Lupita Svensson

Att arbeta för social hållbarhet är nödvändigt då det i grund och botten handlar om vår gemensamma framtid. I Sverige är socialtjänsten en nyckelaktör i detta arbete. I den här boken diskuteras bland annat vad social hållbarhet är, kopplingen mellan social hållbarhet och socialtjänstens arbete, samt hur socialtjänsten arbetar med frågor som rör social hållbarhet. I boken ger forskare och yrkesverksamma praktiker initierade och konkreta exempel på socialtjänstens arbete med social hållbarhet på olika samhällsnivåer. Författarna beskriver även hur arbetet med social hållbarhet har sett ut över tid och med utgångspunkt i lagförslag och aktuell forskning diskuteras hur socialtjänstens framtida arbete med social hållbarhet kan utvecklas. Socialtjänstens arbete med social hållbarhet vänder sig framför allt till studenter på socionomprogrammet och till studerande på andra professionsutbildningar inom det samhälls- och beteendevetenskapliga området. Boken kan med fördel läsas även av yrkesverksamma socionomer och annan personal i människobehandlande organisationer. Den är också relevant för beslutsfattare, lärare och forskare.

Inom många professioner är man i dag rättstillämpare utan att vara jurist. Syftet med den här boken är att ge icke-jurister en introduktion till att göra rättsfallsanalyser och stimulera till att låta detta bli en del av det vardagliga arbetet. Rättsfallsanalys för icke-jurister går igenom rättsteknik på ett grundläggande sätt och beskriver hur en rättsfallsanalys genomförs. Vidare presenteras rättsligt material och rättskälleläran. Framställningen är konkret och praktisk och innehåller även exempel på rättsfall samt instruktioner för hur dessa kan analyseras. Boken presenterar rättsfallsanalysen som verktyg för en säkrare och tydligare rättstillämpning för icke-jurister, som exempelvis socionomstudenter och yrkesverksamma. Att läsa och analysera rättsfall är en naturlig del i undervisningen men kan med fördel införas i det vardagliga arbetet vid exempelvis socialtjänstens myndighetsutövning. I den här reviderade upplagan har en utökning av rättsfallen gjorts samt vissa förtydliganden i den löpande texten. Målet är att väcka nyfikenhet och inspiration att vilja arbeta med rättsfall för att på så sätt bli en bättre rättstillämpare.

I en tid då tekniska lösningar blir allt vanligare behövs en problematisering av vad digitalisering i socialtjänsten betyder och hur olika verksamheter påverkas. Digitaliseringen väcker reaktioner, både i form av rädslor för att det personliga mötet ska försvinna och förhoppningar om effektiva lösningar för ett mer ekonomiskt, rättvist och mer likriktat beslutsfattande och utförande. Kan digital teknik ersätta det personliga mötet? Är det bättre med en objektiv neutral robot än en subjektiv professionell – och går det ens att skapa en neutral och objektiv robot? Vem ansvarar för robotens beslut? Frågorna är många och komplexa. Digitalisering i socialt arbete ger en introduktion till hur socialtjänstens verksamheter möter digital teknik och visar exempel på hur socialtjänsten digitaliserats. Författaren diskuterar vilka risker och möjligheter som digitaliseringen innebär för socialtjänstens verksamheter, men också hur den framtida utvecklingen kan komma att se ut. Boken tar sin utgångspunkt i praktiknära studier, främst i nationell kontext, och innehåller också diskussionsfrågor för att inspirera till fortsatta samtal. Boken vänder sig både till studenter och yrkesverksamma som kommer i kontakt med eller arbetar inom socialtjänsten och som är nyfikna på interaktionen människa–teknik och framtidens sociala arbete. Lupita Svensson är universitetslektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon forskar om digitalisering och socialt arbete i allmänhet och har särskilt fördjupat sig i automatisering och socialtjänst.