Magnus Ulväng

Denna bok behandlar den straffrätt som är av särskild betydelse för ekonomer. I boken presenteras de allmänna förutsättningarna för straffansvar. Det redogörs också för de särskilda regler och principer som gör sig gällande när ett brott begås i en affärskontext, bl.a. reglerna om rådgivaransvar och de regler och principer som avgör vem som är att anse som gärningsman när ett brott begås i ett företag. Boken innehåller vidare en genomgång av de sanktioner som kan riktas direkt mot företaget (företagsbot och sanktionsavgifter) liksom en genomgång av de brottstyper som är av störst betydelse för verksamheten i näringslivet, bl.a. bokföringsbrott, penningtvättsbrott, mutbrott och olika typer av bedrägerier. Boken riktar sig till såväl yrkesverksamma ekonomer (t.ex. revisorer och rådgivare) som studenter på landets ekonomutbildningar.

Straffrätt – en kortfattad översikt är en introduktion till straffrätten som med hjälp av två konkreta exempel tydligt visar hur man går till väga för att lösa straffrättsliga problem. Boken syftar, genom att fokusera på tillvägagångssättet snarare än på enskildheter, till att ge en helhetsbild av straffrättssystemets centrala delar. Samtidigt som boken är kortfattad visar den tydligt på de svåra tillämpnings- och bedömningsfrågor som alltid kommer att möta oss inom ramen för straffrätten, liksom på de rättspolitiska frågor som straffrätten aktualiserar. Boken är tänkt att kunna användas som läromedel på introduktions- och översiktskurser, liksom i andra sammanhang där man på begränsad tid behöver skapa sig en förståelse för straffrätten.

Brotten mot person och förmögenhetsbrotten är i första hand avsedd att fungera som lärobok i den akademiska straffrättsundervisningen, men den är också väl ägnad att användas som grundläggande handbok i det praktiska rättslivet. I boken ges en innehållsrik men ändå koncis framställning av brotten mot person (BrB kap. 3–7), förmögenhetsbrotten (BrB kap. 8–12) samt vissa anknytande specialstraffrättsliga brott. Relativt stort utrymme ägnas åt de centrala förmögenhetsbrotten, vilka ofta anses särskilt svårtillgängliga till sin uppbyggnad eftersom deförutsätter ett samspel med den civilrättsliga lagstiftningen samtidigt som begreppsbildningen inte alltid är densamma som den som där används.

Kriminalrättens grunder är en lärobok rörande straffrättens allmänna del. Boken fokuserar på de allmänna frågor som måste besvaras vid bedömande av huruvida brott förövats, dvs. på de ansvarsförutsättningar som ligger inom ramen för det så kallade brottsbegreppet. I boken behandlas sålunda frågor om - orsakande - straffbar underlåtenhet - det allmänna kravet på gärningsculpa - nationella begränsningar - rättfärdigande och ursäktande omständigheter - det allmänna kravet på uppsåt eller oaktsamhet - de osjälvständiga brottsformerna (bl.a. försök, förberedelse och medverkan till brott). Dessutom finns ett kapitel som behandlar regler och principer för s.k. brottslighetskonkurrens. Boken, som utgör en omarbetning av Allmän kriminalrätt, är den mest heltäckande framställningen över de allmänna lärorna om brott. Boken utgör också den första delen i den bokserie som givits namnet Svensk straffrätt.

Hur kan man veta om det någon har gjort är att betrakta som ett eller flera brott? Antag t.ex. att någon uppsåtligen har slagit ihjäl någon annan med en yxa; varför är det givet att gärningsmannen skall dömas för mord eller dråp men inte för båda och inte heller för den (grova) misshandel som har orsakat den dödliga utgången? Vilka skäl kan det finnas för att inte döma en gärningsman för alla brott som han eller hon faktiskt har begått? Svar på frågor som dessa hämtas från läran om s.k. brottslighetskonkurrens. Olika varianter av en sådan lära har funnits sedan i vart fall mitten på 1800-talet, dock utan att man kan säga att det finns enighet om hur konkreta problem bör lösas eller hur en lära av aktuellt slag bör rekonstrueras. Denna bok behandlar frågan hur man kan skapa ett system av regler och principer för att lösa typiska konkurrensproblem. Den utgör också en teoretisk, kritisk granskning av de olika slags systematiseringar som tidigare har framlagts i doktrinen och andra rättskällor. I boken redovisas dessutom ett stort antal lösningsförslag på praktiska konkurrensproblem.

Denna bok innehåller tre texter om straffrätt. Texterna har olika karaktär och de är olika långa. För den som läser boken bör det emellertid vara tydligt att det också finns flera gemensamma nämnare, bl.a. att texterna syftar till både diagnos och reflektion över straffrättens tillstånd och rörelseriktning samt att de alla berör olika typer av utmaningar som straffrätten står inför. På ett övergripande plan är texterna också avsedda som inlägg i den kriminalpolitiska debatt som alltför ofta skrivs med versaler. Bokens namn är Katedralen. Titeln anspelar på ett, inte minst i samband med strafflagstiftningsprojekt, inte sällan använt uttryck: De stora katedralbyggenas tid är förbi. Titeln kan ses som en antydan om en möjlig alternativ metafor, enligt vilken straffrätten kan ses som ett (redan existerande) byggnadsverk vars fortbestånd i längden förutsätter såväl ett ambitiöst men varsamt underhåll som en viss respekt för basala principer om hållfasthet. Titeln kan emellertid också, och lika gärna, ses som en metafor för straffrätten som ett ideologiskt system eller för det förhållandet att straffrätten är en byggnad bland flera låt vara inte oviktig i stads- eller samhällslivet.