Lotta Nylund

Boken Poetisk verklighet avslöjar en ny sida av 1920-1940-talets konst, mode och formgivning. Vi föreställer oss eran som en tid av stram funktionalism, garçonne-modet, mörka landskapsvyer och abstrakt konst. Vad som är mindre känt är att det också fanns en längtan efter skönhet, romantik och livsglädje. Många finländska konstnärer var vid den här tiden influerade av den levnadsglada postimpressionismen som var förhärskande i Paris. Verk av franska ”målare av poetisk verklighet” köptes i stora mängder till finländska samlingar, och bland annat Tove Jansson, Yngve Bäck, Hjalmar Hagelstam och Sam Vanni målade färgrika verk inspirerade av den franska konsten. Paradisiska trädgårdar, ornament och inspiration från historien är också teman i boken. I verket presenteras stilklänningar från 1920-talets Finland och Norge för första gången. Klänningar med vid kjol blev nytolkningar av tidigare århundradens mode, och också inom inredningsdesign och möbelproduktion tog man idéer från historien. Epokens skönhetslängtan återspeglas såväl i trädgårdsdesign som i dekorativ formgivning och i Birger Kaipiainens keramiska målningar.

Kirja Runollinen todellisuus paljastaa uuden puolen 1920-1940-lukujen taiteesta, muodista ja muotoilusta. Mielikuvissamme aikakausi on tiukkailmeistä funktionalismia, poikatyttömuotia, tummasävyisiä maisemia ja abstraktia taidetta, mutta vähemmän tunnettua on se, että silloin janottiin myös kauneutta, romantiikkaa ja elämäniloa. Moni suomalainen taiteilija sai tuolloin vaikutteita Pariisissa vallalla olleesta elämäniloisesta jälki-impressionismista. Ranskalaisten ”poeettisen todellisuuden maalareiden” teoksia ostettiin runsaasti suomalaisiin kokoelmiin, ja muiden muassa Tove Jansson, Yngve Bäck, Hjalmar Hagelstam ja Sam Vanni maalasivat värikkäitä teoksia ranskalaisen taiteen innoittamina. Paratiisilliset puutarhat, koristeellisuus ja historiasta inspiroituminen ovat nekin kirjan teemoja. Teoksessa esitellään ensimmäistä kertaa tyylipukuja 1920-lukujen Suomesta ja Norjasta. Leveähelmaiset leningit uudelleentulkitsivat menneiden vuosisatojen muotia, ja historiasta ammennettiin myös sisustuksissa ja huonekalutuotannossa. Aikakauden kauneudenkaipuu näkyy niin puutarhasuunnittelussa kuin koristeellisessa muotoilussa sekä Birger Kaipiaisen keramiikkamaalauksissa.

Alexander Lauréus (1783-1823) syntyi Turussa mutta lähti jo nuorena Tukholmaan, jossa hän loi menestyksekkään uran taiteilijana. Tukholmasta hän jatkoi matkaansa Pariisiin ja sieltä Roomaan, jossa hän kuoli vain 40 vuoden ikäisenä. Lyhyeksi jääneestä elämästään huolimatta hän oli tuottelias ja tavoitti kotimaassaan laajan asiakaskunnan. Kansainvälisesti suuntautuneena taiteilijana Lauréus oli kiinnostunut sekä vanhasta hollantilaisesta taiteesta että oman aikansa uusista aatteista ja romantiikan virtauksista. Roomassa hän lumoutui kaupungin raunioista ja elämää kuhisevista kaduista. Hän innostui uusista aiheista ja eli keskellä taiteellista kukoistuskauttaan. Sinebrychoffin taidemuseon näyttely "Alexander Lauréus - kohti Roomaa" perustuu uuteen tutkimukseen ja hänen tuotantonsa uudelleen arviointiin. Lauréuksen taide on kiinteä osa 1800-luvun suomalaisen taiteen kertomusta. Hänen taiteensa merkitys kansainvälisessä kontekstissa on kuitenkin vähemmän tunnettu. Tämä julkaisu Lauréuksen taiteesta on ensimmäinen neljäänkymmeneen vuoteen, ja se luo kiehtovan katsauksen taiteilijan matkasta Turun ja Tukholman kautta aina välimerelliseen Roomaan saakka. Alexander Lauréus (1783-1823) föddes i Åbo men flyttade redan som ung till Stockholm, där han skapade sig en framgångsrik karriär som konstnär. Han lämnade Stockholm för Paris och fortsatte sedan till Rom, där han dog endast 40 år gammal. Sitt korta liv till trots producerade han en stor mängd konst och i sitt hemland nådde han en bred kundkrets. Lauréus var en internationellt orienterad konstnär och intresserad av såväl äldre holländsk konst som sin egen tids nya idéer och romantikens strömningar. I Rom förtrollades han av stadens ruiner och det myllrande gatulivet. Han inspirerades av nya teman och upplevde en blomstringsperiod som konstnär. Konstmuseet Sinebrychoffs utställning "Alexander Lauréus - mot Rom" bygger på ny forskning och en grundlig omvärdering av Lauréus produktion, som är en viktig del av den finländska 1800-talskonstens historia. I en internationell kontext är betydelsen av hans verk ändå mindre känd. Det här är den första publikationen om Lauréus konst på fyrtio år och den ger en fängslande inblick i en konstnärs resa från Åbo och Stockholm ända till Rom och Medelhavet. Alexander Lauréus (1783-1823) was born in Turku but left home at a young age bound for Stockholm, where he carved out a successful career as a painter. From Stockholm, he continued his journey to Paris and onward to Rome, where he met an untimely death aged only 40. Despite his early death, he was a prolific artist who built up a large clientele in his homeland. Lauréus was a cosmopolitan who took an interest in everything from old Dutch art to the new ideas and romantic influences of his time. Inspired by the ancient ruins and bustling streets of Rome, he enjoyed experimenting with ever-new subject matter. His oeuvre represents an artist at his creative peak. The Sinebrychoff Art Museum's exhibition "Alexander Lauréus - To Rome" is based on new research and critical reappraisal of the artist's work. While his oeuvre forms an integral part of the narrative of 19th century Finnish art, his international significance is a less explored topic. This is the first book published about Lauréus in forty years, and it provides a fascinating overview of the artist's journey from Turku and Stockholm all the way to Mediterranean Rome.