Magnus Blomgren

Demokrati är ingen självklarhet. Idén om demokrati i betydelsen folkstyre går tillbaka till antikens Aten, men vilka som ska utgöra folket och hur styret ska bedrivas har debatterats alltsedan dess. Över tid har allt fler grupper av människor inkluderats i demos. Samtidigt har det under demokratins hela historia funnits ett motstånd mot att gemene man och kvinna ska ha inflytande över politiska angelägenheter. Borde int­e styret skötas av experter? Räcker det inte med att en upplyst ledare eller ett parti med bred förankring kanaliserar folkviljan? Bokens redaktörer, Jonny Hjelm och Christer Nordlund, är professorer i historia respektive idéhistoria vid Umeå universitet. Övriga med­verkande är: Magnus Blomgren, Anders Burman, S­andra Grahn, Staffa­n I. Lindberg, Anna Lührman, Erland Mårald, Malin Rönn­blom och Josefi­n Rönnbäck.

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en mycket viktig roll och partier och partisystem är ett centralt statsvetenskapligt forskningsområde. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå. Här presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partierna som organisationer analyseras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via valkampanjer, regerings bildning, partipolitikers karriärer och europeisk politik. Även så kallade utmanarpartier, som lokala partier och radikala högerpopulistpartier, granskas utförligt. Författarna är alla forskare som här skriver inom sina expertområden. De redogör på ett pedagogiskt sätt för forskningsfronten om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna andra upplaga är reviderad och aktualiserad.

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en viktig roll och forskning om partier och partisystem är ett centralt tema inom statsvetenskaplig analys. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå. I boken presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partier som organi­sationer studeras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna relateras till utbud och efterfrågan när radikala högerpopulistpartier, lokala partier, valkampanjer och representation granskas. Partier vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via regeringsbildning, europeisk politik och politiska karriärer. De medverkande författarna är alla forskare som i denna antologi skriver inom sina expertområden och pedagogiskt redogör för aktuell forskning om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna tredje upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden.

Under första halvåret 2023 var Sverige ordförande i Europeiska unionens råd. Det roterande ordförandeskapet innebär att administrera och leda arbetet i rådet, medla mellan medlemsstater för att nå gemensamma beslut och förhandla med Europaparlamentet för att få ny lagstiftning på plats. Under det svenska ordförandeskapet stod med nödvändighet Ukraina- och Rysslandsfrågorna i fokus samtidigt som frågor om konkurrenskraft, miljö- och klimatpolitik, migration samt demokrati och rättsstatens principer hade en framträdande plats på den politiska dagordningen. I den här boken analyserar tolv forskare det svenska ordförande­skapet utifrån en rad frågeställningar: Hur framskred arbetet inom olika politik­områden? I vilken utsträckning lyckades Sverige agera i ordförande­skapets olika roller? Hur fungerade förhandlingarna med ­Europaparlamentet? Vilken roll spelade Sverige på det utrikespolitiska området? Vad kännetecknade inrikespolitiken under ordförande­perioden? Vilket avtryck gjorde ordförande­skapet i nationell och internationell media? Hur förhåller sig ordförandeskapet 2023 till de två tidigare svenska ordförande­skapen 2001 och 2009? Vad säger ­ordförandeskapet 2023 om svensk Europa­politik och om ordförandeskapsinstitutionens dynamik och framtid?

Political parties are essential for the functioning of parliamentary democracy but how have parties adapted to the challenges created by the growth of a new layer of political decision-making at the supranational level, i.e. the EU? This comparative survey focuses on parties in four Nordic countries, including Norway, which remains outside the EU.

Political parties are essential for the functioning of parliamentary democracy but how have parties adapted to the challenges created by the growth of a new layer of political decision-making at the supranational level, i.e. the EU? This comparative survey focuses on parties in four Nordic countries, including Norway, which remains outside the EU.