Magnus Halldin

Inte nog med att han framstår som en av de verkliga portalgestalterna i den moderna svenska poesin, Gunnar Ekelöf och hans dikt kan dessutom betraktas som en viktig mötesplats: en mötesplats för konstarterna och deras samspel. I Gunnar Ekelöf mellan konstarterna presenteras essäer om Ekelöfs poesi utifrån olika intermediala perspektiv. I centrum står olika relationer mellan Ekelöfs poesi och andra konstarter och medieringsformer. Film, text-bildrelationer och poetens förhållande till musik är några sådana infallsvinklar som aktualiseras av de fyra ekelöfkännarna och författarna, Annette Fryd, Neal Ashley Conrad Thing, Magnus Halldin och Anders Mortensen.

Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn. I 2026 års utgåva finns bidrag av bland andra Erik Bergqvist, Inger Edelfeldt, Jonas Ellerström, Cecilia Hansson, Gunnar Harding, Nils Håkanson, Marie Lundquist, Isabella Nilsson, Mikael Nydahl, Anders Rydell, John Swedenmark och Maja Thrane. De Nios Stora pris 2025 delades mellan två poeter. Eva-Stina Byggmästar: "För ett rikt lyriskt författarskap med originell lekfullhet i botten, överlagrad med barrskogskänsla, intensiv kärleksupplevelse och zenartad stillsam vishet." Ingela Strandberg: "Med en vild, existentiell kraft rör sig Ingela Strandberg genom djurens och människornas liv på jorden. På ett sällsamt vis kastar hennes poesi ett ömsint och avslöjande ljus över oss alla." En utvald konstnär utformar omslaget och ett flertal av inlagans illustrationer. I år är det Idun Baltzersen som fått uppdraget och som i samarbete med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson står för den grafiska profilen.

Robert Musil är mest känd för mästerverket Mannen utan egenskaper. Hans övriga produktion är inte omfattande. I den här volymen samlade han själv några av sina bästa texter. Musil menade att publiceringen var ett sätt att förhindra en utgivning av hans kvarlåtenskap: jag har i alla fall bestämt mig för att förebygga utgivningen av min kvarlåtenskap, innan det har gått så långt att jag inte längre kan göra det. Och det tillförlitligaste sättet att göra detta på är att själv ge ut den under sin egen levnad; oavsett om det verkar förnuftigt för alla eller inte. Kvarlåtenskap under levnaden består av berättelser och kritiska betraktelser av livet och samtiden, indelade i fyra teman. Här blandas noveller, essäer och fragment som rör sig mellan vardagliga iakttagelser och djupa filosofiska frågor. Med sin karakteristiska precision och ironiska klarsyn skriver Musil om människans försök att skapa mening, samtidigt som han avslöjar sprickorna i våra föreställningar om moral, kärlek och identitet. Boken gavs ut på svenska första gången 1992 under titeln Historier som inga är. Den österrikiska författaren ROBERT MUSIL (1880– 1942) tillhör det tidiga 1900-talets stora nydanare av romankonsten. Hans mest kända verk, Mannen utan egenskaper (1930–1943), räknas som ett av 1900-talets främsta romanbyggen.

Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn. I 2025 års utgåva finns bidrag av bland andra Mats Almegård, Emet Brulin, Clara Diesen, Torbjörn Elensky, Jonas Ellerström, Sara Gordan, Kristina Hagström-Ståhl, Gunnar Harding, Gabriella Håkansson, Kristoffer Leandoer, Marie Lundquist, Elisabeth Mansén, Julia Ravanis, Burcu Sahin, Sanna Samuelsson, John Swedenmark, Johan Svedjedal, Jenny Tunedal, Anna Williams och Per Wästberg. Göran Greider tilldelades 2024 De Nios Stora pris "för ett flödande författarskap mitt i samtiden med okuvlig tro på människans möjligheter”. Han presenteras genom en längre intervju av Yukiko Duke som avslutar kalendern. En utvald konstnär utformar omslaget och ett flertal av inlagans illustrationer. I år är det Jens Fänge som fått uppdraget och som i samarbete med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson står för den grafiska profilen.

Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn. I 2024 års utgåva finns bidrag av bland andra Jonas Ellerström, Marianne Eyre, Daniela Floman, Peter Fröberg Idling, Turhan Kayaoglu, Maria Küchen, Sara Mannheimer, Mickaela Persson, Sogand Sasanpour och Claes Wahlin. Barbro Lindgren tilldelades 2023 De Nios Stora pris "för hennes otämjda och hisnande litterära gärning för alla åldrar”. Hon presenteras genom en längre intervju av Madeleine Gustafsson som avslutar kalendern. En utvald konstnär utformar omslaget och ett flertal av inlagans illustrationer. I år är det Eva Mossing Larsen som fått uppdraget och som i samarbete med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson står för den grafiska profilen.

Georg Trakl (1887–1914) hör till de största tyskspråkiga diktarna. Med sin symboltyngda och färgmättade poesi kom han att bli en förgrundsgestalt inom expressionismen. Relationen mellan himmel och jord, de gudomliga och de döda är ett återkommande tema i dikterna. Här finns gestalter som främlingen, den föräldralösa, gossen, ängeln och systern. Dystra scenerier där förruttnelse och död är ständigt närvarande. Trakl lyckas förbinda det ljuvaste skira med det mest brutala. Vägen mellan liv och död öppen för kommunikation, de avlidna vill oss något. Så även de ofödda. För urval och tolkning står Camilla Hammarström. Magnus Halldin har skrivit en inledning.

Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn. I 2022 års utgåva finns bidrag av Magnus Bergh, Nina Burton, Johanna Ekström, Jonas Ellerström, Lina Hagelbäck, Gunnar Harding, Balsam Karam, Björn Kohlström, Katharina Leibring, Andreas Lundberg, Camilla Lundberg, Malin Nord, Niklas Qvarnström, Ulrika Revenäs Strollo, Lennart Sjögren, Ellen Sundberg, Johan Svedjedal, Claes Wahlin, Erik Wallrup, Åsa Warnquist och Anna Williams. Eva Runefelt tilldelades 2021 De Nios Stora pris "för en lyrisk gärning som öppnar världen och aldrig låter den bli sig lik igen". Hon presenteras genom en längre intervju av John Swedenmark som avslutar kalendern. En utvald konstnär utformar omslaget och ett flertal av inlagans illustrationer. I år är det Martin Ålund som fått uppdraget och som i samarbete med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson står för den grafiska profilen.

Nio essäer om Sven DelblancI Sven Delblancs romaner förenas fantasifull fabulering med allegoriska och mytiska mönster. Hans prosa växlar mellan frisk realism, uppsluppen grotesk, humor och nattsvart förtvivlan. I hans texter finns både stark medkänsla och sinnrik idédiskussion. I en värld präglad av kris och undergångskänsla diskuterar Delblanc ett viktigt problem. Finns det ett humanismens tredje alternativ till auktoritär ordning och egoistisk frihet? Delblancs bild av världen är mörk, men mörkret motsägs både av en absurd och trotsig motståndsvilja och en enastående språklig vitalitet. I föreliggande bok belyser nio litteraturhistoriker och kritiker Delblancs mångfacetterade författarskap. Fem av texterna härrör från Delblancsällskapets symposion i samband med dess 20-årsjubileum 2019. De har kompletterats med fyra tidigare publicerade texter. Kurt Johannesson skriver om modernism och retorik i romanerna Kastrater, Speranza och Jerusalems natt och Bo Gustavsson diskuterar pjäsen Senecas död, romanen Ifigenia och essän Homerisk hemkomst, alla med koppling till antiken. Håkan Lindgren och Crister Enander tar upp Delblancs civilisations- och samhällskritik i Grottmannen och Änkan. Bo Larsson belyser Delblancs dialog med Kierkegaard i Moria land, och Jenny Maria Nilsson tar samma roman som utgångspunkt för en personlig betraktelse av människans villkor. Helene Blomqvist skriver om den mänskliga beröringen i Delblancs texter och Lars Ahlbom om hans livslånga intresse för Jesusgestalten. Boken avslutas med en essä av Magnus Halldin om Slutord, den dagboks- och tankebok Delblanc skrev när han drabbats av den cancer som skulle ta hans liv 1992. Sven Delblanc (1931-1992) Sven Delblanc debuterade med Eremitkräftan (1962), en spännande bildningsroman som slår an det i författarskapet genomgående frihetstemat. Hans riktigt stora genombrott kom med Prästkappan (1963), en färg-rik, både uppsluppen och förtvivlad pikareskroman som utspelar sig i Fredrik den Stores Preussen. Med de episka tetralogierna Hedebysviten (19701976) och Samuelsviten (19811985) erövrade Delblanc en stor publik. Den förstnämnda blev succé som tv-serien Hedebyborna. Samuels bok, som inledde den senare sviten, belönades med Nordiska rådets stora pris. De idéanalytiska historiska kortromanerna Kastrater (1975), Speranza (1980) och Jerusalems natt (1983) behandlar respektive konsten, politiken och religionen. I de självbiografiska böckerna Livets ax (1991) och Agnar (1993) skildrade Sven Delblanc smärtsamt självutlämnande sin uppväxt med en auktoritär far. Livets ax belönades med Augustpriset.

Erik Axel Karlfeldt tillhör våra mest älskade författare. Med dikter som "Jungfru Maria", "Dina ögon äro eldar" och "Vinterorgel" har han skrivit sig in i folkets hjärta. Hans poesi är en mötesplats för motsatser; hos honom finner man den skönaste kärlekspoesin men också dikter om livets stora frågor; han är ungdomens diktare men betraktar ofta de flydda åren ur den åldrade mannens perspektiv. Karlfeldts dikt är lärd men också humoristisk. Han är saknadens skald, oavsett om det är kärlek, ungdom eller det folkliga och förgångna i hembygdens Dalarna som skildras. Nu föreligger i en volym Karlfeldts sex diktsamlingar och ett urval tidiga och sena dikter. Samtliga dikter är försedda med ordförklaringar och kommentarer av Johan Stenström, lektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Utgivningen sker i samarbete med Karlfeldtsamfundet.