Lovisa Nyman

Redan nu men ännu inte. Kristen tro bär på ett löfte och ett hopp om att Gud fortsatt verkar med sin skapelse. Och detta handlande kan vi ana glimtvis. Tanken ger tröst och kraft att kämpa vidare men den är också utmanande. Uttrycket redan nu men ännu inte pekar samtidigt framåt. I kristen tro finns också ett löfte och ett hopp om att det som nu är sakernas tillstånd inte kommer vara så för alltid. När Guds rike bryter in helt och fullt ska en ny världsordning etableras, outgrundlig för oss här och nu, men som står i kontinuitet med Guds tidigare handlande. Vad betyder det att leva i denna spänning mellan den värld som nu är och den som ska komma? Hur ska vår roll i världen här och nu se ut? Vad betyder våra handlingar och vårt sätt att leva i ett eskatologiskt perspektiv? För att få ett grepp om synen på dessa viktiga frågor bad Svenska kyrkans teologiska kommitté ett antal stiftsteologer och deras kollegor att diskutera detta. Svaren delgavs sedan ett antal forskare som fick bearbeta frågorna utifrån sina respektive forskningsfält. Resultatet blev denna bok där exegetiska, kyrkohistoriska, etiska och teologiska resurser bidrar till en fördjupad reflektion över framtidsfrågorna i vardagen i kyrka och samhälle. För att hantera en framtid som på många sätt ter sig dyster och övermäktig, behöver det finnas röster som ingjuter mod och motverkar hopplöshet. Kristen tro och tradition kan härbärgera den komplexitet som det innebär att vara människa tillsammans med andra och i relation till jorden, där allt som sker i nuet samtidigt är en rörelse mot det som ska komma. Författare: Lovisa Nyman, forskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet (red), Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik vid Lunds universitet (red), Fredrik Lindström, professor emeritus i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet, Björn Vikström, professor i systematisk teologi, Åbo universitet, Werner Jeanrond, professor emeritus i systematisk teologi vid universitetet i Oslo, Michael Nausner, forskare i systematisk teologi på Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, Elisabeth Gerle, professor emerita i etik vid Lunds universitet och Thomas Ekstrand, docent i systematisk teologi vid Uppsala universitet. Boken Tro hopp och strävan - Gudsriket som tröst och motiv för handling är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

För många är beroende ett begrepp med negativ laddning. Det associeras med beroendesjukdomar eller med ekonomisk och social osjälvständighet. I den här avhandlingen ifrågasätts en sådan ensidig förståelse av beroende. Beroende kan nämligen också vara inte bara nödvändigt utan positivt. Utgångspunkten är att människan är en varelse som söker mening och förståelse genom att berätta, och på så vis sätta erfarenheter i ett sammanhang. Det gäller inte minst det egna självet. Människor blir till som personer genom att berätta om sitt liv och ta emot berättelser om sitt liv från andra. Därför är människor beroende av varandra på ett sätt som här benämns som narrativt. Detta beroende är konstruktivt och står i kontrast till destruktiva och underordnande beroenden. Men ett konstruktivt beroende som inte blir bemött och uppfyllt leder också till underordning. I Sverige lever vi i en individualistisk kultur där denna typ av beroende inte har fått ta så stort utrymme. Samtidigt lever många människor i Sverige i en förhållandevis stor frihet och jämlikhet. Går det att bevara något av det som faktiskt uppnåtts och samtidigt utveckla synen på människan så att det konstruktiva beroendet tas med i definitionen av frigörelse? Författaren menar att en kontextuellt utformad feministisk teologi bidrar med en relationell människosyn där konstruktivt beroende är en lika avgörande del i frigörelsen som kampen mot det destruktiva beroendet är. I längden handlar det om hur människans relationalitet värderas och hur samhället organiseras så att det konstruktiva beroendet kan bli bemött.