Magnus Levinsson

Kollegiala samtal är ett viktigt verktyg för att stärka kvaliteten och utveckla undervisningen. Ändå är sådana diskussioner fortfarande sällsynta inom högre utbildning. Den här boken presenterar en modell för kollegiala samtal - så kallade didaktiska utvecklingsdialoger - med utgångspunkt i autentiska undervisningssituationer, hämtade från universitetslärares vardagsarbete inom olika utbildningar. Exempel på teman som belyses och diskuteras i boken är: utmaningen i att behandla ett omfattande ämnesinnehåll på få undervisningstimmar; lärstrukturer för distansstudenter; studenters negativa attityder till ett visst ämnesinnehåll; och relationen mellan vardagsföreställningar och teoretiskt grundad begreppsförståelse. Varje tema illustreras genom reflektion i flera steg, i en dialog mellan universitetslärare, forskare och pedagogiska utvecklare från olika lärosäten runt om i Sverige. Didaktisk dialog i högre utbildning är lämplig som litteratur på högskolepedagogiska kurser, och riktar sig också till enskilda universitetslärare och lärarlag som vill utveckla sin undervisning. Förhoppningen är att dialogerna ska ge inspiration och utmana, och också fungera som modell för samtal om undervisning och om det akademiska lärarskapets komplexitet.

Det här är ingen vanlig uppsatshandbok. ATT TÄNKA UPPSATS stannar inte vid en genomgång av uppsatsens olika delar, utan ger läsaren en förståelse för kärnan i det vetenskapliga skrivandet och tänkandet. Med kunskap om det vetenskapliga arbetets grundstruktur – tänket bakom – är det lättare att förstå vilken roll de olika delarna i en uppsats spelar, och att bygga upp en uppsats av god vetenskaplig kvalitet. Genom att ta till sig det vetenskapliga tänket tidigt i utbildningen blir det möjligt att träna upp förmågan att arbeta med vetenskapliga texter redan innan det är dags för själva uppsatsskrivandet. För den som är bekant med hur vetenskapliga alster är uppbyggda är det lättare att kritiskt förhålla sig till befintlig vetenskaplig forskning, liksom till ovetenskapliga påståenden. Detta ger i sin tur också bättre förutsättningar att bli en skarp opponent och seminariedeltagare. ATT TÄNKA UPPSATS hämtar exempel från framför allt det samhällsvetenskapliga området, men tänket bakom uppsatsskrivandet är tillämpbart på de flesta utbildningar. Magnus Levinsson är lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås med inriktning mot frågor som rör evidensbaserad praktik och vetenskaplig metod. Marcus Agnafors är docent i filosofi och lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås med inriktning mot etiska frågor och handledning av studenter i uppsatsskrivande.