Lotta Vahlne Westerhäll

Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett komplext område som kräver samverkan mellan myndigheter, organisationer och individer. Förebyggande och hälsofrämjande processer är också av stor betydelse för ett hållbart arbetsliv. Boken består av tre delar. Perspektiv på rehabilitering – ger en beskrivning av förutsättningar för rehabilitering och hållbar arbetsmiljö, juridiska och medicinska perspektiv på sjukdom och arbetsförmåga samt komplexiteten gällande sjukskrivning. Aktörer i rehabiliteringsprocessen – fokuserar på ett flertal aktörer som har viktiga roller i arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Frågor rörande samverkan mellan berörda myndigheter och andra aktörer behandlas också. Strategier för arbetsmiljö och rehabilitering – fokuserar på framgångsrika rehabiliteringsmodeller och arbetslivsinriktad rehabilitering när det gäller psykisk ohälsa och problem från rörelseorganen. Ekonomiska perspektiv och hållbarhet gällande arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering belyses också. Rehabiliteringsvetenskap vänder sig till studerande, lärare och forskare på universitet och högskolor, myndigheter, företagshälsor och andra konsulter som arbetar med insatser som rör arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. Boken kan även vara av intresse för ledare i offentliga och privata organisationer, skyddsombud och fackliga representanter.

Såsom forskare i socialrätt under omkring femtio år har författaren bland annat sysslat med spörsmål som rört Försäkringskassan. Efter en sejour som styrelseledamot i kassan mellan 2020-2023 fick hon inblick i den löpande förvaltningen. I denna bok delger hon sina tankar om Försäkringskassans förvaltning av sjukförsäkringen och beskriver hur denna kan delas upp i en politisk och en rättslig del. Den förra dominerar styrelsens perspektiv, medan den senare, den rättsliga, är tämligen osynlig för en styrelseledamot, då man inom styrelsen inte nämnvärt fördjupar sig i det rättsliga innehållet. Detta är inte en kritisk genomgång i traditionell mening av Försäkringskassans tillämpning av de socialförsäkringsrättsliga reglerna, utan författarens tankar handlar om Försäkringskassan som ett politiskt och rättsligt organ med vittomfattande fördelnings- och styrpolitiska effekter. Lotta Vahlne Westerhäll är professor emerita i offentlig rätt med inriktning på socialrätt vid Göteborgs universitet.

Psykisk ohälsa har blivit en folksjukdom som orsakar individuellt lidande och kostar samhället miljarder. Inte minst är det ett problem i arbetslivet där sjukskrivningarna hotar tillväxt, produktivitet och innovationsförmåga. Hur har det kunnat bli så? Vad kan vi göra åt det som arbetsgivare, chefer, arbetskamrater och individer? Genom att samla röster från forskningen, arbetsmarknadens parter, vården, politiken och dem som själva drabbats vill Psykisk ohälsa – utmaning i arbetslivet (red. Åke Magnusson) fördjupa bilden och öka kunskaperna om ett dilemma som inte har några enkla lösningar. Boken är resultatet av ett samarbete mellan en rad västsvenska aktörer: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Svenskt Näringsliv, LO, IF Metall, Göteborgsregionen (GR) och Folkuniversitetet.

Under de senaste åren har den kommunala ha¨lso- och sjukva°rden fo¨ra¨ndrats. Kortare va°rdtider och snabbare utskrivning fra°n sjukhusen gör att äldres behov av hälso- och sjukvård i allt större utsträckning tillgodoses av kommunen. Där finns också ma°nga av de allra sko¨raste patienterna med komplexa ha¨lsoproblem och sva°ra funktionsnedsa¨ttningar. I den här boken förmedlas kunskap om lagstiftningens krav på god hälso- och sjukvård för äldre och den ger även en inblick i det reformarbete som nu pågår. Målet med boken är att överbrygga de hinder som skillnader i lagstiftningen för olika delar av hälso- och sjukvården för äldre kan föra med sig. Med en större kunskap om rättsliga perspektiv och de dilemman som dessa skillnader kan leda till är förhoppningen att läsaren ska kunna medverka till att hälso- och sjukvården för äldre utvecklas ytterligare. Liksom inom all vård och omsorg krävs samarbete mellan olika yrkesgrupper och ett ständigt arbete med att förebygga risker för att hälso- och sjukvården ska bli så bra som möjligt. Boken är indelad i tre delar. Del 1 handlar om vem som ansvarar för vad inom området; del 2 belyser olika perspektiv på vad en god vård för äldre innebär ur lagstiftarens perspektiv och del 3 handlar om att förebygga risker för vårdskador. Boken innehåller en rad praktiska exempel och reflektioner från sjuksköterskor och undersköterskor, författade av Hanna Falk Erhag, Stina de Frumerie och Louise Tidestad Vahlne. Här finns också ett antal debattinlägg kring god hälso- och sjukvård för äldre, för att uppmuntra till reflektion och diskussion, av Gunnar Akner, Göran Hermerén, Ingmar Skoog och Barbro Westerholm. Lotta Vahlne Westerhäll är professor emerita i offentlig rätt med särskild inriktning på socialrätt och seniorprofessor vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Gunnar Akner, docent i geriatrik och läkare med specialisering mot internmedicin, geriatrik och klinisk nutrition. Hanna Falk Erhag, leg. sjuksköterska, fil. doktor och docent i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet. Stina de Frumerie, leg. sjuksköterska och specialist inom vård av äldre. Hon arbetar huvudsakligen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, inom den praktiska delen av sjuksköterskeprogrammet samt kliniskt inom den kommunala äldrevården i Göteborgs stad. Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet. Han har bland annat varit sakkunnig i Statens Medicinsk-Etiska Råd i många år. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet (AgeCap). Louise Tidestad Vahlne, utbildad undersköterska, och har arbetat inom flera olika sjukvårdsområden, däribland många år i äldreomsorgen. Hon är även verksamhetsansvarig på Ung Omsorg. Barbro Westerholm, läkare, forskare och politiker med en lång karriär inom svensk förvaltning som medicinalråd och generaldirektör för Socialstyrelsen, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, vice ordförande i WHO:s styrelse m.m.

Redan på ett tidigt stadium uppmärksammade styrelsen för Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond att 2021 skulle Göteborg fira 400 år och det kom att påverka stiftelsens utdelningsverksamhet under hela 2010-talet. År 2012 beslöt styrelsen att fr o m hösten 2013 skulle en särskild satsning göras för att stimulera forskning med anknytning till Göteborg. Utgångspunkten var att utifrån olika forskningsdiscipliner analysera och beskriva staden och dess historia i mycket vid mening, med tyngdpunkt på de senaste 100 åren. Boken är tematiskt organiserad och rymmer kapitlen: Göteborgaren, Religiösa kulturarv, Rekreation och markpolitik, Stadsplaneringen, Konstmuseiarkitekturen, Pressen och filmen och Industrin, arbetsmarknaden och handeln. Ett kapitel om donatorn Anna Ahrenberg avslutar boken.

Den här boken är inriktad på grunder vid utredningsarbete inom socialtjänsten, såsom begrepp och principer i utredningsarbetet samt frågor om logik och källkritik. Författarna diskuterar olika arbetssätt och poängterar vikten av saklighetskrav för uppgifter som behandlas i utredningen. I boken presenteras också olika sätt att analysera utredningsmaterial, vilka olika problem och felkällor som man ofta stöter på, samt vad man kan tänka speciellt på vid bedömning och beslut. Boken tar upp relevant juridik inom området och har även en kognitionspsykologisk profil, vilket innebär ett fokus på tänkande hos såväl utredare som källor i utredningsarbetet. Boken är lämplig både för grundutbildning för socionomstuderande och för yrkesverksam socialtjänstpersonal. Andra som kan ha nytta av boken är klienter, engagerade anhöriga och ombud vid socialtjänstens utredningar, men även personal vid utrednings- och behandlingshem. I denna tredje upplaga har bokens juridiska delar reviderats och uppdaterats. Bo Edvardsson är docent i psykologi, leg. psykolog och docent i socialt arbete. Han har mer än 30 års erfarenhet av att utbilda, forska och handleda inom socialt arbete, och av stora mängder klientkontakter och sakkunniggranskningar av utredningar inom socialtjänstens område. Lotta Vahlne Westerhäll är professor emerita i offentlig rätt med särskild inriktning på socialrätt.

Den 1 januari 2015 trädde Patientlagen (PL) (2014:821) i kraft. Det är alltså först nu som regler som riktar sig till patientkollektivet har skapats. Författaren undersöker PL:s reglers konstruktion och funktion med utgångspunkt från frågeställningarna om möjligheten att bli patient, dvs få patientstatus och vilka möjligheter som står till buds när man har erhållit patientstatus. Innehållet i kraven på "god vård", "vård på lika villkor" och "fördelning efter behovsangelägenhetsgrad" analyseras med hjälp av verktygen "rättssäkerhet" och "rättvisa". Även spörsmål som val mellan olika behandlingsalternativ, möjligheterna till "second opinion" och patientsäkerhet berörs. Den tredje upplagan är uppdaterad med anledning av den nya hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och landstingens övergång i regioner. Boken är lämplig som lärobok på kurser i förvaltningsrätt, socialrätt och medicinsk rätt på både juristutbildningar och socionomutbildningar och på läkar- och sjuksköterskeutbildningar.

Vad är arbetsoförmåga och vad är inte arbetsoförmåga? Vad är sjukdom och vad är inte sjukdom? Tillstånd som i västvärlden tidigare sågs som fysisk eller psykisk ohälsa eller personlig svaghet har legitimerats som arbetsoförmåga pga sjukdom genom läkarintygets införande. Vad som är »sjukt« respektive »friskt« har därigenom förtydligats. Socialförsäkringssystemets förlitan på läkarintyget är dock ifrågasatt. Orsaken är främst de höga sjuktalen, till vilka läkarna beskylls bidra. Tidigare ansågs de bidra med medicinsk sakkunskap för rättsligt rimliga beslut. Nu vill staten INTE ha en yrkeskår som är självständig i förhållande till statsmakten. Kåren ska genomföra den politiska majoritetens beslut. Den ska därför utbildas i intygsskrivande, dvs i försäkringsmedicin och endast vissa läkare ska få skriva intyg. Staten vill alltså skapa en speciell kategori av lojala medicinare, som tolkar sjukdoms- och arbetsoförmågebegreppen i enlighet med den politiska meningen. Med denna samhällsuppfattning som bakgrund undersöks läkarintyget ur tre perspektiv. Den första rör hur läkarintygets rättsliga styrningseffekter kan kollidera med bland annat ekonomisk och politisk agenda. Den andra rör läkarintygets legitimitet som instrument för rättssäkra beslut. Den tredje rör läkarintygets funktion som bevismedel. För att allsidigt belysa frågeställningarna i boken gör författarna såväl rättsliga som vetenskapsteoretiska och statistiska överväganden. Lotta Vahlne Westerhäll är professor em. i offentlig rätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Stefan Thorpenberg är docent i vetenskapsteori och verksam vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg. Magnus Jonasson är jur kand och var vid projektets genomförande verksam vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han arbetar nu med tillsyn och kvalitetsgranskning vid Skolinspektionen.