alltmer påtagligt och konkret sedan millennieskiftet. Internationaliseringen av det rättsliga landskapet gör också att rättsväsendet allt oftare konfronteras med folkrätten. Den grundläggande frågan om folkrättens ställning i svensk rätt handlar om demokrati och om makten över rätten. Den här boken är ett sätt att bidra till att ett samlat och systematiskt samtal uppstår mellan såväl praktiskt som teoretiskt verksamma jurister om hur folkrätten tillämpas, och bör tillämpas, i svensk rätt. Bokens bidrag rör följande områden: folkrätt, migrationsrätt, miljörätt, konstitutionell rätt, förvaltningsrätt, skatterätt, arbetsrätt, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, medicinsk rätt, straffrätt, svenska domsrättsregler, totalförsvarsrätt och europarätt. Den vänder sig till alla som har ett intresse för mötet mellan svensk rätt och internationell rätt och är särskilt lämplig för juristutbildningar och för professionsutbildningar där mänskliga rättigheter ingår samt för forskning.

Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäkerheten. Innebörden i de olika principerna utmejslas och definieras i praxis. Genom detta sker en rättsutveckling som innebär att ramarna för maktutövning preciseras utan att ny lagstiftning införs. Principernas innehåll, som de utvecklats i praxis, påverkar i sin tur lagstiftningens innehåll. Det är mot denna bakgrund angeläget att förstå de offentligrättsliga principernas betydelse för lagstiftning och rättstillämpning, deras status som rättskälla och deras konkreta innehåll. Boken ger både studenter och forskare en bild av offentligrättsliga principer som är nödvändig för att nå djupare förståelse för hur den offentliga makten kan och bör utövas.

Denna lärobok i förvaltningsrätt sätter fokus på ett antal samhällsområden som brukar hänföras till den speciella förvaltningsrätten. De områden som behandlas är migration, skola, miljö, polis, socialförsäkring, socialtjänst samt hälso- och sjukvård (inkl. tvångsvård). Både formella och materiella bestämmelser behandlas. Syftet är att ge en introduktion och samtidigt problematisera och fördjupa vissa frågor i förhoppningen att väcka läsarens intresse för ytterligare fördjupning inom dessa områden. I fokus står de bestämmelser som ger myndigheter makt att vidta olika åtgärder riktade mot den enskilde och vilka rättssäkerhetsgarantier som finns till skydd för denne. Boken är avsedd att användas på kurser där förvaltningsrätten, både den allmänna och speciella, studeras. Målgruppen är således bland annat studenter som läser juridik och statskunskap. Framställningen kan även vara till nytta för praktiskt verksamma, både jurister och icke-jurister. Förhoppningsvis kan även en intresserad medborgare ha användning av boken, bland annat i sina kontakter med myndigheter.

Institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2018 en nationell konferens på temat rättssäker utbildning. Detta är en antologi med bidrag på det temat. I antologin diskuteras flera utbildningsrättsliga aspekter som på olika sätt berör frågan om vad en rättssäker utbildning är. Analyserna spänner över vida områden såsom brott i skolan, barns och elevers fri- och rättigheter, reglers komplexitet och rättssäkerhet, dokumentationskrav och rättssäkerhet, formell och reell rättssäkerhet samt privaträttsliga reglers betydelse när utbildningens kvalitet brister. OBS! Denna andra upplaga har oförändrat innehåll jämfört med den första upplagan (ISBN 9789173770741). Endast bandtypen är ändrad från hårdband till mjukband.

Denna lärobok i förvaltningsrätt sätter fokus på ett antal samhällsområden som brukar hänföras till den speciella förvaltningsrätten. De områden som behandlas är migration, skola, miljö, polis, socialförsäkring, socialtjänst samt hälso- och sjukvård (inkl. tvångsvård). Både formella och materiella bestämmelser behandlas. Syftet är att ge en introduktion och samtidigt problematisera och fördjupa vissa frågor i förhoppningen att väcka läsarens intresse för ytterligare fördjupning inom dessa områden. I fokus står de bestämmelser som ger myndigheter makt att vidta olika åtgärder riktade mot den enskilde och vilka rättssäkerhetsgarantier som finns till skydd för denne. Boken är avsedd att användas på kurser där förvaltningsrätten, både den allmänna och speciella, studeras. Målgruppen är således bland annat studenter som läser juridik och statskunskap. Framställningen kan även vara till nytta för praktiskt verksamma, både jurister och icke-jurister. Förhoppningsvis kan även en intresserad medborgare ha användning av boken, bland annat i sina kontakter med myndigheter.

Institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2016 en nationell konferens på temat likvärdig utbildning. Detta är den andra antologin med bidrag på det temat. I antologin diskuteras vad likvärdig utbildning, en likvärdig skola och en skola för alla betyder. Analyserna spänner över stora områden såsom vad människors lika värde har med likvärdighet i skolan att göra, till den motsättning som kan ses mellan en likvärdig skola för alla och skolans kompensatoriska uppdrag. Historiska, filosofiska och rättsvetenskapliga analyser blandas på ett intressant och givande sätt. Juridiska fakulteten har inrättat IfU, som har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området. Med utbildningsrätt menar IfU insikt i och analys av - alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, - de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och - de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler. Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se

Institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2016 en nationell konferens på temat likvärdig utbildning. Denna antologi innehåller bidrag på det temat. Juridiska fakulteten har inrättat IfU som har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området i Sverige. Med utbildningsrätt kan man förstå insikt i och analys av – alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, – de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och – de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler. Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida ifu.jur.uu.se. Medverkande författare: Victoria Enkvist, Ingrid Helmius, Johan Höök, Lotta Lerwall, Olle Lundin, Gustaf Wall och Kavot Zillén.