Maj Asplund Carlsson

Hur kan ett barn definieras? Hur kan barn göras delaktiga i allt från stadsplanering till kulturella uttryck? Hur kan barns rättsmedvetande och engagemang stärkas och hur ser skärningspunkten ut mellan föräldrars rätt till yttrandefrihet och barns rätt till privatliv? Syftet med barnrättskonventionen är att inta ett barnrättsperspektiv på mänskliga rättigheter, men det är oklart hur inkorporeringen av barnrättskonventionen som lag kommer att fungera för det enskilda barnet. I En lag för barn problematiseras därför barnrätts­perspektivet utifrån kultur, makt och ålder i relation till barn- och ungdomskulturforskning. Bokens nio kapitel utgår från de olika artiklarna i FN:s barnrättskonvention och lyfter fram barnrätts­perspektiv i relation till förskola och skola, kulturprojekt, film, litteratur och barns del­tagande i olika samhälleliga kontexter. En lag för barn syftar till att bidra till diskussioner och kunskaper om barn- och ungdomskultur relaterade till frågor kring barns villkor i samhället och barns rättigheter belysta utifrån kulturvetenskapliga perspektiv. Boken vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdoms­kultur liksom barns rättigheter i allmänhet och kulturvetenskapliga perspektiv på barns rättigheter i synnerhet.

Hur utvecklas barns estetiska förmåga i förskola och skola? Hur får man det estetiska att växa och bli ett pedagogiskt mål i sig, i stället för att bara använda det som ett medel för att förbättra andra förmågor? Den här boken ger ett nytt perspektiv på arbetet med att utveckla barns förmågor inom de estetiska områdena musik, poesi och rörelse/dans. Barnen i boken är mellan två och åtta år. Författarna följer dem och deras lärare, utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, i arbetet med att utveckla de estetiska förmågorna. Gestaltande dans, rim och orimmad poesi, att lära sig lyssna på ett musikaliskt vis och att skapa musik är några av de verksamheter som beskrivs. I och med att utvecklingspedagogik används för att analysera och diskutera konkreta exempel från pedagogisk verksamhet, är boken användbar för verksamma pedagoger, lärarstudenter och för forskarstuderande inom pedagogik och närliggande fält. Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.

Elevdokumentation som individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar, är texter som handlar om elever. Men vad kännetecknar elevdokumentation, vilka risker och möjligheter bär den på? Med utgångspunkt i text- och diskursteorier samt empiriskt material analyserar och problematiserar författarna skapandet av elevdokumentation. Boken diskuterar språkets betydelse gällande hur elever framställs i dokumentationen, vilket etiskt ansvar skolpersonal har när det gäller offentliga dokument rörande enskilda elevers problematik, samt hur dokumentationen kan analyseras och utformas så att den blir ett arbetsdokument för elevens utveckling och inte en personlighetsbeskrivning. Med nya krav på pedagogisk dokumentation följer ett förändrat bruk av texter. De ska inte bara tolkas och användas utan också nu i högre grad författas. Det är numera lag på att lärare ska ge skriftliga omdömen om elevers utveckling och skriva individuella utvecklingsplaner under hela deras skolgång. Om författarnaIngela Andreasson är FD och universitetslektor vid Göteborgs universitet. Maj Asplund Carlsson är professor i utbildningsvetenskap på Högskolan Väst.