Magnus Wahlund

Ordningsstörningar – ofta i förening med våld och skadegörelse – sker ibland av deltagare i folksamlingar. Olika persongrupper, där deltagarna inte alltid är nyktra, väljer att störa allmän ordning genom att tillgripa våld för att protestera mot vad de upplever som orättvisor i samhället. Vid dessa tillfällen riktar sig våldet inte sällan mot ”blåljuspersonal” (läs polisverksamhet, räddningstjänst och t o m ambulanssjukvård). I denna femte upplaga av boken, som är kraftigt omarbetad främst p g a det tilltagande våldet i vårt samhälle, har vi försökt ge en så heltäckande bild som möjligt av de lagrum som då kan bli tillämpliga. För att göra det så överskådligt som möjligt har vi delat in boken i sex avdelningar. - Avd l innehåller de viktigaste grundlagarna. - Avd ll innehåller andra viktiga lagar som t ex Rättegångsbalken, Polislagen, Ordningslagen och la-gen om ”maskeringsförbud”. - Avd lll innehåller lagar om farliga föremål som t ex handgranater, skjutvapen, knivar men även lagen om omhändertagande av berusade personer. - Avd lV innehåller brott mot BrB. Här kan främst nämnas 13:5 c om sabotage mot blåljusverksamhet, 16:1–3 om upplopp, våldsamt upplopp och ohörsamhet mot ordningsmakten. Men även 16:8 om hets mot folkgrupp är av intresse för detta arbete. Sist men inte minst behandlas här även 17:1-2 och 4 om våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. - Avd V, som är helt nytt, behandlar terrorism, stöd från försvarsmakten och skyddslagen. - Avd Vl, slutligen, innehåller två högmålsbrott i BrB, nämligen 18:3 om väpnat hot mot laglig ordning och 18:4 om olovlig kårverksamhet. Författare till boken är före detta universitetslektorn i straffrätt vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Gösta Westerlund samt Magnus Wahlund och Maria Emanuelsson. Medverkar gör även jur.lic. Anette Strand som kommenterar de båda högmålsbrotten i 18 kap BrB.

Offentlighet och sekretess inom polisen behandlar lagstiftningen kring offentlighet och sekretess med fokus på polisiär verksamhet. Författarna kommenterar och förklarar tillämpliga lagrum i tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen m.fl. författningar samt redogör för praxis i form av rättsfall och JO-beslut. Denna andra upplaga är uppdaterad med de nya hänvisningarna i tryckfrihetsförordningen som trädde i kraft den 1 januari 2019. Vidare är den kompletterad med de nya reglerna i rättegångsbalken om misstänkts insynsrätt under förundersökningen. Även nya bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som är av intresse för den polisiära verksamheten har tillförts. Utöver detta har hela sammanställningen uppdaterats med nya rättsfall och JO-beslut. För att underlätta för läsaren och visa på den praktiska tillämpningen av teorin följer boken ett återkommande exempel för att visa på olika situationer i den polisiära vardagen där frågor om sekretess kan uppkomma. Offentlighet och sekretess inom polisen vänder sig till såväl studenter på polisprogrammet som vidareutbildningar inom polisen men även till yrkesverksamma poliser. Eftersom boken behandlar sekretess vid förundersökning kan den även användas av åklagare och andra myndigheter som bedriver förundersökning. Boken omfattar 137 sidor och har ett omfattande sakregister. Ulrika Rosén är kammaråklagare vid Södertörns åklagarkammare i Stockholm. Hon har även arbetat som adjunkt i straff- och processrätt vid Polishögskolan i Solna och Stockholms universitet. Magnus Wahlund är polis och jurist, har arbetat som såväl polis som jurist vid polisen i Stockholm. Han har även arbetat som lärare vid Polishögskolan i Solna där han bl.a. har undervisat i offentlighet och sekretess.

När en polis i sin tjänsteutövning avlossar sitt vapen mot en människa ges detta naturligt nog stort utrymme i alla medier. Författarna tar upp och granskar kända fall från 1990 och framåt där användande av skjutvapen medfört dödsfall. Antalet rättsfall har således utökats i denna nya upplaga och till dessa har fogats några fall där risken för fatala följder varit mycket nära. De rättsliga förutsättningarna för när polisen får använda skjutvapen klarläggs. Brottsbalkens ansvarsfrihetsgrunder liksom polislagen och skjutvapenkungörelsen beskrivs. Boken tar upp den forskning som föreligger om hur det mänskliga psyket fungerar i en livshotande stressituation. Reaktionstiden mellan beslutet att skjuta och det faktiska avlossandet av vapnet behandlas. Nyheter i denna upplaga är bl.a. ett till stora delar nyskrivet avsnitt om skjutvapenanvändning med stöd av laga befogenhet/skjutvapenkungörelsen och en uppdatering av rättsfall där polis använt skjutvapen med detta stöd. Vidare är rättsfallen med dödlig utgång uppdaterade t.o.m. september 2017. Dessutom ges en särskilt noggrann genomgång av den uppmärksammade skjutningen i Varberg 2013. Gösta Westerlund har skrivit flera uppskattade läro- och handböcker för polisen. Nya medförfattare i denna upplaga är Linus Hagstedt, polis och tidigare ämnesansvarig för vapenutbildningen vid Polishögskolan i Solna samt Magnus Wahlund, polis och jurist samt tidigare vapeninstruktör vid polisen i Stockholm.