Louise Bengtsson

Under första halvåret 2023 var Sverige ordförande i Europeiska unionens råd. Det roterande ordförandeskapet innebär att administrera och leda arbetet i rådet, medla mellan medlemsstater för att nå gemensamma beslut och förhandla med Europaparlamentet för att få ny lagstiftning på plats. Under det svenska ordförandeskapet stod med nödvändighet Ukraina- och Rysslandsfrågorna i fokus samtidigt som frågor om konkurrenskraft, miljö- och klimatpolitik, migration samt demokrati och rättsstatens principer hade en framträdande plats på den politiska dagordningen. I den här boken analyserar tolv forskare det svenska ordförande­skapet utifrån en rad frågeställningar: Hur framskred arbetet inom olika politik­områden? I vilken utsträckning lyckades Sverige agera i ordförande­skapets olika roller? Hur fungerade förhandlingarna med ­Europaparlamentet? Vilken roll spelade Sverige på det utrikespolitiska området? Vad kännetecknade inrikespolitiken under ordförande­perioden? Vilket avtryck gjorde ordförande­skapet i nationell och internationell media? Hur förhåller sig ordförandeskapet 2023 till de två tidigare svenska ordförande­skapen 2001 och 2009? Vad säger ­ordförandeskapet 2023 om svensk Europa­politik och om ordförandeskapsinstitutionens dynamik och framtid?

Coronapandemin slog till med full kraft i Europa under 2020. Pandemin med följdverkningar är den senaste i en rad händelser som med all tydlighet visar att EU har ett avgörande vägval framför sig för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union. Utmaningarna och frågorna är många: vilka politiska och ekonomiska reformer krävs för att säkerställa omvandlingen till en grön ekonomi trots en åldrande befolkning, växande sociala behov och en undermålig integration i samhället? Hur ska EU:s medlemsländer kunna enas i migrations- och flyktingfrågan när den politiska samsynen saknas och nationella regler om integration konkurrerar om att framstå som så ogenerösa som möjligt? Vilka lärdomar kan dras av coronapandemin för att rusta EU att hantera framtida globala folkhälsokriser? Är den europeiska gröna given tillräcklig för att leda omställningen till ett klimatneutralt EU år 2050 och samtidigt säkra tillväxten? Hur ska EU verka för att uppnå en högre innovationstakt och på vilka sätt kan bankunionen bidra till att uppnå finansiell stabilitet i ett läge då det samlade lånetrycket ökat markant i pandemins spår?