Magnus Öhlander

Den här boken ger en introduktion till etnologiskt fältarbete och hur etnografiska metoder spritt sig till nya fält och antagit andra former. Genom texten varvas konkreta etnografiska exempel med teoretiska resonemang och frågeställningar. Här finner läsaren de verktyg som behövs för att samla in material till en uppsats eller annat arbete. Genom nedslag i ett urval av forskningsfält visar författarna att utformningen av etnografiska studier påverkas av både frågeställning, kontext och etiska spörsmål i fält. Här kan man också läsa om specifika metoder som intervjuer, observationer och arkivstudier och hur dessa kan utvecklas, kombineras och förfinas. Därtill ges råd och anvisningar om hur man som uppsatsförfattare kommer igång med skrivandet och analyserandet, samt om hur metod och material egentligen hänger ihop. Etnologiskt fältarbete. Nya fält och former riktar sig i första hand till studenter i etnologi och närliggande humanistiska och samhälls­vetenskapliga ämnen men också till andra som är intresserade av etnografiskt fältarbete.

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vad är det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor? Med utgångspunkt i fyra teman plats, kategori­sering, engagemang och transformationer beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och det svenska. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner. Bokens skribenter är alla etnologiska forskare och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

Stockholm har alltid lockat till sig människor som bara stannat tillfälligt i staden. Många har kommit som turister, eller för att arbeta eller studera en begränsad period. Andra, inte minst i senare tid, har kommit till Stockholm som flyktingar, och för en del av dem blir huvudstaden första anhalten på en resa mot ett nytt hem. Tillfälliga stockholmare handlar om några av dessa människor. Tidsperspektivet sträcker sig från 1400-talet till i dag, och vi får möta alltifrån diplomater och identitetsbytare till internationella konferensdeltagare, gästarbetare och flyktingbarn. Den kortvariga vistelsen kan se ut på många olika sätt, men ett har de tillfälliga stockholmarna gemensamt. De har fått möta en ny stad och dess invånare. Hur har de uppfattat staden och hur har staden uppfattat och bemött dem? Frågorna är tidlösa men också brännande aktuella i vår tids globala och mångkulturella värld där människors rörlighet är större än någonsin förr.

I dagens globala kunskapsintensiva ekonomier konkurrerar länder om att locka till sig högutbildad arbetskraft. Till Sverige kommer sådan arbetskraft antingen som rekryterad, på eget initiativ eller som flyktingar. I regel är de framgångsrika på arbetsmarknaden och inom sina yrken, men deras väg till att erkännas som fullvärdiga medborgare och yrkespersoner är ofta kantad av motgångar och problem. Känslan av att inte riktigt höra till kan finnas kvar trots att de levt många år i landet. Födelseland, möjligheter till uppehållstillstånd och hudfärg hör till det som kan påverka en individs livsvillkor. I den här antologin presenteras aktuell forskning om högutbildade migranter i Sverige. De medverkande författarna delar med sig av kunskap och insikter om allt från politik, migranters representation på arbetsmarknaden och myndigheters handläggning av arbetstillstånd till migranternas egna erfarenheter av yrkes- och vardagsliv och deras strävan efter delaktighet och erkännande. Boken är skriven för en bred läsekrets och riktar sig förutom till forskare också till studenter, journalister, tjänstemän, politiker och en intresserad allmänhet. INNEHÅLL Maja Povrzanovic Frykman & Magnus Öhlander 1. Högutbildade migranter i Sverige. En introduktion Henrik Emilsson 2. Politik för arbetskraftsinvandring. Erfarenheter av den svenska modellen Nahikari Irastorza & Pieter Bevelander 3. Högutbildade immigranters representation på svensk arbetsmarknad. En översikt Linn Axelsson 4. Om väntan. IT-företags och dataspecialisters upplevelser av svensk migrationspolitik och praktik Lisa Salmonsson 5. Den professionella tillhörighetens mikrosociologiska gränser Anna Taban-Franz 6. Att komma in i svensk hälso- och sjukvård. Ömsesidighet och kapital i ett introduktions­program för utlandsutbildade läkare Katarina Mozetic 7. Att vara högutbildad och flykting. Erfarenheter hos utomeuropeiska läkare som kom till Sverige som flyktingar Paula Mulinari 8. Stolthet och fördomar. Vad krävs för att bli en riktig läkare? Nataliya Berbyuk Lindström 9. Utrikesfödda läkare i Sverige. Interkulturell kommunikation på arbetsplatsen Katarzyna Wolanik Boström & Magnus Öhlander 10. Yrkesvardag mellan friktion och integration. Polskfödda läkare i Sverige Maja Povrzanovic Frykman & Katarina Mozetic 11. Vikten av vänner. Utländska läkare berättar om livet i Sverige Helena Pettersson 12. Släktskap genom mobilitet och vetenskaplig praktik Erik Olsson, Alireza Behtoui & Hege Høyer Leivestad 13. Karriär på spel. Socialt kapital och karriärer för disputerade migranter i den svenska högskolan Li Bennich-Björkman & Branka Likic-Brboric 14. Svensk integrationspolitik och integration i Sverige. Hur har det gått för 1990-talets högutbildade flyktingar från Bosnien och Hercegovina?

Fältarbete är en grundläggande och ofta använd metod inom etnologisk forskning. Den som ska utföra en undersökning ställs inför flera frågor. Hur förbereder jag fältarbetet? Vilka metoder är lämpliga? Vilken är min egen roll ute i fält? Hur gör man intervjuer och observationer? Kan Internet och arkivmaterial inkluderas i fältarbete? I den här boken ges en utförlig beskrivning av det etnologiska fältarbetets grunder. Inledningsvis redogör författarna för generella utgångspunkter och ramar vid ett fältarbete. Därefter följer en rad kapitel som enskilt fokuserar olika tekniker och metoder såsom intervjuer, observation samt fotografi och film. I denna grundligt omarbetade och utökade utgåva har det tillkommit tre nyskrivna kapitel; ett om Internet, ett om arkiv och ett om analyser baserade på fältmaterial. Etnologiskt fältarbete är en både tankeväckande och handfast lärobok som vänder sig till studenter på grundnivå i etnologi och angränsande ämnen.

Våren 2005 uppmanade organisationen Centrum mot rasism till köpbojkott mot glassen Nogger Black. Organisationen ansåg att GB marknadsförde glassen med rasistanstruken reklam. Debatten blev het i medier, på bloggar, hemsidor, diskussions- och chattforum, och Centrum mot rasism mottog runt 1 000 mail från upprörda människor. Oscar Pripp och Magnus Öhlander, båda docenter i etnologi, beskriver i Fallet Nogger Black bakgrunden till bojkottuppmaningen och de diskussioner som följde. Agenda 2010+ är ett projekt på Tankesmedjan Agora som tar sikte på hur den framtida radikala och progressiva politiken kan och bör ser ut. Boken Fallet Nogger Black är en del av detta projekt.