Majvor Östergren

I "Spåren av det förflutna – centrala arkeologiska platser på Gotland" presenteras den senaste arkeologiska forskningen kring platser med central betydelse för skeenden och händelser på Gotland – från bronsålder till medeltid. Platserna är betydelsefulla för att förstå vad som är unikt för Gotland men också vad som kan förstås i större sammanhang. Läs om bland annat slaget på Fjäle myr, om Alltinget i Roma och om en Tunagård utanför Visby.

I "Spåren av det förflutna – centrala arkeologiska platser på Gotland" presenteras den senaste arkeologiska forskningen kring platser med central betydelse för skeenden och händelser på Gotland – från bronsålder till medeltid. Platserna är betydelsefulla för att förstå vad som är unikt för Gotland men också vad som kan förstås i större sammanhang. Läs om bland annat slaget på Fjäle myr, om Alltinget i Roma och om en Tunagård utanför Visby.

Sundre och Hoburgen ligger där himmel, hav och land möts. Längst ner på södra Gotland. Ett osedvanligt vackert och storslaget landskap, som lockar en strid ström av besökare varje år. En mytomspunnen plats. En dramatisk kalkstensklippa. Ett landmärke som väglett sjöfarare i tusentals år. Kusten är ödesmättad och farlig. När stormen har piskat havet har många fartyg och sjömän gått under. Här har människor bott och verkat sedan sten åldern. Man har kombinerat jordbruk, fiske och handel för att överleva. Och brutit sandsten och Hoburgsmarmor. Här har man hållit vakt över kusten och slagit larm, ifall fienden nalkades över havet. Boken berättar om den säregna naturen, om upplevelsen av landskapet, om de artrika alvarmarkerna och om Sundrebornas spännande historia. En historia som står vid sin brytpunkt idag. Kan man balansera turismens för- och nackdelar med de verksamheter som bedrivs året runt? Kan Sundre vara en levande landsbygd även i framtiden? Idag bor det tjugotre personer året runt i Sundre. Boken är rikt illustrerad med vackra foton och med akvareller av konstnärerna Agneta Engström och Lars Jonsson.

Gotland var ett självständigt 'land' under vikingatid och äldre medeltid. Visserligen lierat med Sveariket men med fördelaktiga villkor. Det skapade goda förutsättningar för att dra nytta av Östersjöhandeln, vilket avspeglar sig i öns många vikingatida silverskatter och staden Visbys ledande roll inom den tidiga Hansan. Grunden för självständigheten var den decentraliserade tingsorganisation, som styrde landet. I boken presenteras ny forskning om Gutnaltinget i Roma, öns högsta beslutande församling. Arkeologiska fynd berättar om kontakter med påven i Rom och om landet Gotlands förmodade tingshus, som revs på 1700-talet. Boken berättar också om den internationellt uppmärksammade ryttargraven i Halla, om settingarnas betydelse för försvar och skatteuppbörd och om den egna myntningen som inleddes cirka 1150. Samt om det unika system med asylkyrkor och den så kallade 'bandan', som uppenbarligen varit ett effektivt medel för att lösa interna konflikter och undgå långlivade vendettor familjer emellan. Boken är en fristående uppföljning av Tingsplatser på Gotland, som utkom 2018 med Majvor Östergren och Tryggve Siltberg som författare.

Den här boken har fått titeln Ett plundrat kulturarv Brottsplats Gotland. Den kunde lika gärna ha hetat Med Guds hand. Det är så många detaljer som slumpen fört samman till en helhet att man är böjd att tro att högre makter haft sitt finger med i spelet. Kanske tyckte de att det fick vara nog nu. Att det var dags att sätta stopp. Sannolikheten för att alla tillfälligheter skulle sammanfalla så som de gjorde i det här fallet måste vara betydligt mindre än att vinna högsta vinsten i världens största lotteri. Boken tillägnas alla gotländska markägare och det kulturarv som de förvaltar.

Det medeltida Gotland dominerades av bondeklassen. Något frälse fanns inte men istället en talrik grupp storbönder. Denna struktur verkar ha varit rådande också under vikingatiden och tidigare. Kung och biskop hade man inte på ön, de fanns på fastlandet. Under mer än 700 år fattades de politiska besluten på tingen, där små och stora konflikter löstes. Att organisera sig i ting hade Gotland gemensamt med andra folk i norra Europa. Vår kunskap om tingen har dock varit begränsad. Först 1412 får vi veta vad tingen hette och att de var tjugo till antalet. Det högsta tinget, där frågor för hela Gotland avgjordes, träffades i Roma. Var övriga ting möttes har varit okänt. Ända tills nu. Ur äldre kartor, fornlämningsmiljöer och historiska dokument tonar bilden fram av ett väl organiserat Gotland, långt innan ön hamnade under svenskt styre 1645.

Tårar, svett och glädje… … gemenskap, lycka och besvikelse, allt ryms inom idrotten. I Gotland – Idrottsön berättar bland annat idrottsstjärnorna Mattias Sunneborn och Anna Jakobsson om vilken betydelse uppväxten på Gotland haft för dem. Läs också om Lagerlingens idrottsplats som byggdes av krigsfångar, om de gamla gutniska lekarna, om fäktningen som tagit ny fart på ön, om hur kvinnliga fotbolls­spelare tvingas spela i barnskor och varför media rapporterar mer om vissa sporter än andra. Detta och mycket mer är innehållet i Gotland – Idrottsön, som rör sig mellan dåtid och nutid för att undersöka hur idrotten påverkat människor och kulturen på Gotland genom tiderna.