Magnus Wennerhag

Sociala rörelser har spelat en viktig roll i många av de samhällsförändringar som präglat Sverige efter andra världskriget. Rörelserna har fört upp nya frågor på samhällets dagordning, ifrågasatt dominerande normer och formulerat nya framtidsvisioner långt innan de spridits bland befolkningen i stort. De sociala rörelsernas betydelse har inte minskat med tiden – tvärtom har olika former av politisk aktivism tilltagit i intensitet sedan 1945, samtidigt som medborgarnas engagemang i politiska partier har avtagit. Sociala rörelser i Sverige introducerar femton sociala rörelser som varit betydelsefulla i Sverige från 1945 och fram till i dag, från fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen till den radikal­nationalistiska rörelsen, djurrättsrörelsen och ortenrörelsen. Boken belyser vilka frågor rörelserna uppmärksammat, hur de försökt påverka politik och samhällsdebatt, vilka idéer och visioner som varit centrala för deras agerande, hur de organiserat sig och inte minst vilken betydelse de har haft för det svenska samhällets utveckling. I boken introduceras också de teorier och begrepp som används i forskningen om sociala rörelser. De medverkande författarna är forskare i sociologi, statsveten­skap, historia, socialt arbete, etnologi och religionshistoria. Boken vänder sig till studenter och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora samt till alla som intresserar sig för det svenska samhällets utveckling.

I Fronesis nr 1 lyfts grundläggande maktfrågor. Fokus sätts på ekonomins ständiga konfliktdimension. I stället för att se ekonomins demokratisering som en historisk nödvändighet, diskuterar vi den som en möjlighet att utmana maktförhållanden som alltför ofta tas för givna. Men det handlar inte bara om maktförhållanden inom den ekonomiska sfären, utan även om vad som konstituerar ekonomin som avskild sfär med egen logik. Det politiska handlar lika mycket om maktkamp inom en viss sfär som en kamp om denna sfärs gränser mot samhällets övriga liv. Innehåll i Fronesis nr 1 (202 sidor): Olle Sahlström: Praktiskt förnuft Svante Skoglund: I stället för cynism och uppgivenhet Magnus Wennerhag: Varför demokratisk ekonomi? Jan Lindhagen: Vid källan smakar vattnet bäst eller Varför går vi medströms? Anders Kalat: Tänkande utan grund Ernesto Laclau och Chantal Mouffe: Socialdemokratin: Från stagnation till ”plantänkande” Gunnar Hansson: Gillesocialismen och Cole G. D. H. Cole: Gilletankens uppkomst Gunnar Hansson: SAP och Wigforss Utdrag ur protokoll från SAP:s kongress 1920: Industriell demokrati Gunnar Hansson: Wigforss och industriell demokrati Klas Gustavsson: Antonio Gramsci Antonio Gramsci: Amerikanism och Fordism Rudolf Meidner: Några kommentarer till ”Det sociala ägandet av kapital” Richard Minns: Det sociala ägandet av kapital Cecilia von Otter: Inte bara en fråga om klass Aleksandra Ålund: Etniska ungdomar och den sociala krisen - Om utbildning, arbete och identitet Alice Kessler-Harris: Genusidentitet: Rätten till arbete och idén om ett ekonomiskt medborgarskap

Boken redogör för grunderna för sociala rörelser som en samhällsförändrande kraft. Det handlar om människor som går samman och utför ett ideellt arbete för förbättrade villkor på olika områden. Världens utveckling är inte ekologiskt hållbar, främst beroende av överanvändningen av fossila bränslen. Därav risken för en framtida klimatkatastrof och en energichock när oljan sinar. Men som visas i denna bok är utvecklingen inte heller hållbar i ekonomiskt, socialt och kulturellt hänseende. Finansindustrin och den ekonomiska tillväxtmodellen behöver reformeras och de farliga sociala klyftorna utjämnas. Om så inte sker kommer våra barn och barnbarn att få betala ett högt pris, kanske också vi som lever nu. Är världens styrande eliter villiga och kapabla att leda den stora omställningen till ett hållbart samhälle på egen hand? Många tvivlar och en del rentav förtvivlar. Men det finns också medborgare som inte ger upp utan tar saken i egna händer och tillsammans med likasinnade börjar bygga det hållbara samhället underifrån. Bokens första del handlar om utmaningarna, den andra delen om vår tids konstruktiva gräsrotsrörelser och den tredje visar vad gräsrötterna kan åstadkomma när de bygger ekosamhällen på eget initiativ. Detta är en lättillgänglig och engagerande antologi grundad i aktuell forskning. Den riktar sig till studenter på grund- och avancerad nivå med ett hållbarhetsintresse och till dem som är engagerade i olika gröna rörelser samt till en upplyst allmänhet. Om författarnaMats Friberg (red), emeritus docent i sociologi samt freds- och utvecklingsforskningErling Bjurström, professor i medierad kulturEva Björkander-Mannheimer, fil.lic., socialfilosof och universitetslärareHans Eek, arkitektBjörn Forsberg, miljöforskare och författareJohan Galtung, professor i fredsstudierHillevi Helmfrid, konsult inom hållbar utveckling och författareLars Ingelstam, civilingenjör i teknisk fysik och laborator (professor) i matematikHildur Jackson, jurist, kultursociolog och permakulturdesignerRoss Jackson, ekonom och expert på internationell finansLena Jarlöv, arkitekt, docentJohan Lindgren, förläggareMarianne Påsse, grundskollärare och föreläsarePeter Rundkvist, kulturproducent, copywriter och marknadsföringskonsultRonny Svensson, fil.lic. i kulturgeografiMarie Thynell, docent i freds- och utvecklingsforskningStellan Vinthagen, docent i sociologiJoachim Vogel, professor i sociologiMagnus Wennerhag, fil. dr i sociologi

Hur vanligt är det att svenskarna protesterar? Vilka metoder använder de och vilka protestfrågor är viktiga för dem? Vilka typer av demonstrationer har de deltagit i – och vilka skulle de kunna tänka sig att delta i? Hur starkt är stödet bland svenskarna för rätten att demonstrera? I den här forskningsrapporten undersöks hur människor i Sverige protesterat mellan 2022 och 2025 och hur de ser på olika protestmetoder. Rapporten bygger dels på en kartläggning av protester som uppmärksammats i svenska rikstäckande dagstidningar, dels på enkätfrågor som ställts till ett representativt urval av befolkningen. I anslutning till internationell forskning diskuteras både övergripande historiska tendenser och utvecklingen under senare år. Politiska protester är i dag en etablerad del av den svenska demokratin. Nästan var tredje person har någon gång demonstrerat. Ännu fler är de som aldrig demonstrerat men skulle kunna tänka sig att göra det. Ytterst få motsätter sig den grundlagsstadgade demonstrationsfriheten. Fredliga och konventionella protestformer är kraftigt dominerande, medan våldsamma protester är sällsynta. Samtidigt finns det skillnader i vilka frågor som mobiliserar flest deltagare och vilka sociala och politiska grupper som oftast tar plats på gator och torg.

This book develops the concepts of vision and vision work in relation to the study of social movements and applies it to an empirical investigation of how the climate movement envisions what a fossil-free and just future could look like. Using a dynamic approach, it develops an understanding of the challenges and processes through which visions come about – or may struggle to do so. The book moreover assesses the resonance of movement visions among political elites and the broader public. The analysis focuses on Sweden, a long-term leader in climate action and the cradle of the Fridays For Future movement, but also a country that like many others struggles to meet the demands of climate science. How might the vision work of the climate movement enable societies to escape their carbon lock-in?

The Open Access version of this book, available at http://www.tandfebooks.com/doi/view/10.4324/9781315474052, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives 4.0 licenseToday, Pride parades are staged in countries and localities across the globe, providing the most visible manifestations of lesbian, gay, bisexual, trans, queer and intersex movements and politics. Pride Parades and LGBT Movements contributes to a better understanding of LGBT protest dynamics through a comparative study of eleven Pride parades in seven European countries – Czech Republic, Italy, Netherlands, Poland, Sweden, Switzerland, the UK – and Mexico. Peterson, Wahlström and Wennerhag uncover the dynamics producing similarities and differences between Pride parades, using unique data from surveys of Pride participants and qualitative interviews with parade organizers and key LGBT activists. In addition to outlining the histories of Pride in the respective countries, the authors explore how the different political and cultural contexts influence: Who participates, in terms of socio-demographic characteristics and political orientations; what Pride parades mean for their participants; how participants were mobilized; how Pride organizers relate to allies and what strategies they employ for their performances of Pride. This book will be of interest to political scientists and sociologists with an interest in LGBT studies, social movements, comparative politics and political behavior and participation.

The Open Access version of this book, available at http://www.tandfebooks.com/doi/view/10.4324/9781315474052, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives 4.0 licenseToday, Pride parades are staged in countries and localities across the globe, providing the most visible manifestations of lesbian, gay, bisexual, trans, queer and intersex movements and politics. Pride Parades and LGBT Movements contributes to a better understanding of LGBT protest dynamics through a comparative study of eleven Pride parades in seven European countries – Czech Republic, Italy, Netherlands, Poland, Sweden, Switzerland, the UK – and Mexico. Peterson, Wahlström and Wennerhag uncover the dynamics producing similarities and differences between Pride parades, using unique data from surveys of Pride participants and qualitative interviews with parade organizers and key LGBT activists. In addition to outlining the histories of Pride in the respective countries, the authors explore how the different political and cultural contexts influence: Who participates, in terms of socio-demographic characteristics and political orientations; what Pride parades mean for their participants; how participants were mobilized; how Pride organizers relate to allies and what strategies they employ for their performances of Pride. This book will be of interest to political scientists and sociologists with an interest in LGBT studies, social movements, comparative politics and political behavior and participation.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Den riktar sig till såväl forskare, lärare och studenter som myndigheter, organisationer och intresserad allmänhet. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. Numret kommer även att släppas som e-bok anpassad till läsplattor (ISBN: 9789179242763). Det här specialnumret utgör den tredje volymen i en serie, Det vita fältet, som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism. Sedan den förra volymen kom ut (2013) har regeringen aktualiserat det omstridda extremismbegreppet och gjort det till praktisk politik, Sverigedemokraterna har präglat och delvis lamslagit det parlamentariska arbetet och en våg av näthat har drabbat offentligheten. I detta nummer: Adrienne Sörbom & Magnus Wennerhag Begreppet extremism – en kritisk introduktion Markus Lundström & Tomas Lundström Hundra år av radikal nationalism Cas Mudde Tre decennier av populistiska radikalhögerpartier i Västeuropa Benjamin R. Teitelbaum Ignorerade band. Politik och ofullständiga ontologier i forskning om Sverigedemokraterna Daniel Köhler Högerextrem terrorism och ultramilitans som gruppfenomen? Gruppens inverkan i högerextrema radikaliseringsprocesser Tine Hutzel & Daniel Köhler Högerextrem vardagsterrorism i Tyskland. Exemplet Ballstädt

Det är i år 40 år sedan 1968. I västvärlden är inget annat år under efterkrigstiden så förknippat med politiska protester, rörelseengagemang och snabba samhällsförändringar. Historieskrivningen har hittills inte tillmätt året 1999 samma betydelse. Då riktades det mediala strålkastarljuset för första gången mot den rörelse som Global rörelse handlar om: den globala rättviserörelsen, som då protesterade i samband med WTO:s toppmöte i Seattle. Protesterna mot den ekonomiska globaliseringen har sedan dess utgjort den mest omfattande radikaliseringsvågen i västvärlden sedan 1968. Global rörelse är den första svenska systematiska genomgången av den globala rättviserörelsen, av vilka aktivisterna är, om deras plats i dagens politiska förändringsprocesser och deras förhållande till tidigare rörelser. I fokus står frågan om de sociala rörelsernas förhållande till demokratin. Undersökningen baseras på en omfattande enkätundersökning, intervjuer med aktivister och en analys av mediernas framställning av rörelsen. Global rörelse är Magnus Wennerhags doktorsavhandling i Sociologi vid Lunds universitet.