Magnus Fredriksson

Med jämna mellanrum återuppstår den – debatten om svenska myndigheters kommunikationsverksamheter. Ibland är det enskilda kampanjer som diskuteras och andra gånger principerna. Däremellan hamnar fokus på kostnaderna eller antalet kommunikatörer. Diskussionerna är ofta polemiska, och många gånger kan det vara svårt att få en klar bild av verksamheterna bortom debatten – vilka inriktningar myndigheters kommunikationsverksamheter har, hur pass omfattande de är, vad syftet med dem är och vad det är som bestämmer utformningen. Därför kan det också vara svårt att säga något om verksamheternas styrkor och svagheter, och vilka konsekvenser de har för myndigheter, andra aktörer och samhället i stort. Vad vi vet om svenska myndigheters kommunikationsverksamheter försöker råda bot på detta. I nio kapitel redovisar Magnus Fredriksson och Josef Pallas vad forskningen har att säga om svenska myndigheters kommunikationsverksamheter – hur verksamheterna ser ut, hur de har förändrats över tid, vad som driver dem samt vilka konsekvenser de har för styrningen, organiseringen och ledningen av myndigheter. Resultatet är en bok som ger en bred och nyanserad beskrivning av en verksamhet som omfattar ett stort antal aktiviteter – ibland inom ramen för det som händer på kommunikationsavdelningar men minst lika ofta i andra sammanhang. Magnus Fredriksson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Josef Pallas är professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet och gästprofessor vid Högskolan i Borås.

Kommunikation är en förutsättning för att ett samhälle eller en kultur överhuvudtaget ska kunna existera. Detta gäller inte minst i en tid då tillvaron genomsyras av digitala medier och ett överflöd av kommunikation. Men vad är kommunikation? Vilka frågor är viktiga att studera? På vilka sätt och med vilka begrepp? Kommunikation förstås på olika sätt beroende på vilken tradition frågorna ställs ifrån och boken tar fasta på denna begreppsmässiga mångfald. Här kartläggs sju centrala kommunikationsteoretiska traditioner som har format och fortsätter forma forskares sätt att närma sig området: den retoriska, den fenomenologiska, den semiotiska, den socialpsykologiska, den kritiska, den cyber­netiska och den socio­kulturella traditionen. Kommunikation. En introduktion vänder sig till alla som är intresserade av vetenskapliga perspektiv på kommunikation men lämpar sig särskilt väl inom humanistiska och samhällsvetenskapliga grund­utbildningar på svenska högskolor och universitet.

I en tid då megatrender som klimatförändringar, pandemier, flyktingströmmar och demografiska förändringar visar på världens sårbarhet finns det anledning att fundera över hur det vi kallar välfärd varit, är och kommer att bli. I den här boken sätter vi spaning på styrning, organisering och ledarskapande inom välfärden och hur det tar sig uttryck i olika verksamhetsområden och sammanhang. Det övergripande syftet är att genom ett antal spaningar på aktuella företeelser och observationer med fokus på hur olika välfärdsverksamheter styrs, organiseras och leds presentera reflektioner om framtidens utmaningar och möjliga lösningar. Analyser och reflektioner görs utifrån olika vetenskapliga perspektiv och med teman för en hållbar framtid. Boken vänder sig till dig som ställer dig undrande över vart välfärden är på väg. Författarna har i första hand haft personer som använder sig av olika välfärdstjänster, professionella som arbetar i välfärden, politiker med intresse av välfärden samt studenter som har en framtid inom välfärden i åtanke. Framtidens välfärd – hållbar styrning, organisering och ledning öppnar för en diskussion om att framtidens välfärd även berör andra grupper.

Det här är en bok om organisationer. Om att alla organisationer har mål och syften, medlemmar, strukturer och en identitet, men att det trots det finns en hel del som skiljer dem åt. Förutsättningarna för en miljöorganisation är inte desamma som för ett företag, som i sin tur har andra förutsättningar än en region. Det här är också en bok om kommunikation. Om att organisationer använder sig av kommunikation för att samordna sina aktiviteter, påverka opinioner, bygga varumärken, rekrytera medlemmar och mycket annat som hör verksamheten till. Men eftersom villkoren för organisationer skiljer sig åt, skiljer sig också motiven kring hur, när, vad och med vem organisationer kommunicerar. Organisationer och kommunikation är skriven av ledande svenska forskare och handlar om våra vanligaste organisationer som myndigheter, företag och intresseorganisationer, men också hybrider som universitet, statliga bolag och nätverksrörelser. Boken vänder sig till studenter som studerar medie- och kommunikationsvetenskap men är relevant även för studenter inom företagsekonomi, offentlig förvaltning, sociologi och andra ämnen där organisationer och kommunikation är viktiga områden. Den är också läsvärd för personer som arbetar i organisationer och vill förstå förutsättningarna för sin verksamhets kommunikation.

En kvinna jobbar som h gt uppsatt politiker i en v rld d r det r brottsligt att fortplanta sig p naturlig v g, ist llet s skapas m nniskor i s kallade fabriker. N r kvinnan blir med barn via v ldt kt s blir hon tvungen att g i exil, att flytta till en k kstad f r att leva resten av sin graviditet d r, och kanske resten av sitt liv.

A woman works as a politician in a world where it's illegal to give birth to children. After being raped, she becomes pregnant and is forced not only to keep the baby, but to get exiled to a shantytown to live out the rest of her pregnancy and maybe her whole life.

Strategisk kommunikation har diskuterats ända sedan retoriken växte fram under antiken. Därefter har strategisk kommunikation haft många namn beroende på synsätt och inriktning, till exempel propaganda, public relations, intern marknadsföring eller planerad kommunikation. Idag är strategisk kommunikation ett växande utbildnings- och forskningsområde nationellt och internationellt, en utveckling som sker parallellt med att strategisk kommunikation får allt mer betydelse för politik, ekonomi, kultur och samhälle. Denna antologi visar den bredd och spets som finns inom den samtida svenska forskningen och praktiken. I boken ges en översikt av forskningsfältet och fördjupningar inom bland annat politisk kommunikation, kriskommunikation, marknadskommunikation och organisationskommunikation. Varje kapitel anknyts till praktiken genom att framstående professionella kommunikatörer bidrar med egna inlägg. Boken riktar sig till universitets- och högskoleutbildningar som behandlar strategiska kommunikationsfrågor, men också till praktiker inom området.