Magnus Linnarsson

Den här boken ger ovärderlig hjälp för alla som ska skriva en vetenskaplig artikel eller uppsats. Att kunna hantera formalia är en viktig del av det professionella vetenskapliga hantverket och förtjänar samma uppmärksamhet som andra delar av forskningsprocessen. I Konsten att skriva en fotnot diskuteras detaljfrågor kring formalia, såsom citat- och referatteknik samt hantering av illustrationer och fotnoter, men framför allt tar författarna ett helhetsgrepp på veten­skapliga formalia. Boken är ett hjälpmedel att använda under skrivprocessen och ger exempel på en mängd frågeställningar som kan infinna sig för uppsatsskribenten. Hänvisningar till digitiserat och digitalt material är i dag en del av vardagen för forskare och studenter. I denna andra upplaga har författarna därför lagt till ett nyskrivet kapitel om noter till digitalt material. Flertalet av bokens exempel har också uppdaterats. Boken vänder sig till studenter som behöver en bok i behändigt format att hålla hårt i under uppsatsskrivandet, men också till den mer erfarna forskaren som kan behöva en uppslagsbok när det uppstår frågor kring hur hänvisningar ska utformas.

Att använda teori är en viktig del av historievetenskaperna. Med hjälp av teori kan en analys fördjupas och de empiriska resultaten göras greppbara i ett vidare sammanhang. För den som ska skriva en uppsats kan dock arbetet med teori framstå som abstrakt. Hur kan teorier bidra till historiska undersökningar? Hur arbetar man med teori – i praktiken? Det är temat i denna bok. Bokens kapitel tar avstamp i elva olika materialkategorier som är vanliga i historievetenskapliga arbeten. Med utgångspunkt i dessa material diskuteras källmaterialens förutsättningar och hur de kan användas i vetenskapliga arbeten med fokus på olika teoretiska perspektiv och begrepp. Ett genomgående tema är att teorier ska förstås som verktyg i den historiska forskningsprocessen och att valet av teori hänger tätt samman med källmaterial, metod och problemformulering. Teori i historisk praktik vänder sig till studerande i historievetenskapliga ämnen vid universitet och högskolor. Den är särskilt lämplig för dig som söker redskap för att få din uppsats att lyfta.

Privat eller offentlig drift inom välfärden är ett ständigt aktuellt debattämne. I Problemet med vinster visar historikern Magnus Linnarsson att dagens debatt inte är en modern företeelse, utan en fråga med lång historia. I boken belyser författaren hur svenska politiker debatterat frågan under 400 år. Ska välfärdstjänster drivas av privata eller offentliga utförare? Och är det alls lämpligt att tjäna pengar på sådan verksamhet? Linnarsson analyserar riksdagsdebatter där motsättningen mellan privat eller offentlig drift har ställts på sin spets och politikerna brottats med den principiella frågan om privata entreprenörer ska få del av skattemedel. Vilka argument har använts för att förespråka privat respektive offentlig drift? Hur har diskussionerna om det allmänna bästa sett ut över tid? I boken fördjupar och problematiserar författaren den pågående debatten genom att lyfta fram de historiska rötterna till dagens diskussion om vinster i välfärden.

Den här boken ger ovärderlig hjälp för alla som ska skriva en vetenskaplig artikel eller uppsats. Att kunna hantera formalia är en viktig del av det professionella vetenskapliga hantverket och förtjänar samma uppmärksamhet som andra delar av forskningsprocessen. I Konsten att skriva en fotnot diskuteras detaljfrågor kring formalia, såsom citat- och referatteknik samt hantering av illustrationer och fotnoter, men framför allt tar författarna ett helhetsgrepp på vetenskaplig formalia. Boken är tänkt att vara ett hjälpmedel att användas under själva skrivandet och ger exempel på en mängd frågeställningar som kan infinna sig för uppsatsskribenten. Hur ska egentligen referenser utformas i en vetenskaplig text? Ska en fotnot stå före eller efter punkten? Hur redovisas internetkällor i källförteckningen? Boken vänder sig till nya studenter som behöver en bok i behändigt format att hålla hårt i under uppsatsskrivandet, men också till den mer erfarna forskaren som kan behöva en uppslagsbok när det uppstår frågor kring hur hänvisningar ska utformas.

The establishment in Europe of a postal service revolutionized seventeenth century communications as well as the media landscape. Throughout most of Europe news, which rose sharply in volume, now traveled expeditiously. The comparative ease by which word could be sent helped new social and economic relationships flourish, intensifying the process of state-building. The consequences of this transformation for both postal workers and consumers alike permeate the work contained. The Posts historical role must be considered in the context of European society at large. Focus should move away from its organization and development as an institution in isolation. That is the perspective shared by the contributors to this anthology.

Det svenska postväsendet grundades 1636 genom en kunglig förordning om postbud. Under det följande århundradet byggdes postnätet ut över riket och alla större städer fick postkontor. Från början sköttes verksamheten av staten, men under stormaktstiden förändrades organisationen flera gånger och lades vid ett par tillfällen ut på entreprenad. I Postgång på växlande villkor undersöker historikern Magnus Linnarsson hur det svenska postväsendet var organiserat under 1600-talet. Med inspiration från modern organisationsteori analyserar han verksamheten med en uttalad ambition att belysa strukturerna och den dåtida ledningens strävanden. Författaren visar hur administrationsformerna avlöste varandra och vilka argument som gavs för olika alter nativ. Till skillnad från den tidigare ensidiga bilden av posten som ett typiskt statligt ämbetsverk tecknar Linnarsson här en mångfacetterad bild av postväsendet och de statliga myndigheterna under stormaktstiden. Avhandlingen fördjupar därför kunskaperna i ett förut relativt outforskat fält inom svensk historievetenskap.