Maija Runcis

Möt tolv forskares olika perspektiv på de decennier under 1900-talet då det moderna Sverige växte fram. I den här antologin berättar de om den tid när välfärdssamhället tog form och "den svenska modellen" blev ett begrepp inom och utanför Sveriges gränser. en tid när när jordbrukande landsbygd blev avfolkad glesbygd, när bostadsstandarden ste, när kvinnorna blev synliga på arbetsmarknaden, när arbetskraftsinvandringen satte fart på hjulen i det allt mer industrialisserade efterkrigssverige och vi blev goda konsumenter med allt mer fritid.

Utbildning i radio och tv har spelat en central roll i moderniseringen av samhället, och olika intressen har fått chansen att nå ut till en stor publik med sina budskap. Skolradion krympte kunskapsklyftorna, etablerade nya pedagogiska ramar och formade nya ämnesområden, och förändringens vågor nådde även den obligatoriska skolan. I den här boken ser författarna utbildningsprogrammen i radio och tv som en politisk förhandlingsarena och frågar sig bland annat om det var möjligt att inom samma programverksamhet inrymma både granskande journalistik och utbildning. De skriver om förhandlingen mellan staten och marknaden om utbildning i public service en förhandling som har pågått sedan 1960-talet. Var fanns friheten inom statens hägn eller utanför? Studien kastar nytt ljus över diskussionen om public service och mediemarknadens omgestaltning.

Folkbildning har varit en väsentlig del i den svenska välfärdsmodellen. Men trots att Sverige blev ett invandrarland redan efter andra världskriget dröjde det ända till slutet av 1960-talet innan invandrarna uppmärksammades i utbildningsprogrammen. 1967 producerade skolradion den första radioserien i folkbildningssyfte som vände sig till både svenskar och invandrare. Främlingsfientlighet och intolerans betraktades i programmen som den enskilde och "enfaldige" svenskens problem - en anomali i samhället. den generella svenska invandrarpolitiken lyftes istället fram som generös, tolerant och solidarisk.